Att läsplattor baserade på e-ink fick så mycket kritik för dålig läsbarhet överraskade Tony Berger när han användningstestade läsplattor åt inUse.

Förra veckan presenterades inUse läsplatterapport. Den innehöll överraskande dåliga resultat för de testade läsplattorna när vi analyserade läsupplevelsen. Rapporten byggde på ett flertal användningstester som Tony Berger höll i under våren och sommaren.

Det här tror han måste förbättras med läsplattorna:

• De behöver erbjuda en ny typ av läsupplevelse. En mer engagerande upplevelse.
• E-ink måste bli snabbare.
• Priserna, både för apparater och böcker, måste sänkas.

Vilket var det mest oväntade resultatet av användningstestet?

– Det mest oväntade var nog hur mycket kritik läsplattorna med e-ink fick för skärmen och läsbarheten. Det här är ändå en teknik som utvecklats i syfte att skapa en läsupplevelse så lik den tryckta boken som möjligt. Ett av argumenten för e-ink är att det ska vara lätt att läsa utomhus i solljus men exempelvis Sonys Touch Reader fick kritik för att skärmen blänker och reflekterar när man har den i solen.

Vad ska företagen som producerar läsplattor göra för att fånga läsarna?

– Jag tror att de behöver skapa en ny typ av läsupplevelse som skiljer sig från den tryckta boken, inte efterlikna den i så hög grad som möjligt vilket är fallet i dag. E-ink-tekniken behöver utvecklas, bli snabbare och bättre, flera användare störde sig på att skärmen flimrade eller att läsplattan tog flera sekunder på sig att byta sida. Användarna har betydligt högre förväntningar på funktionalitet, användbarhet och tillgänglighet än vad som levereras idag.

Vad saknas för att läsandet på digitala enheter ska ta fart?

– Läsplattan måste kunna skapa en större, mer engagerande och berikande läsupplevelse än boken för att den ska nå en större publik. Det behöver göras tydligt hur läsplattan skiljer sig från boken - förutom att man kan lagra hundratals böcker på dem.

Prisfrågan är intressant. Hur mycket var läsarna i testet villiga att betala för läsplattor respektive e-böcker?

– När det kom till läsplattorna rörde det sig från ett par hundra upp till som mest tusen kronor. De flesta tyckte dock att smärtgränsen låg runt 300 kronor för en läsplatta och att e-böcker borde ligga på ungefär halva priset jämfört med en tryckt motsvarighet. Endast en av användarna kunde tänka sig att köpa en läsplatta för priset de säljs för idag.

Hur genomfördes testet och vilka deltog?

– Vi ville kunna utvärdera läsupplevelsen vid användningen av läsplattan i en så realistisk och naturlig  situation som möjligt, därför valde vi att inleda studien med att låna ut fem olika läsplattor till fem personer över sex dagar. Utlåningstestet avslutades med en intervju med vardera användare. Fortsättningsvis genomförde vi tio användningstester, två per läsplatta, där vi tittade mer på själva användbarheten, funktionaliteten och användarvänligheten.

– Urvalet av användare baserades på läsvana, tidigare erfarenhet av läsplattor och datorer, ålder, kön samt syn. Samtliga användare läste regelbundet traditionella böcker, hade ingen eller väldigt lite erfarenhet av läsplattor men stor datorvana.

Här kan du läsa Tony Bergers examensrapport i pdf-format.

Här kan du läsa ner inUse-läsplatterapport i pdf-format.

När Apple lanserade iPad sade många analytiker att den skulle revolutionera bokläsandet. Men dedikerade läsplattor har funnits länge utan att påverka läsandet. Därför gjorde vi en användningsstudie för att undersöka varför de inte blivit en framgång, och om iPad kan skapa ett genombrott för e-böcker. Svaret var nedslående.

Från ett användningstest av Bebook One. Foto: Pelle Sten

Efter testet var det ingen som ville köpa en läsplatta. Deltagarna sa bland annat: ”Konstigt att det tar längre tid att söka i en bok än att söka igenom hela internet med Google” och ”För mer än tusen kronor vill jag ha mer än något som visar text på en grådaskig bakgrund”. Däremot var alla som fick testa iPad intresserade av att skaffa en. Men inte primärt för att läsa på.

