Blogg


Tankar kring user experience, service design och effektstyrning

”Vill frälsa hela Region Östergötland med effektstyrningsmodellen”

Ola Nilsson

Det är något vi på inUse förespråkar, och det är en efterfrågad kurs. I Region Östergötland har man börjat med Effektkartläggning på bredare front. 
– Jag har haft solklart för mig att det här ska vi göra, säger Åsa Skagerhult
informatiker och utvecklingsledare i Region Östergötland.

Redan när Åsa började i regionen för ett par år sedan jobbade man uttalat med effektmål, vilket kändes positivt eftersom hon sedan tidigare var insatt i arbetssättet. 

– Det gjorde mig lycklig när jag kom, men vi behövde hjälp att formulera, och att styra mot de uppsatta målen. Jag ser det tydligt i beställarrollen och styrgrupper, det är kloka människor men de saknar bra verktyg att styra.

Så det gällde att skrida till verket, att utveckla verksamheten.

– Projekten som man inte visste fullt ut vart de var på väg, vad det exakta resultatet skulle bli – där skulle man kunna ge dem en effektkarta i händerna. Det skulle vara nåt att hålla i när de skulle stötta projekten. 

– Om vi får till att visualisera  på vilket sätt lösningen kan skapa de effekter vi vill ha, då kan man peka på att de möter ett behov hos en riktig människa.

Hemma hos-kurs

Åsa förankrade tänket i organisationen och så samlade man till att börja med tio personer som gick en hemma hos-kurs ”Effektkartläggning i praktiken”. 

Och träffytan är stor. Det handlar om 1100 personer som jobbar inom regionen med ”allt som inte är vård”: HR, teknik, ekonomi, bygg, fastighet, verksamhetsutveckling, e-hälsa, systemutveckling, teknik, IT-förvaltning…

– Vården är en komplex verksamhet som är svår att få grepp om, vad som hänger ihop, hur det hänger ihop och därmed var gränserna går i våra uppdrag. Det är dessutom lagstyrt det vi gör, så det är mycket att förhålla oss till, nationella och internationella riktlinjer som också måste ingå. 

– Om man visualiserar problemrymden i en effektkarta så blir det lättare att förhålla sig till vad man håller på med. Det hjälper oss att prioritera målgrupper. För det är för svårt att bara läsa textdokument. 

”Det här ska vi jobba vidare med”

Kursen är väldigt hands-on, man får nytta av det man gör i de olika momenten.

– Flera av deltagarna var tydliga med att ”det här ska vi jobba vidare med”, de hade tydliga idéer hur de skulle ta med sig grunderna till effektkartorna in i sina jobb.

Arbetet med att använda Effektkartan och metoden i regionen har bara börjat. Åsa vill sprida det vidare och tror att Region Östergötland kan bli mer träffsäkra i sina utvecklingssatsningar om man jobbar  på detta sätt.

– Jag vill frälsa hela Region Östergötland med effektstyrningsmodellen.

– Jag har bokat möten med nyckelpersoner. Planen är att utbilda ett gäng till, till att börja med. Det blir en form av nätverk där vi fortsätter dialogen, och där utvärderar vi löpande. Tongångarna är väldigt positiva.

Vill du också gå en kurs i Effektkartläggning? Lediga platser 24 september och 7 oktober. Läs mer här!

Uppdrag: digitalisera det offentliga Sverige

Ola Nilsson

Stötta och driva på digitaliseringen i det offentliga Sverige. Låter det i princip som ett omöjligt uppdrag? Vi träffade generaldirektören för den nya myndigheten DIGG som har just detta som huvudsyfte.
– Det var mycket som hände när vi startade, det var bara några dagar innan valet… Vi gjort fantastiskt mycket de första tio månaderna, säger Anna Eriksson.

