Blogg


Tankar kring user experience, användbarhet och effektstyrning

Grundläggande guide i digitalisering – del ett i en trilogi

Ingrid Domingues

Digitalisering är inget du väljer, utan en samhällsförändring. På samma sätt som industrialiseringen förändrade vårt sätt att bo och leva, så betyder digitalisering att vardagen förändras för oss alla. Ingrid Domingues ger en kort genomgång i tre delar: Grundläggande guide i digitalisering, detta är första delen.

Här hittar du inspirationsföreläsningar av inUse-folk!

Vardagen förändras för alla genom digitaliseringen. Men låt oss börja från början. Vad ÄR digitalisering egentligen?

SAMR-modellen ger en bra första grund som förklaringsmodell. Den har fyra nivåer:

  1. Ersätta – tekniken används för något som vi redan gör. Digitaliseringen påverkar inte vad som görs, bara hur det görs. Istället för att läsa boken i pappersutgåvan, kan vi nu läsa den på en läsplatta. Istället för att skriva inköpslista på papper gör du det på telefonen.
  2. Förenkla – digitalt stöd används för processer som också var möjliga utan digitalt stöd, men som nu resulterar i färre fel, är snyggare, levereras snabbare eller liknande. Vi behöver nu inte gå till bokhandeln för att köpa boken utan kan få den direkt till läsplattan. Boken själv kommer ihåg var du slutade. Du kan få förslag från tidigare inköpslistor.
  3. Förändra – digitalt stöd används för att påverka hur tjänster, processer och verksamheter genomförs. Det blir inte bara enklare utan också effektivare, säkrare, snabbare eller roligare. Du kan spara understrykningar och anteckningar i dina lästa böcker och du får möjlighet att fritt söka i din samlade kunskap. Din inköpslista håller reda på vilka varor som kan ta slut hemma hos dig inom närtid.
  4. Omdefiniera – digitalt stöd gör det möjligt att göra saker som tidigare inte var möjligt. Nu behöver du inte kunna läsa för att tillgodogöra dig bokens innehåll, den kan läsas upp närhelst du vill. Din inköpslista lämnar förslag på recept som ligger i linje med att du vill äta mindre kolhydrater.

Digitalisering handlar alltså om att skapa värde.

Andra delen av trilogin kommer snart här på bloggen. ”Digitalisering för att skapa värde”.

Ingrid Domingues

Här hittar du inspirationsföreläsningar av inUse-folk!

En metod för att vara kreativ på beställning

David de Léon

Att vara kreativ, att hitta på nya saker, kan verka svårt. Men man behöver inte alls sitta och vänta på nån slags gudomlig inspiration. Det finns metoder. 
David de Léon ger er här ett handfast sätt att hitta kreativiteten – symbolsurfning.

Gå David de Léons kurs Designa för beteendeförändring!

Föreställ dig två olika situationer. Den första:

Du sitter med ett blankt paper eller ett tomt dokument på datorn. Du vet att du ska skriva en berättelse, men du vet inte var eller hur du ska börja. Det är som om dina tankar inte har något att ta tag i och halkar av den blanka ytan.

Den andra:

Någon du känner ställer fråga till dig, eller berättar om ett problem som de vill ha din hjälp att lösa. Genast dyker det upp tankar, idéer och följdfrågor i ditt huvud. Mycket av det sker omedelbart, nästan automatiskt och utan ansträngning.

Våra hjärnor kan inte värja sig mot yttre stimuli, men utan en liten knuff står de stilla. 

Jag tänker på en patient som Oliver Sacks berättar om sin bok Awakenings. Som jag minns fallet var patienten drabbad av Encephalitis lethargica, så kallad sömnsjuka. Tillståndet var så allvarligt att hon i princip stod helt stilla och orörlig. Men, om man ledde henne till en tröskel så kunde hon själv ta ett steg över tröskeln. Tröskeln utgjorde ett yttre hinder i världen som pockade på ett motdrag. Oliver Sacks testade sedan att ge henne en näve med hopskrynklade papperslappar. Hon kunde då släppa en lapp på golvet framför sig och sedan ta ett steg över lappen, sedan släppa en ny lapp och ta ett steg till.

