Blogg


Tankar kring user experience, service design och effektstyrning

The secret to good design feedback

David de Léon

The key to giving great design feedback, as well as receiving it and putting it to productive use, is your attitude. The right attitude will makes more of a difference than your choice of formal method or process. In this essay I describe ten ways of thinking about feedback that have the potential to significantly and profoundly alter your attitude. These ten perspectives have the power to increase the effectiveness of your feedback tenfold.

Each perspective can subtly shift your attitude to both giving and receiving feedback. You will no longer feel the discomfort that so many experience and you might actually start to savour the process. Your shift in attitude will be sensed by those around you and will change how they respond to you during a design critique.

I suggest that you read through the perspectives that follow and that you pick at least one idea and try it out as soon as possible.

It’s a gift

You will have heard this before: feedback is a gift and a blessing. It’s one of those statements that is true, but which may have lost some of its impact from overuse. On some days it can sound trite and new-agey. I believe it to be true, however, and important, because good critique can help you to improve anything that you are creating, or any skill that you are developing. It can even contribute to your personal growth. In other words, feedback can help make anything that you care about better. This is true whether or not the feedback was intended to help you. Feedback can make you see or understand something that you would otherwise not have seen or understood, or which would have taken you a long time to grasp. It can help you to come unstuck and renew your energy. Without the feedback, you would not have been in the position that you are now in. That is why it’s a gift.

Gifts are something that we are thankful for. I have often heard and read the admonition to always thank the person giving you feedback. I find this to be a little too ritualistic. If it is done by habit it risks becoming meaningless; we become like hectored children, acting by route and lacking insight. What I am encouraging you to do, rather, is to see the immense value that feedback can bring. Sometimes you will want to thank people for it, other times not.

Receiving feedback can be intensely uncomfortable, even when you understand and appreciate its value. When I personally feel discomfort (this can still happen, even after writing on the topic) I like to remind myself that the unpleasant feeling that I’m experiencing is a sign that I am receiving something useful, something that will help me further my own agenda and my goals. The feeling alerts me to the importance and value of the moment.

It’s just information

Feedback is just information. It is just words (and sometimes gestures, or a few hand drawn lines). Information is neutral. You don’t need to be upset or threatened by information. You don’t have to obey information. What you can do is use it, weigh it, take different stances towards it, probe it, and experiment with it.

The information in feedback is just another design material available for you to work with.

Thinking of feedback as information neutralises its occasionally distracting emotional effect and it frees you to see and make use of the value it provides.

Be curious

Once you begin to view feedback as information it becomes easier to start eliciting more of it. Become curious about design feedback in the same way that you are curious about user insights. When someone gives you feedback, try applying the same skills and attitudes that you (or perhaps the researchers in your team) do when conducting user research. Listen to what is being said, try to understand it from the perspective of the speaker, ask follow up questions to test your understanding, and dig deeper for more information.

This is quite the opposite of what commonly happens when people ask for feedback. All too often the person asking for feedback hopes to receive none, or at least very little; certainly nothing too challenging. The person giving feedback plays along in this little game. Both parts escape the potential discomfort of the transaction, and neither learns very much.

Break the pattern. See the collection of feedback as a kind of sport that you can get good at. Each session is a challenge to extract true, significant and useful information about how people understand and react to your design. Show other people, by your openness and curiosity, that you genuinely value their input.

Everyone doesn’t have to like your design, or even like you

One of the sources of discomfort that people feel when receiving feedback is that it can make us look bumbling, foolish, lazy and incompetent. Feeling this in front of other people adds shame to the list. This is only human. We want to feel accepted and valued by our peers. A giant leap towards becoming better at eliciting feedback and putting it to use is to start to care less about what other people think.

Everyone doesn’t have to like your design work. You should strive to do good work, of course, but everyone doesn’t have to like it. We are all different and have different preferences. In meetings you will attend there will be people with different values and who are driven by different agendas. Liking is very seldom a useful metric of what is good in design. Figure out which metric would be useful and bring that with you to the design critique.