Johan Berndtsson, Head of inUse, och jag Ola Nilsson, editor på inUse, fortsätter vår serie där vi träffar spännande personer och samtalar med dem under en hel timme. Efter en del pusslande får vi till en sittning på deras Stockholmskontor med Anna Eriksson, generaldirektör för nystartade DIGG – Myndigheten för digital förvaltning

Anna möter upp oss i lobbyn och vi får gå genom en lång, lång korridor där semesterläget verkar ha brett ut sig, det är lugnt och stilla. Men DIGG:s generaldirektör är full av energi och kraft och samtalet har hunnit etablera sig långt innan vi sätter oss runt ett bord för att egentligen inleda pratet. Vi inser att det är så det varit hittills för den nya myndigheten som satte igång verksamheten den 1 september förra året, det har gällt att få igång saker och ting med en gång, att hitta ingångar och kicka loss.

Detta trots att man hamnade mitt i post-val-kaoset. Det fanns ingen regering på plats under hösten, det fanns ingen att prata löpande med. Dessutom var förberedelsetiden innan starten också pressad.

Hur gick starten till, frågar Johan.

– Man tillsatte en organisationskommitté som började jobba den första januari 2018 med målet att myndigheten skulle vara på plats den 1 september. Och åtta månader är väldigt väldigt kort tid, säger Anna Eriksson.

– Jag tycker att de gjorde ett väldigt bra jobb utifrån det. De hade en ordförande och några personer som jobbade fram förslag på alla styrandedokument, satte upp en organisation, rekryterade personal och ordnade ändamålsenliga lokaler som behövdes för myndigheten.

Johan: Det måste vara ungefär ett år sedan som du satt och funderade på om du skulle ta jobbet. Vad var det som fick dig att tacka ja?

– Jag har i hela mitt yrkesverksamma liv jobbat med hur ny teknik kan skapa nytta för människor.

– Som när jag var med och byggde gsm-nät i början på 1990-talet. Eller när jag jobbade med Electrolux och Ericssons satsning på intelligenta hem vid millennieskiftet och när jag var på Ica och arbetade med hur it kan stötta affären i livsmedelskedjan. 

– Ny teknik och nytta har liksom hela tiden intresserat mig. Åh, tänk att få göra det för hela offentliga Sverige.

Det närmar sig ettårsdagen för DIGG. 40 personer har jobbat stenhårt med en mängd olika saker.

– Exempelvis inom e-handelsområdet har vi tagit fram föreskrifter inom den nya e-fakturalagen, likaså för den nya lagen om tillgänglighet för digital offentlig service.

– I två regeringsuppdrag har vi samarbetat med flera myndigheter. Båda uppdragen ska leda till att offentlig sektor blir effektivare genom att vi i större utsträckning kan återanvända den information som finns i våra respektive system. Arbetena har resulterat i två rapporter med förslag till regeringen. 

– inom e-legitimationsområdet har vi arbetat med att införa eIDAS-förordningen där vi bland annat satt upp processer för att godkänna de olika ländernas e-id, speciellt för att utbyta e-legitimation över gränserna.

– Även om du har ett svenskt personnummer ska du kunna använda ett spanskt e-id om du bor i Spanien. Målet är att man ska kunna använda sitt svenska e-id i annat land.

”Hur kan jag känna mig trygg?”

Johan kommer att tänka på en annan sida av digitaliseringen. 

Det var en kollega som nyligen bytte telefon, och då slutar ju Bank-id:t att funka. Man upptäcker hur sårbar man är, i princip kan man ju inte göra någonting alls längre…

– Det är en viktig fråga, en förutsättning för att vi ska lyckas är ju att man kan lita på det digitala.

– Det finns mycket kopplingar till säkerhet, integritet och robusthet. Hur kan jag känna mig trygg med att detta alltid fungerar så att jag inte behöver ha de här kontanterna eller liknande.

– Det är viktigt att förstå att det inte finns några manuella rutiner att falla tillbaka på, allt sker ju digitalt nu. Frågan blir istället, hur gör vi det så robust att det alltid fungerar? 