Samma strategi kan vi använda när vi är i början av ett kreativt projekt. När vi inte vet vad, eller hur vi ska göra för något. Vi behöver ett hinder, eller en liten knuff i ryggen, så att vi får den mentala rörelseenergin som vi behöver för att sätta igång.

Vad har vi som motsvarar de hopskrynklade lapparna?

David de Léon.

Svaret är att precis vilken yttre stimuli som helst kan fungera. Man behöver bara ha en uppsättning redskap, metoder, eller ett ramverk för att ta till sig det och komma framåt.

Det kan vara bläckplumpar, teblad, slumpmässiga ord- eller bildkombinationer, eller självpåtagna regelsystem liksom de som surrealisterna eller författargruppen Oulipo ofta tillämpade.

Men, du behöver inte ens ha med dig något. Var du än råkar befinna dig så kan världen runt omkring dig fungera som stimuli. Som en igångsättande provokation.

Jag letar ofta utanför den gängse kreativtetslitteraturen efter metoder. Bland annat har jag hittat roliga och användbara saker inom såväl improvisationsteater som i modern ockult litteratur.

Många ockulta övningar kan, om man vill, läsas som en slags fantasilekar. I boken Postmodern Magic av Patrick Dunn beskrivs en övning som han kallar för att symbolsurfa, vilken inspirerat mig.

Övningen går ut på att du tolkar världen som du ser runt omkring dig som om universum försöker säga dig något. Föreställ dig att allt som du ser och allt som sker är en slags kod som du behöver knäcka.

Just nu sitter jag och ser ut över en parkeringsplats. Jag låter blicken spela fritt. 

Är det något som fångar min blick eller väcks en association inom mig? Jag kan också leta efter bakomliggande mönster och regelbundenheter. Finns det återkommande former, sekvenser eller relationer mellan saker?

En tanke som inte fanns för några minuter sedan

Närmast mig, utanför fönstret, står en rad med bilar. Några står vända mot mig och andra vända ifrån mig. Fronterna på bilarna som står vända mot mig påminner om arga ansikten. Jag associerar till människor som vänder sig mot eller ifrån mig och påbörjar en tankekedja om mitt behov av att tillhöra gruppen, och att vara folk till lags. Bilarna som vänder mig ryggen har påtagliga röda bromsljus och jag letar vidare efter andra saker som är röda. Och så vidare.

I det här fallet väcks alltså en tanke om sociala situationer, en tanke som inte fanns för några minuter sedan, och som jag kan gå vidare med.

Mitt blanka papper är inte längre blankt.

Det kan vara logiska övergångar

Jag kan också använda metoden och ställa en specifik fråga och sedan tolka världen runt omkring mig som om det var ett svar på just den frågan.

Det hjälper om man bygger upp en repertoar av olika tolkningsstrategier och grepp. Något som gör att du lätt och snabbt kan hoppa från en tanke till en ny.

Det kan vara logiska övergångar. Precis som i en viss typ av intelligenstest så kan man leta efter kvantiteter, sekvenser, relationer mellan saker. Betrakta saker runt omkring och se vad som är under, över, inuti, utanför, bredvid, eller vad som berör eller följer på vart annat. Titta på former och fysiska attribut.

Eller så kan du tolka det som du har framför sig, och det som händer, som om du var inne i en dröm. I drömmar är saker ofta symboler för andra saker. Lek med sakernas betydelser. Vad liknar en viss sak, vad påminner den dig om? Namnet på saken, vad låter det som? Eller vilka ord rimmar det på?

I en av Alejandro Jodorowskys självbiografiska böcker beskriver han en svår tid i livet då han tolkade tillvaron som om hans livssituation var en zenbuddistisk koan, en slags buddistisk gåta.

Eller tolka världen som om du var inuti en berättelse. Om det här var en scen i en film, vad betyder då det som du ser runt omkring och det som händer?

Jag tror att en bred repertoar av logiska och associativa tekniker – sätt att ta sig från en tanke till en annan – är av största möjliga bruk. Den här övningen som jag beskriver är både rolig och befriande.

