Blogg


Tankar kring user experience, service design och effektstyrning

Personer i livechatt-fönster.

David Dinka till vänster.

inUse i expertrådet i stor tillgänglighetstävling

Ola Nilsson

inUse håller till i framkant inom tillgänglighet. Det visar sig på flera plan, nu senast via att vår Director of Business Design, David Dinka, tagit plats i expertrådet för PTS innovationstävling.

Hej, David Dinka, du är med i vår inUse Award-jury, och nu är du med i expertrådet för en annan tävling också, vad är det för något?

– Ja, jag sitter med i Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling tillsammans med ett antal andra experter. PTS har ju ett uppdrag att bevaka digitalisering och post i Sverige. En stor del av deras uppdrag handlar också om tillgänglighet, att alla ska ha tillgång till digitala tjänster. 

– Innovationstävlingens fokus är att främja lösningar som riktar sig mot personer som är digitalt utanför. Det kan handla om äldre, personer med funktionsvariation eller nyanlända med låg utbildning. Det blir en fråga om digital inkludering.  

Malin Wahlquist, områdesansvarig på PTS för behov och hinder på Enheten för inkluderande IT och telefoni, som satt med i vår jury för Award förra året, är också med. Vad är era utmaningar i det här sammanhanget, jämfört med inUse Award?

– Ja, vi hade med oss Malin in i inUse Award och hade mycket hjälp av hennes expertis där. Skillnaderna är framförallt att PTS innovationstävling handlar om att direkt finansiera projekt. inUse Award har ett annat fokus, där vill vi primärt lyfta bra design och då blir det ju design som ligger i linje med vår vision och våra värderingar.

Vad bidrar du med – vad är det för inUse-styrkor de vill använda i expertrådsarbetet?

– Jag tror att dels så handlar det om att inUse har ett bra varumärke när det gäller design, tillgänglighet och användbarhet. Sen så tror jag att mitt specifika bidrag handlar mycket om att leta efter affärsvärde och värdeskapande. Vi vill inte bara att det ska vara en ide, med risk för att det blir ett Proof of Concept som hamnar på en Proof of Concept-kyrkogård. Vi vill att det ska finnas ett affärsvärde och en kontinuitet  som gör att de idéer som finansieras håller långsiktigt.

Vad är det mest slående med bidragen i denna tävling?

– Det är roligt med bidrag som kommer lite från sidan, bolag och organisationer som man kanske inte ser som uppenbara kandidater, men där det ändå finns idéer och ett driv för att öka tillgänglighet i ett bredare perspektiv. Det är väldigt inspirerande.

Snart börjar juryarbetet för inUse Award – vad är dina tankar kring det?

– Jag är ju väldigt sugen på att sätta igång med Award igen, vi kommer ju ha litet annat upplägg denna gången på grund av situationen med corona. Och jag är helt övertygad om att detta kommer bli en gala och en fest att minnas.

Vi ringde även upp Sara Lerén, Director of Sustainable Design på inUse, och juryordföreande i inUse Award.

Det verkar som att inUse arbete kring hållbarhet och tillgänglighet gör skillnad. David Dinka är med i expertrådet för PTS innovationstävling, kul va?

– Ja, kul att det märks att vi satsar på dessa områden. Och det är oerhört viktigt att alla tar till sig att tillgänglighet är dels helt självklart att tänka på – och dessutom bidrar det till ett större värde sammantaget sett. Alla måste kunna medverka för att vi ska få en lång och hållbar framtid.

Expertrådet i PTS innovationstävling består av:

Angelica Jörnling, PTS

Lisa Larsson Falk, PTS

Malin Wahlquist, PTS

Melissa Thomsson, PTS

David Dinka, inUse

Anders Ångstrom, A-focus

Ulrika Gani, Myndigheten för Delaktighet

Eva Karin Anderman, Future is Free

Stefan Lindeberg, Riskkapitalist

Linda Swirtun, Managing consultant Digital health

Jannike Tillå, Internetstiftelsen


Behöver du också hjälp av inUse experter, kontakta oss här!

I huvudet på David Dinka

Ramin Rahmani

Vi har gjort tio helt sjuka saker för kollektivet inUse. Du kommer inte tro den första.

inUse har som ambition att vara den bästa platsen för Designers att utvecklas på. Det har alltid varit en viktig komponent i arbetet. Det är också också en strategi för att fortsätta utvecklas i vårt ekosystem.