Dessutom ska det göras så att det fungerar för alla. Anna tar upp ett exempel som kanske inte är det första man tänker sig att det finns problem med. 

– De som har svårast att hantera digital post är tonåringar. Det är inte för att de inte kan hantera det digitalt utan det är konceptet ”post från myndigheter” som upplevs krångligt, de kommunicerar ju på andra sätt?

– Vi behöver lära oss av ungdomarna. Och förstå deras sätt, framtidens sätt.

Så, vi lyfter blicken framåt i tid. Vad behöver Sverige för att bättre nyttja digitaliseringens möjligheter, frågar Johan. 

– Vi behöver bland annat en nationell gemensam digital infrastruktur i Sverige. Om vi kunde skapa en sådan skulle myndigheter, kommuner och regioner snabbare kunna byta information mellan varandra. 

– I praktiken skulle detta innebära att handläggarna får den information de behöver, när de behöver den. På ett enkelt, snabbt och säkert sätt. Något som skulle minska ledtiderna i deras handläggningsprocess och i slutändan gynna våra medborgare. 

Det handlar om att bibehålla medborgarnas integritet men ändå kunna göra det smidigt i användningen.

– Jag tänka mig något liknande som de har i Estland. Man talar om ”My Data”, och hur jag som medborgare är ägare till min personliga data.

– Det vore ju bra om det fanns hos det offentliga, men att ägandeskapet finns hos dig, och att du sedan får godkänna att man får tillgång till det. Du får kanske en fråga “nu vill de komma åt vissa delar av din data” då kan du verifiera det med din e-legitimation.  Sen behöver man titta på hur man löser det juridiskt och tekniskt.

Bank-id kan kännas sårbart. Borde inte staten stå för e-legitimation, frågar Ola.

– Vissa menar att staten det enda som borde finnas är statens e-legitimation men då skulle det kanske vara väldigt sårbart om det bara fanns en enda lösning. Bank-id är stort men i de valfrihetssystem som DIGG ansvarar för så finns det andra leverantörer, som Verisecs Freja eID, som nu börjar fungera hos olika myndigheter, vi jobbar för att det ska finnas fler.

Regeringsuppdrag för AI

– Det finns ett förslag i id-kortsutredningen att det ska finnas ett statligt id-kort med e-legitimation på kortet.

När man pratar framtid inom teknik så kommer man såklart in på AI. Där har DIGG, som så många andra, mycket framför sig.

– Vi har ett nytt regeringsuppdrag. Som handlar om öppna data, datadriven innovation och att främja offentlig förvalting att använda AI. Hur kan vi stödja de offentliga aktörerna att använda öppna data, hur kan vi främja Govtech-industrin och hur ser läget ut kring AI och vad borde göras, i det offentliga. Det finns många intressanta frågeställningar att fundera på. 

Johan: Överlag, i allmänhet, vilka länder inspireras ni av?

– Generellt så inspireras jag av Finland och den tydlighet de har kring vad de vill åstadkomma med digitalisering. De är något som jag ser att DIGG kan bidra till i Svergie. 
– Det är för lite politisk debatt på området här. Samtidigt som digitalisering och AI är en nödvändig del för att kunna bedriva politik. Man skulle ju kunna använda det för att lösa samhällets problem på nya smartare sätt.

Det blir några av orden vi tar med oss när intervjun är över. Att det finns nya smartare sätt att lösa problem på. Kanske kan man tycka det är pressande och stressande, men vi får göra som när man startade DIGG, ta tag direkt och på ett knappt år komma ganska långt, och sen också fortsätta lika nytt och smart.


Föreslå vem Ola och Johan ska träffa och samtala med framöver – vem vill du läsa en intervju med, om framtid, teknik, människa, möjligheter? Skicka ett meddelande här så ska vi göra vårt bästa!