Jakob Hammarbäck, projektledare för studien, beskriver de mest oväntade resultaten från undersökningen:

– Själva idén med läsplattor är att kunna bära med sig många olika böcker, men det är svårt för användaren att få in materialet på läsplattan. Det är som att behöva ringa till bokaffären och boka tid, och när man kommer dit tar man en kölapp, sen ska man själv sprätta sidorna på en bok som inte får plats i handväskan.

– Att byta den klassiska pappersboken till något elektroniskt är inte attraktivt när det inte erbjuds något mervärde. En läsplatta skulle kunna läsa upp texten som en talbok eller erbjuda extramaterial. Avsaknaden av detta gör att testpersonerna avstår från att köpa en läsplatta.

I undersökningen lät vi femton användare testa antingen iPad eller en av fyra läsplattor som fanns på den svenska marknaden våren 2010: Amazons Kindle, iRiver Story, BeBook (tidigare såld i Sverige under namnet Letto) samt Sony Touch Reader.

Användningsstudien utfördes av Tony Berger som ett examensarbete vid Institutionen för Kommunikation, Medier och IT vid Södertörns högskola.

Här kan du ladda ner rapporten i pdf-format.

Kontaktpersoner:

Jonas Söderström, Informationsarkitekt och författare av rapporten.

Jakob Hammarbäck, projektledare.

I går släpptes den nya boken ”Jävla skitsystem!”. Det är den första boken på svenska – och så vitt känt i världen, faktiskt! – som tar upp dåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Jonas Söderström har tidigare gett ut den uppskattade läroboken ”Att skriva för webb är att skriva för publik”. På inUse jobbar Jonas som informationsarkitekt.

Varför har du skrivit boken?

– För att människor tror att det är dem själva det är fel på – att de är för gamla eller dumma – när det egentligen är systemen som är usla. Den digitala arbetsmiljön har aldrig diskuterats på allvar.

– Så boken är inte i första hand till för tekniker, utan för vanliga människor. Men också för beslutsfattare och projektledare, som behöver förstå varför deras system ofta inte ger de effekter som de förespeglats och förväntar sig.

Är det egentligen ett problem med system som är lite krångliga?

– Kanske inte med ett enstaka system. Men vi är inte utsatta för ”enstaka” system, utan för en allt snabbare ökande samling av olika system, som fungerar på olika sätt, som ofta kräver mer tid än de sparar, och som inte stämmer med vad vi egentligen vill jobba med. Läkare vill vårda patienter, men måste spendera allt mer tid framför datorn med allt krångligare administration.

Vilka är de vanligaste felen när man inför nya system på arbetsplatsen?

– För det första att man inte gjort klart vilka effekter man vill uppnå med systemet. För det andra att man inte frågar användarna om hur de jobbar och vad de behöver.

Kan du berätta om ett intressanta exempel från boken?

– Ett av de mest talande är väl arbetsplatsen där man inrättade särskilda “bryta-ihop”-rum dit de som blivit förtvivlade över datasystemet fick gå för att gråta ut.

Går det att göra något åt det här då?

– Ja. Jag har inte alla lösningar. Men vi vet ju egentligen att en så kallad användarcentrerad utveckling fungerar. Frågan är varför metoderna inte används!

– I ett vidare perspektiv handlar det också om den övertro på tekniska system som finns. Och inte minst om makten över arbetslivet.

Vill du läsa ett smakprov på boken finns ett av de första kapitlen att ladda ner som pdf.
Du kan både ladda ner det smakprovet och köpa boken från bloggen.

Hur gör du nya riktlinjer levande i organisationen? inUse levererade både en plansch, färdiga grafikmallar och till och med css-filer i ett uppdrag till DB Schenker.

– Vår bild är att en leverans som denna, innehållande allt från de grundläggande riktlinjerna, till planschen och den grafik som ska visas på skärmen, och slutligen den kod som behövs för presentera det grafiska gränssnittet, är mycket mer värdefull än det som annars ofta produceras – ett dokument, som förvisso är oklanderligt till sitt innehåll, men svårt att tillämpa, och lätt att glömma bort, berättar Patrik Vikner, som jobbat med projektet tillsammans med Lisa Holmberg och Henrik Östlund.

