Öppen ranking verktyg för mer öppen data


12 september, 2011

För ett år sedan infördes den nya PSI-lagen som ska underlätta för medborgare att få ut information från myndigheter. Men fortfarande är det förhållandevis få myndigheter och organisationer som tillhandahåller data i ett användbart format. Ett sätt att lösa detta kan vara att införa en årlig ranking av myndigheternas data.

Men anledning av årsdagen arrangerade Intellecta ett seminarium om öppen data, med Hanna Hellquist, statssekreterare på UD, och Peter Krantz, initiativtagare till opengov.se, i panelen. Hampus Brynolf var moderator.

I diskussionen slogs det fast att det finns en del hinder som håller tillbaka utvecklingen på området.

  • Data är inte välstrukturerat. Att enbart publicera sin data räcker inte alltid. Den kan behöva märkas upp tydligare och konverteras till andra format för att bli användbar.
  • Rädsla inom organisationen. Det kan finnas en rädsla för vad som händer när alla får tillgång till informationen. Brister i myndighetens arbete kan bli synlig och rentav kan korruption uppdagas.
  • Myndighetens finansiering hotas. Flera myndigheter finansieras i dag av att de tar ut avgifter för att du ska få tillgång till deras data. Till exempel SMHI för väderdata och Lantmäteriet för kartdata.
  • Behovet uppstår oftast utanför myndigheten. En del myndigheter ser det inte som sitt uppdrag att löpande serva enskilda företag med data.
  • Tanken att Sveriges myndigheter är bäst på transparens. Vi kan med hjälp av offentlighetsprincipen begära ut mycket information men när det gäller att publicera data som ingen uttryckligen har begärt ut ligger Sverige långt efter länder som USA och Storbritannien.

Vad kan då myndigheter göra för att enkelt komma igång med att publicera öppen data? Några råd från seminariet var:

  • Börja med det enkla. Till synes enkel data kan vara till nytta för andra. Läkemedelsverket la ut ett enkelt excel-ark som listade alla apotek i Sverige. Baserat på det skapade Medicinera.se en Iphone-app som visar alla apotek i landet. Data som innehåller personuppgifter tar ofta längre tid att göra publika eftersom de behöver gallras. Börja därför med opersonliga data.
  • Myndigheten behöver inte bygga tjänsten. Genom att öppna upp sin data möjliggör myndigheten för andra att bygga intressanta tjänster och appar. Skriv in i användningsvillkoren för datat att användarna ska berätta vems data de byggt tjänsten på.
  • Våga lansera innan allt är ”precis som vi vill ha det”. Bjud in andra. Det öppnar upp för förbättringsförslag.
  • Utse en dataansvarig. Myndigheten behöver någon som bland andra entreprenörer och andra myndigheter kan vända sig till för att få svar på sina frågor och som även kan ansvara för att kvaliteten på myndighetens data är bra.

Två andra framgångsfaktorer som togs upp på seminariet, utifrån exemplet openaid.se var:

  • Politisk vilja att öppna upp data. Högsta ledningens stöd oavsett reaktionerna som följer på publiceringen behövs.
  • Beställarkompetens. Vana att beställa och driva projekt av den här typen.

Råden ovan är bra för de myndigheter som redan börjat fundera på att utveckla sin datanärvaro. Men hur får man fart på de myndigheter som inte kommit igång med sitt planeringsarbete? Ett sätt är att visa hur det gått för andra som valt att öppna upp, och här gör opengov.se ett bra arbete. Ett annat sätt är att inspireras av Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser, Svenskt Näringslivs Gymnasiekvalitet och Fokus Här är det bäst att bo. Inför en årlig ranking där man mäter och hyllar myndigheterna som är bäst på att publicera sin data.

  • Visa upp fler framgångsexempel på myndigheter som öppnat upp sina data. Gärna där man räknat på nyttan av att öppna upp sitt data. I exemplet Openaid.se har tjänsten utvecklats till att även bli ett välanvänt internt arbetsverktyg på Utrikesdepartementet och Sida. Exempel på tjänster och appar baserade på myndigheters öppna data.
  • Mät och jämför myndigheterna. Hur många datamängder publicerar varje myndigheter? Hur många tjänster har byggts på datat? Vilken kvalitet håller datat? Har man en ansvarig/kontaktperson? Återkommande mätningar som rankar myndigheterna inbördes ordning brukar få fart på myndigheternas och kommunernas ledningar. Två exempel på mätningar som haft sådan effekt är E-utvecklings (tidigare Vervas) mätning av kodkvalitet och Sveriges Kommuners och Landstings jämförelse av kommunala webbplatser.

Vad tror du?

  • Vilka myndigheter skulle vinna mest på att släppa sin data fritt?
  • Och hur mäter man bäst hur långt myndigheterna har kommit med att öppna sina data?

Lämna en kommentar