Det spelar inte så stor roll vilka tekniker jag använda för att komma fram. Mitt blanka papper är i alla fall inte längre blankt. Nu kan jag spela in alla mina andra förmågor, som kritiskt och rationellt tänkande.


Vill du höra David de Léon medverkan i podcasten Designrymder på detta tema, lyssna här! 

Så gör man 135 000 användare lyckliga

Ola Nilsson

135 000 användare med spretiga önskemål från 25 multinationella stora bolag. Varje sak som går fel kostar enorma summor.
Läs om hur inUse hjälpte Boeingföretaget Jeppesen med att få till en smart mobillösning för ett oerhört komplext system.

Har ni också ett projekt som behöver utvecklas – kontakta inUse!

Företaget Jeppesen, som ingår i Boeingkoncernen, har sedan lång tid tillbaka tillhandahållit optimeringssystem för piloter och kabinpersonal. Med 350 personer världen över tillgodoser de stora flygbolag som Lufthansa, Delta Air Lines, KLM och Emirates med detta. Piloterna och kabinpersonalen har kunnat logga in på en dator och sett sina scheman, önskat hur de vill att kommande schemaperiod ska se ut och bytt pass sinsemellan. Allt med hänsyn till arbetstidsregler, hotellbokningar, destinationspreferenser och kompetenser. Flygbolagen abonnerar på en kärna av mjukvaran och man kan uppgradera allt eftersom. 

Vi fick så extremt mycket tidig feedback

För ett tag sen insåg Jeppesen, och inte minst Product Manager Susanne Höffkes, att det var dags att ta ett nytt steg. Det handlar ju – milt uttryckt – om folk på resande fot, så man förstod att det var viktigt att få systemen ut på telefonerna. Och så måste slutanvändarna vara riktigt nöjda. De 135 000 piloterna och kabinpersonal är ju grunden till alltsammans. För att lyckas med dessa saker tog man hjälp av inUse, för design och grafisk form.

På många sätt var detta ett nytt grepp för Jeppesen. Dels att det handlade om en ny plattform, från desktop till mobile first-tänket, och dels skulle man ta till sig inUse sätt att arbeta med användningstester hos slutanvändaren och att arbeta med skisser.

Bilden: Till vänster, äldre plattformen, till höger den nya.

– Första gången vi testade pappersskisser på piloter så tänkte jag att det här kommer aldrig att gå. De kommer tycka att det är jättetorftigt. Men så sa interaktionsdesignerna ’Jodå, det kommer gå, vi kör ett scenario och så får vi dem att tänka var de skulle klicka om de skulle göra nåt speciellt’. Och polletten trillade ner så fort hos de här användarna, vi fick så extremt mycket tidig feedback, säger Susanne Höffkes, Product Manager på Jeppesen.

– inUse har varit med och förstått de här användarna och lärt oss och våra kunder hur man kan jobba med skisser bland annat.

Det har varit omfattande tester. Uppskattade tester. Givande tester.

– Vi har kört riktiga möten med besättningarna, crew. Vi har flugit in piloter och kabinpersonal från olika bolag till Göteborg. Vi har haft 15 olika flygbolag som har varit med och aktivt påverkat processen. Min mission är att göra ett standardsystem som grafiskt sett passar alla flygbolag i hela världen, säger Höffkes.

Det kan inte nog sägas hur många detaljer det finns att ta hänsyn till. För väldigt många användare. På väldigt många platser. Där allting kan ändras hela tiden.

– Blir det en kaosdag med snö i London måste man planera om, du kanske skulle till Miami men hamnar i Singapore, då måste man kommunicera med crew. 

Nån vill åka just till New York, nån annan vill åka långa slingor, nån vill få till en golfvistelse med en kollega, nån vill börja jobba efter klockan tio på morgonen. 

– Ibland vill alla samma sak, alla 4000 crew. Alla vill åka till New York och vara lediga över jul.

Man uttrycker sina önskemål i form av bud, i ”Crew Bid” varje månad, strax innan schemat för den månaden skapas.

Skulle något gå fel, så pass att det i slutändan av processen skulle fattas personal för ett enskilt flygplan, är det allvarligt. Det kostar pengar. Väldigt mycket pengar. Flygbolag kan gå i konkurs på kort tid om flygplanen inte kommer i luften.