Everyone doesn’t have to like your design, and everyone doesn’t have to like you. Your value as a person is neither dependent on people liking your work or on them liking you. I am not saying that you should become a rude and inconsiderate person, I am simply observing that caring less about what people think of you and your work increases the odds of creating good work. Find something more fundamental to care about.

It is very rarely about you anyway

If you still worry about what people think of you, and what their various reactions to you and your design might mean, realize that most of the time it is not about you anyway. Sometimes people are not going to give you the reactions you expect or hope for. Instead they will frown, lose attention and fixate on peripheral things. Be aware that a lot of the time they are actually not reacting to you, or to what you are presenting.

One mistake we often make is to misinterpret the reactions that we appear to be getting. A person’s thinking face, for example, might make them look grumpy or displeased, when in fact that are just thinking hard. Someone may be genuinely grumpy, but for entirely unrelated reasons that have nothing to do with you or your work; they may have slept poorly, had an argument at home, or suffer from severe constipation.

My general advice is to not overreact to the apparent reactions of others, and to withhold your reactions to the reactions that you seem to be getting. Avoid making the wrong assumptions by testing your understanding. One way to do this is by summarising the other person’s point of view and checking if you got it right.

Critique is inevitable

People sometimes ask for feedback, but secretly hope to receive none. Unfortunately, our peers sometimes comply with this game of pretence. Since there is nothing that cannot be improved in some way (as evidenced by thousands of years of innovation), and since there are always many perspectives from which to view and judge something, there is nothing that doesn’t warrant feedback. If you ask for feedback, or present your design for review, you will inevitably receive feedback. Critique is inevitable, regardless of the quality of your work.

There is therefore no reason to be surprised or apprehensive when you receive feedback. Always simply assume that there will be something than can be said about your work.

It will still sting sometimes

Even if you value feedback highly, and have a number of conducive ways of thinking about it, it will still sting sometimes. Sometimes what people say will get you down.

This is going to happen and it’s ok. We are only human, so be understanding and forgiving of yourself. These moments are an opportunity to learn something about yourself. Try to identify the uncomfortable feeling that you are experiencing. Probe it. When did the feeling arise? What was the exact moment? What is your discomfort really about?

The attitudes covered so far have mostly been about receiving feedback. The final couple of perspectives will improve how you give feedback and will make your feedback more effective.

Accept the assumptions – at least after a while

In design it is immensely valuable to question the assumptions underlying a piece of work. Why are we doing this? How will things be different? Who is this for? How are we adding value to the business and to end users? We often fail to do this to the proper extent. However, to help your fellow designers, at some point you have to accept the premises behind a piece of design, and work from those premises. To give good feedback you will sometimes have to do this even when you disagree with the underlying assumptions.

I see this as a kind of curtesy. I might state that I am sceptical of some assumptions, then do my utmost to work productively from those assumptions. Who knows, I might even change my mind about the assumptions later on.

Compare this to a poor game reviewer (or music or movie critic) who gives something a bad review because he or she doesn’t like a particular genre. We expect our critics to provide useful thoughts, within the confines of a genre or a premise, and to help those who enjoy a genre to make their decisions.

Good feedback, in my opinion, is helping to improve something, not about making it into something else.

Help make it the best that it can be

I have been told that I am good at providing unusually frank and useful feedback, but without making anyone feel bad. This has been said enough times that I started to think about what it might be that I was doing. I think it comes down to this. When I provide feedback I tend to focus on the thing itself and on helping making it the best that it can be. I show interest, I am genuinely curious about what the designer's goals are and what they are trying to achieve, and then I try to work with them to make the thing better. I focus less – if at all – on the designer, their process, and the choices they’ve made up to this point.

This approach is unthreatening and non-judgmental. People quickly feel that you are working in the same direction. It signals respect, shared goals, and a wish to collaborate. The person receiving feedback does not have to defend themselves, or their self-image, and can focus their energies on achieving their design goals.