Vi har därför utsett tio Directors inom olika områden där vi vill fortsätta växa och vara ledande inom, nämligen Business Design, Digiphysical Design, Design Leadership, Human Centered AI, Impact Management, Research, UX Design, Sustainable Design och Visual Design.

Varje område leds av en Director. Vi kommer i en serie artiklar presentera dem och få veta lite mer om deras visioner. Vi börjar med att grilla David Dinka som axlar rollen som Director of Business.   

Kan du berätta vad rollen innebär?

– Business design är till för att vi ska bli bättre på att förstå våra kunders behov och våra beställares behov på en strategisk nivå. Vi designers är bra på att förstå slutanvändare men behöver bli bättre på att förstå våra kunder. 

– Att tillfredsställa ett kundvärde är ett affärsvärde. Så mitt jobb handlar egentligen om att påverka en organisation uppifrån från ledningsgrupp och ner. Visa på och ha metoder för de fyra aspekter som måste samverka: teknik affär, människa och organisation. Business Design behöver ta hänsyn till alla de fyra aspekterna. 

Hur används Business Design på inUse?

– Generellt så gäller att vi vill komma närmare beslutsfattare. Kommer man närmare dem, kan man börja problematisera och utmana en ´design brief` utifrån vad man vill uppnå.

– Det mest konkreta just nu är nog att vi jobbar en del med Management Consulting teamet på AFRY där vi strävar efter att bredda det de erbjuder. Vi har managementkonsulter som är duktiga inom energisektorn. Men vår approach är att tänka på behov och upplevelser och komplettera deras erbjudande som annars är väldigt nischat.

Varför behövs det?

– I och med digitalisering står många kunder, framförallt inom industrin som varit bra på att tillverka saker, handfallna. Men om en tjänst jämförs på upplevelse och värde istället för pris per enhet så krävs det ny typ av utvecklingstänk. Det behövs ett mer iterativt förhållningssätt till affärsutveckling. Och det behövs mer fokus på det som faktiskt utmärker, och det är upplevelsen. Det blir en strategisk fråga och inte bara om utvecklingsprocesser.

Det är ett hyfsat nytt begrepp och perspektiv?

– Ja, det stämmer nog. Med jämna mellanrum kommer det ju alltid nya designbegrepp. I grunden handlar det om att vi behöver ett mer strategiskt tänkande och roll för att göra bättre design. Det har nog varit en kontinuerlig utveckling som gjort att vi numera som designers kan börja prata strategi.

Händer det något spännande inom området just nu?

– Generellt sätt ser vi att design och upplevelse tar större plats. Inflytandet har ökat och det är mycket lättare att prata om det. Det har ett större strategiskt värde än bara för några år sedan.

Om man nu ska vara kritisk mot din yrkeskår, vad kan ni bli bättre på? 

– Det ligger i Designers DNA att kritisera saker. Vi kommer från ett användarperspektiv och tänker det här kan vi inte göra eller det här borde vi kunna göra bättre, för användarna kanske inte förstår. Tyvärr tar vi med oss det i andra diskussioner och tenderar hitta fel i andra processer eller detaljer. Man kan säga att vi är skolade att söka fel och ibland missar vi att hitta den övergripande lösningen. 

– Det finns finns en risk att vi slarvar bort möjligheten. Vi tenderar ibland att fokusera för mycket på detaljerna. Istället för att fundera på hur vi styr en organisation att bli mer användarcentrerad. Det kan vara mer intressant än att designa den enskilda produkten eller tjänsten.

Vilka faktorer är viktiga för att få det att funka? 

– Jag vill gå tillbaka till mina fyra cirklar människa, affär, teknik, och organisation. Kommer du förlångt ut i nån av de cirklarna så kommer din tjänst att dö. Jag brukar ha dödskallar på mina presentationer som visar det.  

– Det är viktigt att vi som designers inser att vi måste också kompromissa. Att vi har nått en viss position och fått ett visst förtroende, men när vi visar på ett strategisk värde måste vi också vara rädda om förtroendet. Det betyder att vi behöver kompromissa och inte bara göra det som är bäst för användaren. Vi måste kunna bygga det tekniskt och samtidigt ha en affärsmodell och stödja det organisatoriskt. 

Hur kan det göra skillnad i en organisation?