A Formula for Getting Creative Stuff Done

David de Léon

I have hit on a formula for getting creative things done. It consists of two simple ideas and it has done wonders for getting things out of my notebooks and into the world. Most recently I used the formula to write a short book on creativity in about a week. What will you do with it?

In talking with people it seems as if one of the main barriers to getting creative things done is self-censoring: the fear that what we are doing is not good enough or original enough, and concerns about what other people may think of us.

Our creative urge is also often quenched by ambitions set too high. Mix all of that doubt together with social anxiety, high ambitions, and the limited time that most of us have available, and most projects never get off the ground.

The two-part formula that I have hit upon circumvents these mental barriers, as well as our limited time for side projects. It goes like this. 

Part One

Figure out the smallest version of your idea. What is the smallest, quickest, simplest embodiment of your idea that you can come up with? And don’t worry if this is a version that people will care for, or pay for.

Let me give you an example. I have accumulated a long list of ideas for books that I might write. Not long ago that list included over 30 different titles. Clearly, I am never going to write those books, but is seems a shame for them to exist only as ideas hidden away in a list. I reviewed my list and put aside about five titles that I might conceivably want to write one day. I then took the remaining titles and started making fake ads for them. Ads, that was the smallest version of my book ideas that I could come up with. These ads are a bit like one-panel cartoons, where each one captures some provocative and often humorous thought. Making funny ads for non-existent books is a significantly smaller task than actually writing, editing and publishing those books. I created a channel for them on Instagram and shared them with my friends.

Now for the second part of the formula:

Part Two

Make the smallest version of your idea that is easy for you to create with the particular resources and skills that you have available.

What does this mean? It means that if your idea requires you to draw, and you are not very good at drawing, then find a form for your idea that matches your ability, or which replaces the need for drawings with something else (e.g. collages or photos). If you still need drawings, then consider ways of generating them that match your ability. Or, perhaps ask a bunch of children to make the drawings for you, or program an AI, or make use of public domain art, or substitute written descriptions of the drawings for actual drawings.

Don’t be afraid to ask for help, or exchange favours. The people you know are part of the resources that you have at your disposal.

For my Instagram channel, I made simple book covers in a vector graphic program. This is something that I have done before and knew how to do. Instead of taking nice pictures of people reading and holding books, I simply purchased some stock photographs. At first I used a different image for each ad, but then simplified this further and reused the same photograph, only varying the colour of the book cover.

Here is the first one that I made:

The advantage of this approach is that it is doable with the time and skills that you have. You don’t have to make the most developed and ambitious version of your idea. Having something out there in the world, I would argue, is worth so much more than having something stuck in your head or in a notebook. It is also incredibly rewarding and motivating. The minimal versions of your ideas become prototypes which you can test on an audience, and revisit and develop later should you feel like it.

Here’s another cover:

It might be obvious by now that I like books. I also have a YouTube channel where I talk about books. I used the same approach for the channel as outlined here. Rather than faithfully reviewing books, which would require careful and nuanced reading, I decided to simply talk about whatever struck me as noteworthy in a book or, if I had an interesting angle, to talk about that. Sometimes I even talk about books that I haven’t finished reading.

I started with a simple process for making the videos, and have since worked to make it even simpler. The simpler I make the process — and the more stripped-down I make the idea for a video — the more likely it is that I actually make a video.

A lot of creative formats

Sometimes the easiest thing might simply be to blog your idea, or to post it on social media. There are also a lot of creative formats, as well as games, that have a kind of simplicity and low demand built-in. Why not try your hand at blackout poetry (blocking out text on a printed page and leaving words that form a poem or aphorism), microfiction (stories with 300 words or less), or any of the art and party games that the surrealists used to indulge in (just google “surrealist games”)?