Do the right thing

In general people are reluctant to give feedback and are not very good at providing useful insights or questions. This is a great shame, holding us back from growing and improving. This is especially sad when the context is one in which we are led to believe feedback to be forthcoming (such as a design review, or a performance management session). When we don’t receive true and useful feedback in these situations we are erroneously led to believe that all is well and dandy.

This is even more appalling when it is clear that someone should have received feedback a long time ago, but that people before you have avoided doing so due to the slight discomfort of telling the truth. To me this is like letting someone walk around all day with a huge and revealing hole in their trousers and not alerting them to the fact.

Since I know the value of feedback, and know some constructive ways of providing it, I feel that the onus is on me to give it, especially in those contexts in which I know others will fail to do so. Giving people true and useful feedback that will allow them to see things more clearly, to come unstuck and to grow, is for me a moral imperative. How do you feel about this? Needless to say, it is generally better to give your feedback one to one and not in front of an audience.

What will you try next?

Did any of these ways of thinking about feedback resonate with you? If you were to pick one idea to try out, which one would you pick?

How will you remember to try it out? Will you write a post-it and stick it on your monitor? A note in your note app? A comment in the meeting invitation or in your calendar? Or perhaps it’s time for a new tattoo?

Do you want to know more? Get skilled in the art of Giving and receiving design feedback.

Inte bara sopsortering: Hållbarhet på inUse

Johan Berndtsson

inUse har alltid handlat om att skapa lösningar som gör skillnad. Skillnad för såväl människorna som använder det vi skapar, som för våra kunder, och för samhället i stort. 

För att kalibrera hur långt vi kommit, särskilt ut ett samhällsperspektiv, och för att hitta uppslag till hur vi kan bli bättre så satt jag i veckan ner med Nyamko Sabuni. Hon är före detta integrations- och jämställdhets-minister, och numera hållbarhetsansvarig på ÅF

Hållbarhet på inUse. Okej. Så vad gör vi då? Sopsorterar, sponsrar välgörenhet och åker tåg? Ja, så klart, men det är ju hygiennivån, vi gör en del annat också: 