– Det handlar om att tydliggöra strategin så att den blir konkret. Det är den högsta och mest diffusa nivån. Sen handlar det om att göra prioriteringsövningar. Om vi har de värdena vi vill uppnå hur ska vi göra då. Så tanken är att ta det hela vägen från det övergripande, från det värde vi vill skapa för mänskligheten ner till det konkreta. Jag tror att kopplingen och balansen mellan de här fyra cirklarna är det vi ska vara bäst på.

Och användare?

– Den är lite svårare att mäta. Vi använder kundresor ganska ofta som ett pedagogiskt verktyg för de här ledningsgrupperna för att de ska förstå att det inte är bara deras tjänst, utan hur deras tjänst interagerar med andra tjänster och att hela ekosystemet hänger ihop. 

– En upplevelse där man känner att ett ekosystem hänger ihop oavsett om det är samma leverantör eller flera leverantörer är vad vi söker som användare. Det börjar bli en förväntad nivå. Det är nästan så att man börjar bli irriterad att bank-id ska fram i swish. Det går att göra det ännu mer strömlinjeformat. 

Kommer ni samverka mellan directorsrollerna? 

– Ja absolut, många av våra fält går ju in i varandra. Vi träffas och delar erfarenheter regelbundet och det finns en anledning till varför vi har just de här fälten. Vi tror att de här områdena kommer bubbla på. Det kommer vara inUse ryggrad och det måste vi vara bäst på i världen.


 

Foto: Patrick Tomasso

Smartare bibliotek

Sara Eriksson

Hur kan folkbiblioteken i Sörmland samarbeta för att stärka sin egen verksamhet och ge sina användare ett mer jämlikt utbud med högre kvalitet?

Under hösten och en bit in på våren har jag och Jeanin Day undersökt hur folkbiblioteken kan samarbeta och samverka bättre med varandra. Vi har genom intervjuer kartlagt användarbehov och hjälpt till att skapa samsyn och gemensamma effektmål för biblioteken.

Bibliotek har alltid legat mig varmt om hjärtat så jag har känt stort engagemang för det här uppdraget. Efter att ha intervjuat många sörmlänningar så har det också blivit allt tydligare hur viktig samhällsfunktion biblioteken har för människor i stort. En fristad, tillgänglig för alla och gratis. ”Livets plats”, som en av dem vi intervjuade beskrev det.

Utmaningar för folkbiblioteken

Även om folkbiblioteken beskrivs som ”livets plats” så finns det också utmaningar och det kan vara svårt för biblioteken att möta dessa var för sig. Biblioteken har idag olika förutsättningar att utvecklas i takt med samhällsförändringar inom exempelvis demografi eller teknologi. 

Vilken tillgång och medieutbud biblioteksanvändare i Sörmland har påverkas idag av vilken kommun hen bor i. Biblioteken behöver därför hjälpas åt för att jämna ut förutsättningarna. Kommunerna delar många liknande utmaningar så  det är smart att samarbeta kring utmaningar istället för att stångas med dem var för sig.

Hur vi tog oss an projektet

Vi har använt oss av inUse beprövade metod Effektkartläggning. Vi började med att läsa på och intervjua bibliotekscheferna i Sörmland för att bättre förstå nuläge och förväntningar. Den här delen är alltid lite av en informations-korvstoppning. Det är mycket att ta in med en ny domän. 

Samtidigt är det också det som gör konsultlivet spännande. För varje nytt uppdrag får man upptäcka ett nytt mikrokosmos.   

När vi började greppa läget samlade vi bibliotekscheferna till en workshop där vi delade de teman som dykt upp under intervjuerna. Bibliotekscheferna fick också formulera effektmål, vilka effekter de ville få ut av att samverka regionalt.  

Med effektmålen formulerade gav sedan jag och Jeanin oss ut i fältarbete. Under tre dagar tog vi tåget till Nyköping, Flen och Eskilstuna för att intervjua människor som biblioteken behövde lära av, och lyssna till, för att nå sina effektmål.

Vi fick höra många engagerande erfarenheter. Vi lyssnade till berättelser om kärleksromanen Axel Sjöman där användarens läsupplevelse minst sagt sken igenom. 

Vi fick också höra hur krångligt det kan vara att få tag i talböcker om rawfood när man har synnedsättning. Och hur livsviktig plats biblioteket kan vara när man befinner sig mitt upp i en utdragen asylprocess. 