Also, don’t worry that someone will steal your idea. There is more to be gained by launching your idea into the world. Things will start happening, people will notice you, and by making things you will refine your style and purpose. Instead of fearing theft, give your ideas away. This is another of the methods I use to bring ideas out of storage and into the world. I have, for example, sent an idea for a TV show to National Geographic, interface solutions to Amazon Kindle, and a special design for a baby crib to a local manufacturer. I don’t expect much to result from this, but at least gain the satisfaction of completing small projects, and clearing my mind for new ideas.

So, what is the smallest version of your idea that you can easily make with the skills and resources that you have available?

Now go and make it!

This piece is adapted from one of the essays in my forthcoming book The shortest book on creativity I could write. The book already is written and is in the process of being formatted and illustrated. If you would like to be notified when I have it for sale, send me an email.


David is also a teacher at inUse Academy, have a look at one of his courses!

De värdefyllda orden 

Ingrid Domingues

När vi säger effekt, nytta eller värde i dagligt tal är begreppen ofta utbytbara, och inte särskilt svåra att förstå. Men när orden används inom metoder, riktlinjer och modeller som används när människor samarbetar är det extra viktigt att vi menar samma sak när vi använder respektive uttryck.

Självklart finns det ingen som har ensamrätt på ordens betydelse, det vore ju tragiskt. Mitt perspektiv är begränsat till utveckling av tjänster och produkter som används av människor, där en tjänste- eller produktägare gör en investering i “det nya”, för att “det nya” förväntas förbättra verksamheten. Med andra ord ett initiativ eller projekt, som resulterar i en lösning som ger avsedd effekt. Det här fokuset har jag sedan tidigt 1990-tal. Genom åren har jag haft anledning att sätta mig in i projektstyrning, verksamhetsstyrning, utvecklingsmodeller och utvecklingsmetoder. Hela tiden med området som först hette användbarhet, och som idag är bas i det som kallas UX, Service Design eller Business Design. Och på vägen utvecklade jag och mina kollegor det ramverk som kallas Effektstyrning®. 

Med ett effektstyrnings-perspektiv följer att orden effekt, nytta och värde får entydiga betydelser. För att ge ett sammanhang förklarar jag också de relaterade begreppen Effektstyrning®, Effektmål och Effektkarta®.

Effekt

Det bidrag som lösningen genererar för verksamheten och dess organisation. Effekter är alltid en summa av många lyckade användningstillfällen, det vill säga effekterna uppstår inte för att produkten eller tjänsten finns, utan för att den används och gör skillnad för användarna. 

Denna definition är stramare än den gängse, där effekter kan uppstå i många led. ”Lansering av tjänsten X ger till effekt att alla får möjlighet att…” är en vanlig användning, som inte alls avgränsar eller förklarar vilken skillnad som lösningen bidragit till, då den används.

I den gängse definitionen gäller också att ordet är värdeneutralt, det vill säga att det finns både positiva och negativa effekter. I effektstyrningsperspektivet avses det långsiktiga, hållbara positiva bidraget som lösningen kan ge till verksamheten och dess organisation. 

Nytta

En positiv effekt som kan upplevas av en person, när lösningen används. Att nyttan uppstår är alltså något som användaren avgör eller upplever

Även denna definition är stramare än den gängse, där nytta används inom filosofi och samhällsvetenskap för att beteckna något som anses gott. Inom ekonomi används nytta för att beteckna ett positivt ekonomiskt värde som uppstår som ett resultat av handlingar. Även vägledningen för nyttorealisering har valt denna mer ekonomiskt orienterade  beskrivning av nytta, där en lösning genererar kostnader när den utvecklas, byggs och förvaltas, medan nyttan som den genererar efter det den lanserats bör överstiga de totala kostnaderna.   

Effektstyrning®

De aktiviteter som genomförs i ett initiativ, ett projekt, med syfte att säkerställa att önskade effekter uppstår. Sådana aktiviteter innebär att formulera önskade effekter och nyttor, och att kontinuerligt validera att lösningsförslagen skapar dessa. Inga etablerade projektmodeller ställer krav på sådan tidig och kontinuerlig uppföljning av önskade effekter och nytta. Etablerade projektmodeller ger inte heller stöd att följa och förbättra lösningen från idé till användning (det som ofta kallas förvaltning), vilket ramverket Effektstyrning® gör.