  • Vi byggde bolaget på idén att design gör skillnad. Å ena sidan så *är* det inget konkret. Å andra sidan så innebär det att hållbarhetsfrågan är en del av vårt DNA och en del i våra dagliga diskussioner. 
  • En konsekvens av det här är att vi genom åren har attraherat massor av superkompetenta kollegor som också tycker att de här frågorna är viktiga, och som genom sitt blotta engagemang driver utvecklingen framåt. För några år sedan tyckte till exempel Boris och några andra kollegor att det där med kött på våra events verkade tokigt. Så då gjorde vi alla våra externa events och de allra flesta av våra interna, vegetariska. Just nu laborerar Anna, Fredrik och andra, med att få restaurangerna där vi oftast hämtar mat att acceptera att vi har med egna matlådor för att undvika att vi tar upp hundratals med folie- eller plastförpackningar till kontoret varje månad. Vad som händer nästa vecka vet jag inte, men något spännande kommer det att vara.
  • Vi jobbar aktivt med jämställdhet. Vi har en nästan helt jämn fördelning mellan män och kvinnor och dessutom helt rättvisa löner mellan könen. En självklarhet kan man tycka, men det vet vi att det inte är överallt. Nästa steg blir att generellt bli bättre när det gäller mångfald.
  • Vi har bestämt oss för att helt enkelt inte ta vissa typer av uppdrag. Vi kommer till exempel aldrig att designa vapen. Vi har alltid en diskussion när det gäller uppdrag som kan upplevas vara i gränslandet. Som exempel jobbar vi åt vissa spelbolag, men inte åt andra, mycket beroende på om vi upplever att de ser på missbruksproblematik på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär naturligtvis inte att ALLA våra projekt är omvälvande för exempelvis klimatet, långt därifrån, men vi undviker nogsamt att bidra till projekt som eroderar hållbarheten i samhället. 
  • Vi använder våra designkunskaper för att hjälpa våra kunder att göra långsiktigt hållbara designval, och undviker att bidra till användargränssnitt som leder användare att göra val som inte vore bra för dem. 
  • Vi håller koll på vår säljpipe och ser över vilka projekt som aktivt bidrar till ökad hållbarhet. Till exempel våra uppdrag för Röda Korset, Renova eller uppdragen i Denver. Vi håller också koll på vilka uppdrag där det finns en risk att slutprodukten kan få negativa konsekvenser. 
  • Vi håller ordning på ungefär hur många användare som har nytta av vårt arbete varje år. Det är en helt galet härlig känsla när man summerar och kommer upp i 50+ miljoner. Tanken på att vårt arbete faktiskt gjort så många människors vardag lite enklare och roligare är svindlande. Sammanställningen för 2017 är inte gjord ännu, men 2016 var det 59 miljoner. Mäktigt! 
  • Vi använder vår kommunikationsplattform för att underlätta för andra att bidra. Härom året valde vi t.ex. temat hållbarhet på vår konferens From Business to Buttons och tog hit Al Gore som pratade om hur vi alla designar framtidens samhälle. Du läser den här artikeln, och kanske får en idé om vad du kan göra, eller kanske kan du ge mig en bra idé som hjälper oss vidare.
  • Vi satsar på nya affärsområden, som det vi kallar för Human Spaces, som i stora drag handlar om att skapa platser där människor vill vara, och som ger dem en specifik och önskad upplevelse. Här har vi också stora möjligheter att göra riktigt spännande saker tillsammans med ÅF:s infrastruktur-gäng.
  • Vi har en projektprocess där vi nyligen lagt till punkter om vilka hållbarhetsrisker och vilka hållbarhetsmöjligheter som finns i projektet. Vid utcheckningen kan vi då också följa upp för att försöka se vilken påverkan vi haft, och hur resultatet har blivit. 

ÅF då? Hur arbetar man koncernövergripande med hållbarhetsfrågor? Jag har så klart inte koll på allt ännu, men den kanske mest spännande delen är ett system som man utvecklat tillsammans med RISE för att mäta hållbarhet i just de parametrar som är viktiga utifrån ÅF:s strategi. Detta i kombination med att organisationen har över 10.000 anställda i fler än 30 länder gör att påverkan, när man hjälps åt, blir avsevärd. Jag lärde mig massor som jag tar med mig till den fortsatta utvecklingen av inUse och vårt hållbarhetsarbete.

Kanske har jag här gett dig bilden att vi har en verksamhet som är essar det där med hållbarhet. Så är det naturligtvis inte. Vi gör massor av fel hela tiden, och vi ägnar inte alls så mycket tid åt de här frågorna som vi skulle vilja. Vi inte är perfekta. Det kommer vi aldrig att vara. Men vi är nyfikna på att lära oss, och vill bli bättre för varje år. 

Har du tips på fler saker som vi borde tänka på? Eller vill du veta mer om hur vi jobbar med hållbarhet? Skicka ett mail till mig på Johan.Berndtsson(a)inuse.se. Eller kanske tycker du också att de här frågorna är viktiga, och vill jobba med mig och mina fantastiska kollegor? I så fall, klicka här för att komma till jobbansökan. =)

Heja SJ:s UX-team!

Sara Doltz

Gud hör bön. Eller SJ:s UX:are hör i alla fall en illamående resenärs önskemål om att kunna boka plats i färdriktningen. Äntligen!

För väldigt längesedan, i oktober 2015, skrev jag blogginlägget Om att kräkas på SJ. Det handlade om att SJ inte hade specificerat så att man kunde göra valet: Sittplats i tågets färdriktning. Och skulle man ha en plats i tågets färdriktning fick man testa sig fram, något som ibland tog en kvart för mig.