DB Schenker har en stor mängd olika e-tjänster för sina kunder. Allt ifrån enkla tjänster för att spåra paket till mer komplexa beställningstjänster. Eftersom e-tjänsterna har utvecklats i olika omgångar och av olika delar inom bolaget har de inte en helt enhetlig design, vare sig i beteende eller utseende.

– Det vi gjorde var att ta fram riktlinjer för deras e-tjänster, och då inte bara som ett dokument som beskriver hur de ska se ut och fungera, utan också i form av en komponentplansch, som grafik-filer och som kod.

Syftet med dokumentet är dels att ge en tydlig beskrivning av hur tjänsterna skall se ut och fungera, men också att kortfattat beskriva varför det bör vara just så. Detta är extra viktigt i en distribuerad organisation där det är viktigt att ge bra stöd när nya initiativ för e-tjänster dyker upp med jämna mellanrum.

Komponentplanschen gör riktlinjerna mer påtagliga, och om man gör den så snygg och användbar så att utvecklarna väljer att sätta upp den på väggen så är mycket vunnet. Ett dokument med riktlinjer riskerar att försvinna ner i byrålådan, eller in i någon mapp på hårddisken för att aldrig mera öppnas.

– Att vi levererar färdiga grafiska objekt innebär att man direkt har tillgång till den basgrafik som behövs när man skall skapa en ny e-tjänst. Skulle man sedan behöva skapa fler komponenter kan man utgå från originalfilen och enkelt göra de anpassningar som krävs.

– Koden som vi levererade var dels i form av css:er som DB Schenker kan utgå ifrån när de tar fram de nya tjänsterna, och dels i form av javascript som de kan kopiera för att implementera några av de mer komplexa gränssnittskomponenterna.

– Vi kommer nu att börja använda riktlinjerna för de nya e-tjänster som skall tas fram, och de som redan finns kommer successivt att uppgraderas, säger Ulf Andersson på e-Services/Stab IT på DB Schenkers huvudkontor, och som beställt riktlinjerna.

DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter med bil och tåg, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. DB Schenker har 40 000 kunder i Sverige varav det stora flertalet använder mySCHENKER.

De senaste månaderna har kraven ökat på svenska myndigheter och statliga organisationer och företag att släppa sin data fri. En av de som parallellt med debatten har gått i bräschen för den här utvecklingen är riksdagen.

Under våren släppte riksdagen en första version av ett öppet gränssnitt till sin information (Riksdagens syndikeringstjänst). Via det gränssnittet kan vem som helst skapa egna tjänster baserat på informationen, vilket bland andra DN.se och Makthavare.se har gjort.

Efter detta första steg planerar nu riksdagen hur de ska tillgängliggöra all sin data.

– Vi jobbar med att ta fram en ny webbplats och som datakälla så kommer vi försöka använda den här datatjänsten. Det är ett strategiskt val hur vi jobbar med data.riksdagen.se. Data som vi själva kommer använda på vår egen webbplats ska också andra kunna använda.

I helgen startar Almedalsveckan och i går torsdag infördes den nya lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen så vi lär se fram emot fler debatter och fler applikationer att använda i vardagen.

Lars BrinkVi träffade Lars Brink, utvecklare på riksdagens informationsenhet, för att få veta mer om deras arbete.

Kan du berätta om riksdagens api? Vad är det och hur fungerar det?

– Just nu är det ganska rått och enkelt. I första steget har vi mer eller mindre bara exponerat all data som vi har på webbplatsen kring dokumenten. Så att det man kan få ut är alla dokument och status kring dokumenten. Vi jobbar i huvudsak med xml som utformat och till det kan man ladda ned bifogade pdf:erna och bilder.

Vad fick er att lansera tjänsten i vår?

– Vi har jobbat med det här en ganska lång tid. De här tankarna har vi haft i mer än tio år. Men vi har bytt ut många bakomliggande system som gjort att det har tagit längre tid för oss än önskat. Men nu inför valet valde vi att få till en snabbare lansering och släppte då tjänsten som en testversion. Det finns kanske vissa buggar och vi har inte allt på plats ännu. Men vi ville ge folk en möjlighet att kunna hämta ut datat inför valet.