Ramverket är inte en projektmodell, utan en styrmodell. Ramverket ger stöd att styra och följa upp initiativ, och hjälpa styrgrupper, projektledare och team att byta fokus från aktiviteter och leveranser till lösningsalternativ och effekt. Ramverket påverkar alltså styrgruppens arbete, och behöver införlivas i projektaktiviteterna så att projektet kontinuerligt validerar att lösningsförslag skapar avsedd nytta i användning och att lösningen sammantaget kan generera avsedd effekt för verksamheten. Effektstyrning kan användas för alla projektmodeller, men fungerar allra bäst med det agila sättet att styra och genomföra projekt.

Mycket förenklat innebär effektstyrning att man arbetar sig igenom dessa steg: 

  • Identifierar ett område där förbättring kan skapas.
  • Formulerar de önskade effekterna för användare och verksamhet och organisation på ett sådant sätt att de går att använda i tester innan lösningen är färdig.
  • Utformar en eller flera lösningsförslag som visualiserar kritiska problemställningar och dessa kan testas i användning. Upprepa 2 och 3 tills lösningen har visat sig kapabel att skapa önskade effekter. 
  • Planerar, bygger och testar lösningen som helhet.
  • Levererar och lanserar i delar som upplevs meningsfulla för användarna och organisationen.
  • Monitorerar och förbättrar lösningen.

Effektstyrning, så som avses i ramverket:

  1. Är inte att följa upp lösningens effekter efter det att det är byggt. Effektstyrning är att kontinuerligt, från första idéutkastet och tills lösningen begravs, utvärdera att lösningsförslag skapar förväntade nyttor för användare och önskade effekter för verksamheten. Den uppföljning som effektstyrning resulterar i efter det att lösningen är byggd, handlar främst om att detektera förändringar och hitta förbättringsområden, inte främst att validera att önskade effekter uppstår. När initiativet eller projektet effektstyrs är det i så stor utsträckning som möjligt redan säkerställt att de önskade effekterna uppstår. 

  2. Är inte att välja vilket initiativ eller projekt som ska genomföras, så som föreslås här. Det är en del av ledningens ansvar och en del av det som kallas portföljstyrning. Effektstyrning har dock ett starkt bidrag i portföljstyrning, eftersom effektstyrning gör det möjligt att – innan tjänsten lanserats – avgöra om initiativet kan nå önskade effektmål. 

  3. Kräver inte att de negativa effekterna utreds, men hindrar inte heller att så sker. Effektstyrning utgår från en strävan att uppnå de önskade positiva effekterna och att detta är den designutmaning som måste lösas.   

Effekstyrning ger utmärkt stöd för styrgrupp, projektledare, beslutsfattare och team att fokusera arbete och beslut på effekter för verksamheten och nytta för användare. 

Effektmål 

Ett effektmål är summan av lyckade användningstillfällen och beskriver de perspektiv,  av de företeelser i verksamheten, som blir bättre genom att lösningen finns och används. 

Effektmål är något som går att använda för att styra ett initiativ. Därför att Effektmål är inte

  1. Ett enstaka mål, utan en samling av mål som grupperas under några mätområden, som är de olika perspektiv där den önskade förbättringen ska bli tydlig. Exempel på tre olika mätområden är ”Effektivare handläggning, ökad kunskapsdelning och tillit”. Varje mätområde kan sedan ha en eller flera mätpunkter, som beskriver hur man tänker mäta och vilket mått som är målet. Exempel på mått för snabbare handläggning kan vara “Enkla ärenden besvaras alltid inom tre dagar.”. Ett annat mått för effektivare handläggning skulle kunna vara ”Antalet kundtjänstärenden av en viss typ minskar med 50 procent.”. 