Jag mår nämligen så fruktansvärt illa när jag åker tåg, eller bil – eller nuförtiden även buss (en stilla undran, har detta med åldern att göra? Blir det värre. Vad är näst – cykel?)

Nåväl, nya tider är här. SJ har sedan en tid tillbaka gjort om sin sajt och bokning. Ett rejält lyft anser jag. Startsidan är betydligt enklare att hantera. När det kommer till att boka X2000, och snabbtågen som jag reser med mellan Stockholm–Göteborg eller Stockholm–Malmö, får man numera direkt upp en tydlig vagnskiss där det går att trycka på sätet man önskar. Systemet är uppdaterat och jag ser de lediga platserna som är gröna, med en tydlig skillnad mot upptagna – som är grå. Även färdriktning är utskrivet, nästan som en rubrik och går inte att missa. En liten detalj i en förbättrad helhet, som gör stor skillnad för mig. Heja alla i SJ:s UX-team och tack.

4 Effektstyrnings-exempel med tydlig ROI

Ingrid Domingues

Hur vet du att din nya tjänst kommer att skapa önskat värde? Vem av oss har inte använt en tjänst som – istället för att hjälpa dig – mest ger dig huvudvärk, exempelvis tidrapporteringssystem? De flesta har dessutom hört talas om projekt som lagts ned innan de blivit färdiga. Eller ännu värre, man bygger och släpper lösningar som sedan måste läggas ned för att användarna inte förstår den. Men det går att förändra.

Svaret är nämligen lika enkelt som genialiskt. Du vet att din nya tjänst kommer att skapa värde när du säkerställer att användarna upplever samma värde! Inget värde kommer någonsin att uppstå om lösningen fungerar sisådär att använda.

Jag säger alltid att nyttan uppstår i användningen. Oavsett om vi talar om monetära värden till följd av effektivisering, ökad service eller eliminering av felkällor, eller om det är mjukare värden som exempelvis ökat intresse, vi-känsla eller kundnöjdhet. Oavsett vilket värde vi hoppas att den nya tjänsten ska skapa på den aggregerade nivån, så måste också detta hända i användning.

Effektstyrning gör just detta. Det hjälper dig att definiera ditt önskade värde och styra så att det blir verklighet. Från första idén får du stöd att beskriva de värden som du önskar och en bra teknik för det är Effektkartan. Du blir sporrad att utforska och förstå hur lösningen kan bemöta de behov som användarna har i olika situationer. Du får stöd i hur du ska prioritera, vad du bör bygga först, och hur du kan testa det du byggt.

Här följer några anonymiserade exempel från vår vardag:

Spara 1 miljon kronor med god design

Det här företaget använde SAP för att planera arbete och hålla ordning på arbetsordrar. Det upplevdes som omständligt, och det värsta var avrapporteringen av det arbete som genomförts. Man drog på det i det längsta för att det upplevdes som så svårt. Ur ett säkerhetsperspektiv var det inte okej, eftersom avrapporteringen också innehöll att ange eventuella brister (sprickor, oljefläckar etc) i anläggningen som man upptäckt. När vi intervjuade de anställda var de upprörda: “Jag klarar av att göra ganska avancerade saker på internet, men att avrapportera det jag gör varje dag är nästan hopplöst”

Efter effektkartläggningen beslutades att vi skulle bygga en portal för arbetsordrar, som skulle effektivisera arbetet. Målen handlade om effektivitet, att slippa utbildning för att kunna använda lösningen  och nöjdhet. Några specifika flöden valdes ut för att värdera effektivitet och ett av dessa var att rapportera tid på en utförd arbetsorder.

Effektägaren och styrgruppen satte förväntningen för nya lösningen till att tiden för att hantera arbetsordrar skulle minska med 25 procent. Vi gjorde en nollmätning där vi tog reda på hur lång tid avrapportering tog för ett “normalfall” och kom fram till att det tog 7,5 minuter i SAP. Vi mätte också andra vanliga uppgifter, som att lägga till reservdel samt att kolla historik.

