Allt handlade om människor på Media Evolution The Conference

Per Addenbrooke

People, people, people. De konferenser jag tidigare besökt har mest fokuserat på teknologi, metoder och prylar, men på Media Evolution The Conference låg fokus på människorna, mänsklig delaktighet och det mänskliga skapandet.

Efter en case-späckad öppningspresentation av Paola Antonelli, kurator på MoMA, om betydelsen av design, inleddes förmiddagens tema Who’s Next. Utifrån ett evolutions- och innovationsteoretiskt perspektiv gav Benjamin Joffe en insiktsfull inblick i hur kinesiska webbtjänster och affärsmodeller föds, utvecklas och förändras utifrån lokala kulturella, politiska och ekonomiska förutsättningar.

I samma anda beskrev Barry Coetzee de förutsättningar som gjort mobila banktjänster till en jätteindustri i stora delar av Afrika. Med begränsad digital infrastruktur och låg tillgång på datorer har marknaden för bank- och mikrobetalningstjänster baserade på lågkostnads-sms, telefonsamtal och Nokia-telefoner exploderat. Numera flödar det mer pengar genom företaget M-Pesas mobila banktjänster än genom Afrikas traditionella banker. Lärdomen Barry vill lyfta fram är att Afrika inte bara är en ny marknad – det är en drivbänk för innovation, nya affärsmodeller och nya tillämpningar.

Efter lunch intog cyborgantropologen, filosofen och Geoloqi-grundaren Amber Case scenen och höll en presentation som med humor och ödmjukhet beskrev hur datorer och det digitala skiljer sig från andra verktyg och material. I samma anda som Mark Weiser (calm technology, ubiquitous computing) beskrev hon hur den digitala tekniken och gränssnittet mellan människa och maskin utvecklas från fast form, via flytande, till något vi dagligen rör oss genom utan att reflektera över dess existens.

Att gå på scen efter Amber måste ha kännts tufft, men Susan Maushart och Dave Asprey gjorde sitt bästa. Susan berättade underhållande om hur hon och hennes familj, till barnens förskräckelse, lösgjorde sig helt från datorer, mobiler och World of Warcraft under ett halvår. Dottern gick till sängs och sov i sex veckor. Sonen höll ut i en kvart, sen var han uttråkad. Därefter rotade han fram sin gamla saxofon och började spela på den tid som tidigare var tillägnad WoW. Experimentet visade inte helt oväntat, att tristess leder till en ansträngning att hitta på saker att sysselsätta sig med, något som kan vara svårt när det digitala bruset ständigt serverar underhållning.

Konferensens sista dag inleddes med Bill Drummond under temat Creation. Men många hade redan stött på honom vid ankomsten till Slagthuset samma morgon. Bill hade nämligen placerat sig utanför entrén där han erbjöd gratis skoputs.

Amber Case får sina skor putsade av Bill Drummond. Foto: Per Addenbrooke Amber Case får sina skor putsade av Bill Drummond. Foto: Per Addenbrooke

Bill Drummond genomförde sin presentation utan vare sig mikrofon eller projektor. Dessutom hade han förbjudit all kamera- och inspelningsutrustning. Sen ankomst tilläts inte, ej heller toalettbesök under den timme han stod på scen. Bill pratade om sin önskan att ta tillbaka musikskapandet till ruta ett, att likt en musikens Pol Pot ställa sig på år noll och börja om. Varför? Han ansåg att musiken spelat ut sin roll och inte längre var ett konstnärligt uttryck. I stället hade det förvandlats till en ständigt närvarande, massproducerad och i oändliga kombinationer återanvänd stapelvara. Efter en genomgång av sina mer eller mindre lyckade försök att återgå till någon sorts urmusik i modern tappning kollektivanslöt Bill publiken till kören The 17  och fick de närvarande att delta i en sångövning.

Resten av dagen präglades av hur kultur, media, produkter och tjänster skapas. Kirby Ferguson inledde genom att visa på hur mycket av det vi ser som innovation och nyskapande egentligen bygger på tidigare förlagor och att förlagor överlag är en förutsättning för mänskligt skapande.

Britta Riley och Simon Klose beskrev hur deras projekt Windowfarms respektive TPB AFK inte hade blivit till utan crowsourcing och crowdfunding. Båda har nyttjat Kickstarter för att finansiera delar av sina projekt. Brittas Windowfarms är fortfarande en produkt under utveckling, och en stor del av experimenterandet och prototypandet sköts av individer som antingen fått ta del av prototyper via Windowfarms eller byggt egna utifrån de beskrivningar och ritningar Windowfarms, i bästa open source-anda, tillhandahåller.

Den sista presentationen hölls av Riyaad Minty, sociala medier-expert på Al Jazeera, och var en passande avslutning. Al Jazeera är otroligt duktiga på att använda sin publik för nyhetsrapportering. Via sociala medier får de in rapporter, videoklipp och foton direkt när något händer, även från platser, områden och händelser där traditionell nyhetsrapportering inte är möjlig eller är förbjuden. Även om denna metod ställer nya tuffa krav på en nyhetsredaktion har det inneburit att gränsen mellan konsument och producent suddats ut något. Och för publiken innebär det att aktuella nyheter är aktuella och att de är skapade under förutsättningar som inbjuder till deltagande.

Lämna en kommentar