  2. Verksamhetsförbättringar som saknar kausalitet till initiativet, liksom användningen av lösningen. Ofta finns övergripande mål för verksamheten som kräver att många initiativ och förbättringar genomförs, som ”ökad kundnöjdhet”, ”ökad effektivitet” eller ”minskade supportkostnader”. I de fall som det specifika projektet anser att effektmålet bidrar till ett mer övergripande verksamhetsförbättringsmål så är det klokt att beskriva att sambandet finns, men det är ofta svårt att beskriva exakt hur stort bidraget förväntas bli. 

  3. De effekter som projektet ska åstadkomma. Många projektmodeller föreskriver att det som kallas för ”effektmål” ska definieras tidigt. Med effektmål avser då projektmodellerna projektets bidrag till verksamheten, och inte lösningens långsiktiga bidrag till verksamheten. Effektmålen kommer därför att innehålla resultat från projektet som inte skapar värde i användning. ”Lansering av tjänsten X ger till effekt att alla får möjlighet att...”  är en fullt giltig del i ett effektmål så som etablerade projektmodeller använder ordet. Min starka rekommendation är att effektmål som inte är resultat av användning alltid benämns projektmål, och inte effektmål. 

Värde

Det mått som sätts på ett förväntat utfall för en mätpunkt(se punkt 1 ovan), liksom det erhållna utfallet. För en mätpunkt som ”Enkla ärenden besvaras alltid inom tre dagar.” kan utfallet visa sig vara 70 procent  och inte 100 procent, såsom det önskade värdet. Det är då dags att börja fundera på om det man valt att se som som enkla ärenden kanske inte är så enkla, om designen skapar problem eller om det kanske finns ett mätfel. Och att därefter styra rätt. 

Inom effektstyrning utvärderar man så snart man bara kan, det är själva kärnan. Initiativet beskriver målbilden genom att definiera mätpunkter, och sätta värden på dem. Projektets uppdrag blir att validera att de kan uppnås, genom att bygga och testa lösningsförslag i en ordning som gör det så effektivt som möjligt att bygga, lansera och införa.  

Effektkarta®

Effektkarta är en modell som entydigt och mätbart beskriver vilka förväntningar som användare har på lösningen, vilka positiva effekter lösningen förväntas ge till den verksamhet eller organisation som ansvarar för lösningen, och slutligen, vilka egenskaper som lösningen behöver ha. 

Modellen är strukturerad så att det är möjligt att följa en resonemangskedja från önskad effekt för verksamheten till lösningens egenskaper och vice versa. Modellen har också ett föreskrivet mönster hur beskrivningar utformas, för att säkerställa att resonemanget är begripligt och hållbart. På så sätt uppmuntrar Effektkartan till den viktiga kommunikation som behövs för att hjälpa alla involverade att driva initiativet och ta rätt beslut om lösningens utformning.  

Modellen är utformad för att ge ett direkt stöd för att kommunicera om lösningsidér och behov från första utkastet. När sedan effektkartan detaljeras är den ett verktyg för att effektstyra för att den ger underlag för prioritering, design, test och validering av lösningsförslag. Den ger:  

  • En resonemangskedja från effektmål till lösningens egenskaper som alla kan förstå och utgå från i sina dialoger.
  • Effektmål som innefattar mätpunkter som gör det möjligt att värdera om ett lösningsförslag motsvarar beställarens förväntningar.
  • En avgränsning av lösningen som är beslutad av verksamheten.
  • Beskrivningar av användningen som ger beställaren grund att prioritera, något som ofta upplevs svårt och på gränsen till omöjligt.
  • Beskrivningar av användare som ger grund för att rekrytera rätt användare rekrytering i samband med användningstester.
  • Beskrivning av användarnas förväntningar som ger mycket god grund för att forma bra användningstester.
  • Beskrivning av lösningens egenskaper som ger direkt underlag för design och traditionella funktionstester, men även användningstester.
  • En modell som produktägaren och förvaltningsteamet kan använda för kontinuerliga förbättringar när projektet är slut och lösningen lanserad.