Användarinsikter som raketbränsle

Utifrån historier som dessa och många fler började vi beskriva och klustra olika behov. För att ringa in olika biblioteksbeteenden illustrerade vi olika behovsgrupper med namn som “Självständighet är viktigt” och “Jag vill snabbt bli en del av samhället”. 

Man kan säga att behovsgrupperna är tänkt att fungera som en genväg för minnet. Så man enkelt kan relatera till olika användarbehov när biblioteken behöver återbesöka användarinsikterna framöver. De här insikterna är också själva raketbränslet till att ta fram idéer som kan minska det där glappet mellan nuläge och effektmål. 

Utifrån användarinsikterna tog vi fram ett underlag med rekommendationer till vår slutpresentation i Eskilstuna. Exempelvis föreslog vi hur regionerna kan samverka med bibliotekssystem och gränssnitt. 

En annan rekommendation handlade om hur biblioteken kan höja sin kompetens för medier på olika språk genom att involvera människor i lokalsamhället med relevanta språkkunskaper i inköpsprocessen.

Vad vi bidragit med

Vår beställare biblioteksutveckling Sörmland har varit toppen att samarbeta med. De har varit mycket hjälpsamma att bolla olika frågor och guida oss genom biblioteksvärlden.

Vi blev förstås nyfikna på hur de upplevde vår insats och om det haft någon effekt på deras verksamheter. 

I ett samtal med Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare på Region Sörmland, berättade hon att flera bibliotekschefer har varit positivt överraskade och att de har fått ut mycket som är användbart. 

 – Vi har fått ut sådant som passar för enskilda bibliotek och hjälp att få upp blicken för det som kan göras. De ger oss fler dimensioner, berättade Victoria. 

De uppskattade också att göra workshops tillsammans, det har stärkt relationerna mellan biblioteken. Det har också skapat förutsättningar för dem att göra mer tillsammans. Vidare berättade hon att Effektkartläggning har blivit en del av bibliotekens strategi.

– Det var bra tajming att få effektkartläggningen klar och kunna ta det till nästa steg och fokus på digitala gränssnitten. Det var viktigt innan och har verkligen aktualiserats nu när alla skruvar upp sin digitala närvaro. 

– Det har också varit intresserat av att höra vad människorna som vi finns till för säger. Det väcker nya tankar.

 


 

 

Hur kan AI hjälpa din affär?

Sara Doltz

Det finns mycket att vinna i att analysera data från människors och fordons rörelsemönster. Med teknik som kan åstadkomma positiva förändringar: minska klimatpåverkan, skapa en säkrare arbetsplats på byggarbetsplatser eller att bevaka trafiken för att förutse trafikstockningar.

Afry har utvecklat programvaran Flowity. Det är en AI som använder sig av djupa neurala nätverk för att analysera bilder och video. Den kan till exempel kartlägga hur fordon, människor eller andra objekt rör sig i olika miljöer. Programmet kan köras i realtid, informationen behandlas och kasseras sedan. Därför är den väl anpassad för att användas i miljöer som måste anonymiseras helt och hållet.

– Liksom all teknologi uppstår värdet på allvar då AI sätts in i ett väl genomtänkt användningssammanhang, säger Pontus Wärnestål, Director of Human-Centered AI på inUse och fortsätter;

– Dagens AI (deep learning) är fokuserad på prediktion och optimering vilket Flowity kan använda för att optimera energianvändning i byggnader och därmed bidra till minskad miljöpåverkan och minskade kostnader. Genom att bygga smarta tjänster som synliggör energianvändning för människorna i byggnaden, och därmed stötta dem i positiv beteendeförändring med hjälp av god tjänstedesign, kan vi få till ännu större miljövinster och ännu smartare användning av byggnaden.

Användningsområdena är flera. Det skulle kunna användas för att bevaka en byggarbetsplats, scanna av var alla medarbetare befinner sig och att de har på sig korrekt skyddsutrustning. Om någon saknar sin skyddsutrustning larmar Flowity automatiskt. 

Idag är det mesta tekniskt möjligt att göra. Det som avgör om det blir en bra lösning är hur duktig man har varit på att anpassa lösningen till användarna och koppla funktionaliteten både till deras behov och till de affärsmål man vill uppnå. Har du en utmaning som du vill lösa och tror att Flowity kan vara en byggsten? Vi hjälper gärna till att utforska på vilket sätt. Kontakta någon av våra regionchefer.