Vi byggde en pilot och testade med påhittad data. Några förbättringsbehov hittade vi, men det allra mesta fungerade bra. Efter det byggde vi portalen i målmiljön och användare fick testa lösningen med verklig data. Det visade sig att det istället för 7,5 minuter tog 2 (!) minuter att avrapportera vanliga arbetsordrar. Detta tillsammans med övriga förbättringar åstadkom en minskning av arbetsinsatsen från 4535 timmar per år till 1101 timmar. Vilket motsvarande en ekonomisk besparing 1 374 000 sek per år, enbart räknat på tidsbesparingar.
Detta fall är ett exempel på att god design kan effektivisera på ett radikalt sätt. Det är inte alltid möjligt att överträffa förväntningarna så här radikalt, men det är nästan alltid möjligt att möta förväntningarna.  

Insparad utveckling utan gissningslek

Kunden hade byggt lösningen. Nu satt de och arbetade med nästa version. Problemet var att förändringsförslagen (Change Requests) rasade in. De började bli oroliga att de inte skulle orka med allt och kontaktade inUse.

Vi tog fram en effektkarta för systemet. Vi läste specifikationerna, tittade igenom systemet och gjorde ett fåtal kompletterande intervjuer. Vi utbildade sedan de som satt i det som kallas CR Board om effektkartans innehåll, där man beslutar om vilka ändringar som ska byggas och när. Allt detta tog tre man veckor.

Nu hade CR Board ett verktyg för att värdera inkommande CR så kunde de inse att många ändringsförslag faktiskt inte var sådant som denna lösning skulle hantera. Lika många kunde vänta, eftersom de inte löste problem för de viktigaste användarna. På så sätt  kunde de säga nej till CR motsvarande 1,5 manårs utveckling.  

Detta är ett exempel på att effektkartan är ett av de starkaste verktygen för att hålla koll så att lösningen inte växer ohämmat och för att prioritera förbättringsinsatser.  

Att göra något enkelt

En kund hade stora problem med sin biljettläsare. Det blev ofta fel, användare betalade för lite eller för mycket. Ibland trodde de att de hade betalat, utan att ha gjort det. Nu kontaktade de oss för att göra om designen för biljettläsaren så att “det inte blev fel”. Och ett viktigt krav att den skulle också klara kraven för funktionsnedsatta.

Det visade sig att biljettläsaren hade många goda tekniska egenskaper. Den var tämligen snabb, kunde ge både ljud- och ljusåterkoppling. Skärmen hade god ljusåtergivning och det skulle vara möjligt att skapa bästa möjliga läsbarhet.

Vi fick tillgång till alla undersökningar som kunden gjort av upplevda användarproblem. Vi pratade också med supporten om de vanligaste problemen. Och slutligen fick vi under tre dagar vara på plats och observera och intervjua användare.

Vi tog fram en prototyp och testade med användare. Vi försökte minska antalet steg, men det visade sig att några steg var viktiga för att kunden skulle känna sig trygg. Vi gjorde 5 prototyper till där vi gjorde förbättringar och utformade alla detaljer som kunde hantera alla komplicerade regler som låg bakom. Slutligen testade vi med verklig data i den verkliga miljön under en heldag, där 300 personer använde den nya lösningen

Det visade sig att 95 procent av användarna genomförde korrekt betalning vid första användningstillfället. 90 procent upplevde att den nya billjettläsaren var enklare än den tidigare.

Detta fall är ett exempel på att tydliga mål gör det möjligt att förbättra lösningar så att konsumenter kan undvika att göra fel. Vi vet också att de lösningar som människor möter ofta styr deras uppfattning om varumärket. Om det är smidigt att använda biljettläsaren – så uppfattas också tjänsteutgivaren som smidig.  

Renovera istället för att bygga nytt

Kunden hade en tanke om att bygga nytt intranät och anlitade oss för att genomföra förstudien. Kunden upplevde att det fanns många olika klagomål, att intranätet saknade bra innehåll och att det helt enkelt var förlegat.