– Så fort crew missar att vara i tid, då måste man ta standbycrew och när du har slut på standbycrew så kan du inte flyga. Det kostar jättemycket.

Ytterligare release tidigt på det nya året

Med optimeringsdelarna av systemen tas allt om hand. Rättvisefördelningssystemet ser till att fördela så rättvist som möjligt och nu – med den nya mobila designen a´la inUse – kan det presenteras smidigt i pilotens eller kabinpersonalens telefon. Inte minst är det smidigt i den del som ännu ett litet tag väntar på att släppas. Den så kallade bytesbörsen eller ”Trip trading” med resor för piloter och kabinpersonalen.

– När er fiffiga design föll på plats var det helt magiskt. Applikationen hade kalender och schemat och med er briljanta idé behövs det bara läggas till två vyer. Det här är extremt roligt att se och kunna visa det. Det hade vi aldrig fått fram utan endusertest, det är komplext på baksidan, men det har verkligen fallit på plats.

– Ni har gjort den så extremt enkel interaktionsmässigt så den är superkul att visa för folk – för folk tappar bara hakan, säger Susanne Höffkes.

Här hittar ni fler kundcase där inUse gjort stor skillnad!

2017 blir ett fantastiskt år!

inUse Experience

Gott nytt år! 2016 hände det mycket, och 2017 känns oerhört lockande. Tänk alla smarta saker vi kommer hitta på då, alla användarupplevelser som kommer vibrera, alla helheter som faller på plats. Vi ser fram emot ett hållbart och engagerande år.

På tal om engagemang – den 27 april är det dags för vår egen konferens, From Business to Buttons! Håll koll på den här!

Det man inte har i huvudet...

Jonas Söderström

...behöver man inte ha i benen. Lösningen kan finnas i en medmänniskas telefon.
Jonas Söderström berättar en julsaga ur verkliga livet.

Boka inspirationsföreläsningar med någon av våra inUse-are!

Dagen före julafton, i det lokala snabbköpet. Jag handlar det viktiga bortglömda till morgondagens julbord.
När alla varor är uppe på bandet vid kassan griper jag efter plånboken i innerfickan. Tomt. Jag kommer på att jag bytte från rocken till skinnpajen precis innan jag gick ner till butiken. Pengarna ligger förstås kvar i rocken.
– Jäklar, jag måste rusa hem..., börjar jag förklara för kassören som redan stämplat in senapen, grötriset, och säkert två tredjedelar av varorna. (Jag har som tur är gångavstånd till affären.) Han tittar osäkert på mig. "Förmår systemet att stämpla ut och öppna för nästa kund om inga pengar registreras in?",  tänker jag och känner kallsvetten bryta fram i pannan. "Kommer jag att blockera hela kassan i en kvart nu?"
Då harklar sig tjejen bakom mig i kön.
– Haru Swish?
–Eh..., jo? ("Men inte tar de väl Swish på Coop?" hinner jag förvirrat tänka.)
– Jag kan betala, så swishar du mig. Inte ska du behöva springa fram och tilbaka dagen före julafton.
Sagt och gjort. Hon betalar, jag knappar in beloppet på min telefon och hon skriver in sitt eget telefonnummer. Swisch. "Din betalning är skickad!" Stort leende.
– Det är ju jul, klart man ska hjälpas åt!


Swish vann förstapriset i inUse Award 2016. "Att swisha har på ett självklart sätt blivit en del av Sveriges infrastruktur – och dessutom av vårt språk", skrev juryn i motivieringen. "Swish löser en mängd små friktioner i vardagen och har därför gjort livet enklare, roligare och effektivare för en bred allmänhet."

Glada Swish-personer med blommor.

Foto: Joakim Axelsson.

Nu är det snart ett nytt år, och så småningom dags för ett nytt inUse Award. Du kan börja spana efter bra användarupplevelser att nominera redan nu. Anteckna dem så du kommer ihåg dem när nominerings-säsongen öppnar senare under året. Och kom ihåg att om du nominerar den vinnande tjänsten eller produkten tidigt har du störst chans att vinna belöningen för den som nominerar!

Boka inspirationsföreläsningar med någon av våra inUse-are!