”Bästa måndagen i livet”  – efter inUse-hjälp med nytt it-system

Ola Nilsson

400 000 gånger om året behöver personer från Västra Götalandsregionen vård utanför regionen. Då regionen ska betala för detta behövs det faktura och fakturaunderlag för allt, vilket fram tills nu till stor del har skötts manuellt på papper. Men nu finns ett digitalt, samtida och framtida system på plats som inUse hjälpt till att ta fram.
– Det var den bästa måndagen i livet, sa en av användarna när man började användningen.

På många sätt var det dags att hitta ett nytt system och ett nytt arbetssätt. It-stödet man hade på plats var från 1997, och mängden vårdkontakter var 400 000 om året, stora delar av arbetet var manuellt – det var nödvändigt att gå vidare och förbättra och effektivisera..

– Det var en teknisk nödvändighet, vi hade ett gammalt system som höll på att självdö, säger Bo-Gunnar Isberg, it-projektledare på Västra Götalandsregionen.

Men det är såklart inte helt enkelt. Det ställs höga krav på säkerhet med mängder av aktörer och användare inblandade från flera olika förvaltningar. Det saknades också ett gemensamt arbetssätt.

Det handlar om en hantering som Västra Götalandsregionen inte är ensamma om, om du inte tillhör regionen där du söker vård, skickas fakturan till din hemregion, så är det överallt. Säg att du bryter benet i skidbacken när du är på skidresa. Eller behöver få hjälp med din pollenallergi på påskbesök hos vänner.

Pratat och besökt

Så hur gick man till väga? Hur hjälpte inUse till med att få ett nytt bättre it-stöd för Västra Götalandsregionens vårdfakturor från andra regioner?

– Vi har pratat med människor och besökt människor, säger Louise Broo, User Experience Designer på inUse. 

– Det har varit folk som jobbar med administration och ekonomi, och controllers, personer som jobbar med strategisk planering av vård. 

Teamet från inUse gjorde också en Effektkartläggning och flera olika användningsstudier. Man har också visualiserat processerna vilket varit till stor hjälp för dem som styr processerna inom vården. 

– En framgångsfaktor har varit att vi testat mycket, vi har visat skisser tidigt, gjort klickbara prototyper. Vi har kunnat testa saker innan vi gått i drift och jobbat nära utvecklarna, säger Louise Broo. 

Kombinationen har fallit väl ut

En genrellt viktig nyckel för att nå dit man vil med projektet har varit hela projektgruppens sammansättning och kompetens. Kombinationen med de Västra Götalandsregionen-anställda, inUse-folket och andra konsulter har fallit väl ut.

– Ett riktigt gott samarbete, säger Louise Broo.

Från Västra Götalandsregionens håll är man oerhört nöjda med arbetet. Ett arbete som dessutom fortgår, under 2021 planerar man ha en 100-procentig digitalisering av hela flödet bland annat.

– Användarna känner sig hörda och vi har ju verkligen tänkt på användaren i varje krav, säger Jessica Lagervall Wirén, huvudprojektledare för projektet på Västra Götalandsregionen.

– Det har varit lätt att få igång användarna, det kommer knappt några följdfrågor. inUse har hjälpt till på ett bra sätt under implementationen, säger Bo-Gunnar Isberg. 

– Och det har inte bara handlat om att ta fram ett intuitivt gränssnitt, inUse identifierade exempelvis ett sätt att vända på hela orderläggningen när man pratade med sjukhusen, något som tydligt effektiviserar flödet.

Ett skifte inom vården

Resultatet är en webbaserad applikation där man loggar inte med strikta sekretesskrav. Det är byggt så att det passar in med övriga system i regionen. Utöver de rena effektivitesvinsterna kommer mer på köpet, som möjligheter att se pengaflöden tydligare. Manfår nya insikter via datan som nu tillgängliggörs.

– Det sker ett skifte inom vården, och vi är en del av det, säger Jessica Lagervall Wirén.

Och användarna som nu använder applikationen har börjat säga sitt.

– Det var den bästa måndagen i livet, sa en användare när veckan inleddes med ett nytt system på plats.

– Ni borde göra alla it-stöden regionen, utbrast en annan.

Behöver ni hjälp med att få ett lyft via era system? Kontakta oss på inUse!