Vi startade med intervjuer på plats. De anställda klagade för att de inte hittade och om de hittade så var det inte alltid lätt att tolka texterna. De visade sig efter ett kort tag att intranätet innehöll mycket bra och matnyttig information. Med rätt etiketter skulle de också bli möjliga att hitta. Och med lite tydligare tonalitet, även lättare att förstå. Dessutom fanns information som inte användes alls, som skulle kunna tas bort.

Vår rekommendation blev alltså att behålla intranätet, men städa bort det gamla, och ge befintligt och därefter tillkommande material lite omtanke.

Detta är ett exempel på att effektstyrning leder in på vad som skapar värde i användning. Att förstå detta så tidigt som möjligt gör att du kan välja rätt lösning. Det betyder oftare än vad man tror att man inte ska bygga något nytt.   

Effektstyrning och Effektkarta är av inUse registrerade varumärken. Vi vill att så många som möjligt använder dem och lyckas med sina digitala satsningar. Hänvisa till inUse när du berättar om modellerna.

Vill du lära mer om metoden? Ta en titt på våra Effektkartläggningskurser.

Mest lästa blogginläggen 2017

Sara Doltz

Som vanligt listar vi de mest lästa blogginläggen under förra året. Här är godbitarna från oss.

Mallen är kommen
I våras delade vi med oss av en mall som du kan använda dig av när du gör din egen effektkarta.

inUse+ÅF
Inte helt överaskande att vår bloggpost där Johan Berndtsson berättar om att vi går samman med ÅF även i toppen. Vi ser fram emot att berätta om de spännande projekt som ligger i pipen under 2018.

6 typsnitt du inte får missa
Johan Kuno på Stockholmskontoret skrev passionerat om hans bästa typsnitt. En bloggpost som fått stort genomslag, speciellt i typografiska nördkretsar.

inUse guide till Service Design
Pontus Wärneståls, Director of Service Design, blogginlägg med den samlade, och väldigt ingånde läslistan för dig som vill lära mer om Service Design. På listan hittar du boktipsen för dig som vill ha första insteget till läsningen för den mest erfarne.

Algoritmerna har blivit samhällsfarliga
I våras gjorde Jonas Söderström en spaning om algoritmer som blivit vitt spridd. En krönika som handlar om hur algoritmer, som från början skulle hjälpa och anpassa vår upplevelse nu håller på att bygga orättvisor och begränsade rättigheter.

Designer – tänk på kontraster
Små justeringar kan göra stor skillnad, och speciellt när det kommer till tillgänglighet. Johanna Braaf visar hur man med enkla korrigeringar ökar tillgängligheten genom att få koll på kontrasterna.

Årets bubblare

Detta är blogginläggen som publicerats sent på året men som ändå klättrat avsevärt på kort tid:

Smarta städer, absolut – men jag talar hellre om kloka samhällen
Ellen Stenholm, inUse egen arkitekt, vill komma bort från allt snack kring ”smarta städer” där fokus bara ligger på högteknologiska lösningar. Hon talar hellre om kloka samhällen och kollektivt tänkande för utveckling.

Skapa produkter som löser verkliga problem
Metoden Jobs-to-be-done används av många företag och har antagligen sitt starkaste fäste i USA. Marcus Åslund bjuder på en kort introduktion i metoden och hur den kan användas för att skapa produkter som löser rätt problem.

Design som räddar liv
Ingenstans är god design så viktigt som inom sjukvården. Här står liv på spel. Vi har arbetat i en mängd medtech-projekt, Louise Broo skrev i höstas om hur man designar för att rädda liv.

Administrativ dyslexi och 5 steg att bota den
Är du en skapand själ som får flackande blick och röda utslag när projektplaner och spreadsheets kommer på tal? Då är detta krönikan för dig. Vår AD Boris Kehr ger sina bästa tips för att även kreativa spjutspetsar ska prestera på topp i en administrativ miljö.