Vilken data har varit mest efterfrågad?

– Det är två delar som man ser tydligt. Det ena är att hämta ut information om ledamöterna och det andra är omröstningar i kammaren. En del har även börjat använda vår rss-funktion kring dokumenten för bevakning.

Har användarna haft några problem med att använda tjänsten?

– Enligt breven som vi har fått så är den svåra delen att förstå riksdagens process. Tar man exempelvis voteringarna så måste man förstå att man voterar inte om dokument, man voterar om förslagspunkter i dokument. För att få ut de här delarna så måste man navigera från dokument till förslagspunkt till votering. Och det har varit svårt att förstå hur man gör det. Där har vi ett arbete framför oss, att sänka ribban så att det blir lättare att komma till det man söker.

Finns det någon tjänst som du önskar att någon annan bygger utifrån er data?

– Det är att vara innovativ och bygga nya tjänster. Att erbjuda funktioner som inte vi erbjuder på vår webbplats. Kanske mer smarta bevakningar och att bygga in vårt innehåll i andras system. Det är spännande att se vad andra kan göra.

Finns det andra aktörer i det offentliga Sverige som kan inspireras av det arbete som ni har gjort?

– Jag tror att många tänker liknande tankar redan. Det handlar nog bara om mognad i organisationerna. Hur långt man har kommit. Är det enkelt att rikta spegeln utåt? Men jag tror att vi har nått ungefär lika långt som andra inom myndigheterna. Vi har datan och vi håller nu på att vända den utåt.

Länkarna i artikeln:

• Riksdagens syndikeringstjänst
• DN.se: Riksdagskollen
• Makthavare.se: Riksdagsledamotmashup

Den 1 juli började lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen att gälla. Det här innebär att vi kommer se en ökning av arbete på det här området. Läs mer om lagen och önskemålen från användare och utvecklare:

• opengov.se: På väg mot öppen data med PSI-lagen
• Ted Valentin: PSI-lagen, äntligen dags!
• mashup.se: Framtiden är ljus – PSI-lagen är här
• Joakim Jardenberg: Idag firar vi PSI-direktivet – Öppet brev till generaldirektörer och andra myndighetschefer

Jonas Söderström, informationsarkitekt på inUse, ger tre råd till en intranätsredaktör. Tre viktiga strategiska råd som lägger grunden för ett bättre intranät.

1. Publicera
2. Socialt
3. Anpassa

Publicera i stället för att lägga ut.

– Roten i ordet publicera är publik, och det betyder att man måste alltid tänka på; vem ska läsa det här, kommer de att läsa det här, har de tid, känner de redan till det? Vad vill vi att de ska göra med det här materialet? Hur vill vi att de ska reagera?

– Lägga ut är passivt, reaktivt. Det är en av de saker som gör att intranät blir dåliga och oengagerade.

Vi är sociala.

– Skapa system där vi möjliggör ett socialt samspel. En väldigt enkel sak är kommentarer.

– Vi ser i organisationer som har kommentarer på intranätet att det är inget problem med klotter eller huliganism. Det förkommer kanske en gång per år, och det som är intressant är att de andra medarbetarna omedelbart går in och säger ”Så där kan du inte skriva. Ta bort det där.”

– Jag är till och med för att man ska kunna ge anonyma kommentarer. Inte i första hand för att man ska kunna kommentera anonymt, utan för att man ska våga fråga. Ofta när personalavdelningen lägger ut semesterreglerna till exempel är det bra att kunna skriva ”Jag fattar faktiskt inte vad ni menar med det här. Kan ni förklara det?” Det kanske man inte vågar om man måste skriva under med ”Britta Eriksson, chef för finansavdelningen”. 

Anpassa formen efter informationen.

– Jag har sett en del saker som över huvud taget inte fungerade när vi försökte informera om dem i text på vanliga webbsidor. Sedan gjorde man pedagogiska videor och då fungerade de jättebra.

– En del information fungerar bäst på mejl, en del ska intranätsredaktören jobba med på ett publicistiskt sätt, en del material kan vi stoppa i en wiki för det vinner på att folk samarbetar med det, en del är mer traditionell publicering. Analysera vilka behov som finns och försök se vilken form, vilken teknik, vilken plattform som funkar bäst för det här.

