Nu måste vi återskapa förtroendet för it i vården!

Jonas Söderström

Det här är ett positivt inlägg med konkreta förslag till förbättringar. Låt mig först bara ge lite bakgrund.

Förtroendet för vård-it i Sverige har slagit i botten.

De som arbetar i vården känner inte att de har någon möjlighet att påverka de system som de arbetar med. "Jag har aldrig sett så dåliga resultat sedan vi började med undersökningarna för tolv år sedan", konstaterade Richard Whitehand på Usability Partners i höstas. (Vården struntar i användarna, ComputerSweden, 14 nov 2013)

Och regeringens särskilde utredare, Göran Stiernstedt, sade sig i februari i år vara ”tagen” efter att ha mött användarna i vården och hört deras kritik.

– Man har marknadsfört it som ett medel för effektivisering, men det har blivit precis tvärtom. Vi behöver ett totalt omtag när det gäller vårdens it-system. (Så vill Göran Stiernstedt minska läkares administration, Sjukhusläkaren 11 feb 2014. Min emfas.)

Det är ord och inga visor, liksom.

Ansvaret för it i vården har i hög grad legat på två organ: Centrum för eHälsa i Sverige (CeHiS) och företaget Inera. Båda har styrts och ägts av landstingen; CeHiS har i princip varit beställare och Inera utförare.

Deras track record har inte varit något vidare (milt uttryckt). Man utvecklade Pascal utan att bry sig om vilken som var standardwebbläsare inom vården, med katastrofala följder. Man har legat bakom flera tjänster som inte har levt upp till de påstådda enorma vinsterna, till exempel NPÖ eller priskontrollen för privattandläkare.

Den senare tjänsten har använts av några enstaka procent av målgruppen. Den ansvariga på CeHiS erkänner att det är ett misslyckande, men säger:

- Jag kan bara spekulera i varför de privata tandläkarna inte är intresserade av att vara med. (Privata tandläkare nobbar priskoll, SvT 6 okt 2013).
Och där ser vi tydligt vad som brustit. Nej, man kan inte bara spekulera. Innan man startar projekt gör man målgruppsanalyser för att ta reda på de verkliga behoven och drivkrafterna. SvTs journalist gjorde det utan besvär i samma inslag:
"– Patienterna är ofta trogna och har inte efterfrågat den här typen av elektronisk tjänst och då väljer många tandläkare att lägga sin tid på annat, säger Lars Olsson som är näringspolitisk chef på [Privattandläkarna]."
Nu: de goda nyheterna. Man har trots allt lärt sig något av fiaskona.

I ett nytt pågående projekt lägger man stor vikt vid att bygga för verkliga användare, stämma av med dem regelbundet, ha bra utvecklingsmetoder och rätt kompetenser, med mera. I början av projektet sades det internt, att "Detta får inte bli ett nytt Pascal".

CeHiS och Inera har också organiserats om och slagits samman. Man har en ny ordförande, Martin Andreasson. När han framträdde på ett arrangemang för Svenska Distriktsläkarföreningen i förra veckan var han totalt ärligt med tillkortakommandena som lett till dagens situation. "Självkritik" var det första ordet på hans första slajd.

Det var välgörande att höra, och ingav förtroende. Jag hoppas att Inera fortsätter på den vägen - och jag vill därför ge ett antal råd och förslag på vad jag tror behövs. Både för att återupprätta förtroendet för vård-it, och för att skapa förutsättningar för bra tjänster i framtiden. Så här kommer de.

1) Inera bör ge ett offentligt och detaljerat löfte om att hålla sig till principer för användarcentrering och agil utveckling. Regeringens Användningsforum har lagt ett förslag till designprinciper som kan vara en början. De behöver säkert kompletteras med fler delar, specifikt för vården.

Det behövs; för även om projektet jag beskrev ovan drivs med ett bra engagemang, får jag samtidigt rapporter om andra där man struntat i användningstester med mera. Gamla dåliga arbetssätt behöver vädras ut en gång för alla.

2) Inera bör ge ett lika tydligt löfte om att hålla sig till principer för effektstyrning, alternativt nyttorealisering. Bara så kan vi - inte minst som skattebetalare - se till att knappa resurser inte slösas bort på tjänster som faktiskt har mycket begränsad nytta.

3) Inera bör rekrytera ett oberoende råd, ett "board of advisors" eller "revisorer", som fristående och öppet granskar att projekt verkligen håller sig till sunda principer – både före start och under projektets gång. Att det är ett oberoende råd tror jag igen är det bästa Inera kan göra för att återupprätta förtroendet.

Sådana granskningar görs idag ofta på mer eller mindre havererade it-projekt - i efterhand. Det är dags att börja tillämpa vad vi vet i förväg i stället för när det är för sent.

*

Jonas SöderströmVi hjälper självklart gärna till och diskuterar, coachar eller lär ut hur man kan skapa bättre förutsättningar för utvecklingsprojekt.

Utöver de tre grundsatserna ovan, har jag ett antal andra konkreta förslag till vad som bör göras. De kommer i en bloggpost i morgon. Om du vill tjuvkika i förväg, finns mina slajds Bättre it för vården från Slideshare här.

Lämna en kommentar

1 kommentar