– När en del visar sig inte så mycket använd så kastar vi bort den och så provar vi med en ny. Att se mer organiskt på det. Nu har vi ett väldigt intressant fönster därför att så många inser fördelen med appar. Appar som man laddar ner till sin Iphone. Små specifika program som gör saker i en fokuserad miljö och med en bra design. Tänk om vi kan bygga ett intranät som bygger på appar. Små saker som passar ihop. När någon kommer på något bättre så byter vi bara ut den appen mot en annan app.

Nu startar inUse tillsammans med Lars Johansson och Christoffer Luthman det nya webbanalysföretaget inUse Insights. Genom det nya företaget kan inUse erbjuda ett bredare upplägg för att hjälpa organisationer att uppnå bevisad effekt.

– Om man vill jobba metodiskt med att mäta och ständigt förbättra effekter av webbsatsningar, så är webbanalys en viktig och självklar del i det arbetet. Nu har vi fått chansen att starta ett analysföretag tillsammans med några av Sveriges främsta i området, och det är både toppen och på tiden, säger Mijo Balic, vd på inUse.

– Genom att analysera besökarnas beteende och låta deras agerande styra utvecklingen kan företag gå från att låta den som ropar högst internt få bestämma till att faktiskt sätta besökarna i förarsätet på riktigt, berättar inUse Insight-grundarna Lars Johansson och Christoffer Luthman. 

– Webbanalys bygger i grunden på analys av stora mängder data – kvantitativ analys. Vi kan dock även integrera kvalitativ data för att exempelvis jämföra faktiskt beteende med vad besökaren påstår sig vilja göra och ha gjort.

Hur påverkar det här inUse erbjudande till kunderna?

– Det är ett naturligt komplement, eftersom mätning och uppföljning är viktigt för att nå effekt av sin webbsatsning, säger Mijo Balic. Vi ser webbanalys som en naturligt integrerad del i våra tidigare erbjudanden, samtidigt som analystjänster i sig själva även kan stå på egna ben. Flera av de  kunder vi jobbar med har uttryckt intresse för att lära sig mer om webbanalys. inUse har också erbjudit webbanalys till flera kunder tidigare. Nu kommer vi bara att göra det mer, och med de skarpaste i landet.

Vilka är de intressantaste trenderna inom webbanalysområdet just nu?

– Allt fler företag inser att teknik bara ska stödja affären och ser därför över sitt val av verktyg, säger Lars Johansson. Det har gått från att vara teknikfokuserat till mer affärsmässigt. Dessutom inser allt fler att grafer och tabeller inte är slutmålet. Målet med webbanalys är inte statistik utan att se till att löpande jobba med förbättringar för att öka måluppfyllelsen för webben.

Lars Johansson har varit anställd som webbanalyskonsult hos företag som Satama Interactive, Mark Red (Dropit), Trainers’ House och EDB Consulting Group. Han har även jobbat med webbanalys och kundatabasanalys som anställd på Vattenfall. Utöver det har Lars organiserat många seminarier och konferenser på ämnet – både i Sverige och utomlands. Lars tog också organisationen Web Analytics Association, och träffen Web Analytics Wednesday, till Sverige och har utöver det skrivit om webbanalys för tidningar som Internetworld, Dagens Media och Website Magazine. Lars bloggar på webbanalys.nu och webanalysts.info.

Christoffer Luthman har långvarig erfarenhet av arbete inom konsulting, webbutveckling och webbanalys hos företag som Mark Red, Dropit, Mind och Exigo Network Solutions.

Här når du Lars Johansson och Christoffer Luthman på inUse Insights:

Mejl: analytics@inuseinsights.se

Telefon: 070-244 89 99

Linkedin: http://www.linkedin.com/companies/inuse-insights

Twitter: http://twitter.com/inuseinsights

Jonas Söderström, informationsarkitekt på inUse, diskuterar hur Facebook har skapat en fungerande modell för hur ett intranät kan vara organiserat.

Det här är en av de teman som Jonas Söderström pratade om på inUse frukostseminarium om sociala intranät i maj.

I videon visar vi även ett exempel på hur ett Facebook-inspirerat intranät kan fungera.

På vilket sätt är det sociala aktivitetsflödet bra i ett intranät?

– Det funkar väldigt bra som ett smörjmedel i organisationer. Man vet vad folk gör, man håller sig uppdaterad. Man vet vad de är på gång med, om de är upptagna, har de ledig tid, är de på väg åt samma håll som jag.

Varför är Facebook en bra förebild?

– De har en otrolig tillväxt. Över tre miljoner svenska användare. Det är klart man måste titta på det här och se; varför funkar det här och varför ligger intranäten i träda? Varför är det ingen som besöker dem, varför är det ingen som bryr sig om dem? Det går verkligen tillbaka till vårt djupa sociala beroende. Att vi är så programmerade att intressera oss för våra vänner och kollegor.

– Den viktigaste informationen i en organisation är det som egentligen sker i min sfär. Vad mina medarbetare håller på med är dagligen oftast mycket viktigare än vad ledningen har för något långsiktigt mål. Så varför inte bygga en modell där vi har ett flöde där vi får uppdateringar från kollegorna. Och inte bara flödet, utan också att kunna bilda arbetsgrupper, lägga upp små applikationer.

– Tänk dig en Companybook med den lilla tidsredovisningsmodulen precis instoppad tillsammans med det andra. Det är lätt att smacka in några timmar där samtidigt som man kollar på vad kollegorna har för sig.

– Vi kan vara väldigt tacksamma mot Facebook för att de har gett oss en fungerande modell för hur det skulle kunna se ut också internt på ett företag.

Tidigare har vi intervjuat Jonas Söderström om vad som saknas på intranät.

Vi hoppas vårens frukostseminarier har inspirerat och gett dig användbara lärdomar.

Då och då lottar inUse ut en pryl vi är stolta över till en frukostbesökare som delat med sig av sitt nätverk.

Vårens pryl är den Android-baserade mobiltelefonen Xperia X10 Mini från Sony Ericsson som inUse har varit med och designat.

Interaktionsdesigners från inUse har tilllsammans med designteamet på Sony Ericsson tagit fram några av huvudapplikationerna för Xperia X10 Mini. Resultatet blev en touchtelefon med en alldeles unik användarupplevelse.

Vårens vinnare av Xperia X10 Mini…*trumvirvel*…

Anna Sjögren från Pågen AB. Grattis!

”Oj vilken överraskning, vad kul! inUse frukostseminarier är ett snabbt och smidigt sätt att uppdatera sig på vad som är på gång i branschen. Jag var på föredraget ”Det asociala intranätet är dött – leve det sociala intranätet!” och för mig var det bra sätt att börja tänka sociala medier för intranätet… …Det var en total överraskning för mig att jag vunnit en telefon, en väldigt glad överraskning!…”

Anna Sjögren, Pågen AB

Här hittar du ett urval av inUse mobilprojekt. Har du funderingar på hur ni skulle kunna lyckas mobilt, eller kanske sitter du redan på en bra idé? Tveka inte att kontakta oss, vi kommer gärna och spånar tillsammans med dig!

inUse frukostseminarier tar nu sommarlov och återkommer till hösten med nya spännande seminarier. Vårens presentationer hittar du på vår webbplats.

Vill du hålla dig uppdaterad på vad vi på inUse har för oss? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Glad sommar önskar inUse!

Varför frågar vi våra kollegor i stället för att söka på intranätet, eller på Google för den delen? Vad saknas? Vad är det som systemen inte kan leverera?

Det här är en av de teman som Jonas Söderström pratade om på inUse frukostsemiarium om sociala intranät i maj. Jonas Söderström är informationsarkitekt och har utbildat många i att skriva för webben.

Den saknade komponenten är social metadata. När vi frågar om olika dokument kan vi snabbt få reda på till exempel:

• att andra arbetskamrater har frågat efter dem och ”jobbar ni på samma projekt?” eller
• att de har reviderats men inte laddats upp till de gemensamma servrarna eller kanske till och med
• att det projektet gick inte så bra och att det är bättre att titta på ett annat projekt.

Annat vi kommer presentera i kommande intervjuer är sociala intranät, redaktörernas roll och tre råd till en intranätsredaktör.