Effektkartan har modifierats av några aktörer med huvudfokus på kommunikation i ett tidigt skede, då projektet sätts upp. Dessa anpassade modeller ger stöd för att diskutera omfattning av ett projekt och lösningsidéer, men saknar stödet att effektstyra eftersom de inte byggs på analys av användares förväntningar och behov samt saknar prioriteringar. Två exempel på modifierade modeller är Effektpyramiden  och Impact Mapping by Gojko Adzic


Min förhoppning är att de här, lite stramare betydelserna av de värdefulla orden, hjälper dig i din vardag. Kanske de också kan inspirera dig till att arbeta effektstyrt i nästa projekt eller initiativ?

Kontakta gärna mig, Ingrid Domingues, om du vill veta mer!

”AI är en annan sorts best”

Ola Nilsson

Det är viktigt och intressant för framtiden. Och intresset var såklart stort när inUse ordnade rundabordssamtal under Almedalsveckan med ÅF – kring AI och design. ”Design Thinking och AI: Är du AI-redo?”
– Det är en annan sorts best, säger Pontus Wärnestål om AI.

Pontus Wärnestål, Director of Service Design på inUse och docent i Informatik vid Högskolan i Halmstad höll i samtalet tillsammans med Fredrik Hofflander, Head of AI and Future Technologies på ÅF. Det kom fram många intressanta tankar kring bordet i ÅF:s hus under Almedalsveckan i Visby. Och det började med ett klargörande.

– Ett AI-system är inte ett vanligt deterministiskt system, det gör det till en ann an typ av system än dem vi jobbat med tidigare, AI är en annan sorts best, säger Pontus Wärnestål.

Det krävs en förnuftig grundsyn, runt bordet fanns en samsyn kring att det gällde att inte fastna i fällan att ”AI ska lösa allt”, ”Det är bara att hälla lite AI på det”. 

Det är viktigt att ta det i steg, och använda det på rätt saker.

Inte helt enkelt

– Vi kan se var vi kan få kraft, AI kan hjälpa med vissa delar. Vi kan i framtiden kanske exempelvis bortse från 90 procent som sköts automatiskt, men så sköter vi människor de övriga 10 procenten, säger Pontus Wärnestål.

Samtidigt som det finns en hajp kring AI, så är det ju samtidigt inte helt enkelt att få in användande i en organisation eller ett företag. 

– Man får i många fall höra “det är svårt nog i alla fall”, där finns ett motstånd. Men det håller på att ändras, för man inser att det behövs, säger Matti Ahlqvist, Astrazeneca.

Det finns mängder med områden det skulle vara en hjälp, och kanske en självklarhet. Förslagen haglade kring bordet på Odalgatan. Ett var kompetensutveckling.

– Det hade varit jättespännande att ta hjälp av AI för att kompetensutveckla och hitta behoven på en arbetsplats, säger Malin West från Bliwa.

Såklart ska allt göras med omdöme.

– Transparensen blir superviktig. När vi börjar använda AI i större skala, vi måste ha en kontrollfunktion som tittar på vad den gör, vad den lär sig, säger Matti Ahlqvist.

För visst finns det utmaningar, att AI inte ska lära sig ”fel” saker.

Att mata att AI

– Det vi matar en AI med blir ju hela dess värld, säger Lennart Waldenström, ÅF.

Om det nu gäller enbart AI…

– Vi människor är ju precis likadana, men det blir accelereat i en dator, säger Carl-Magnus Löfström, Collectum.

Sen kom man i samtalet in på när det egentligen händer. På ett sätt har det börjat hända och det finns i många sammanhang, men när det blir en del i varje organisation, i varje hörn.

– 2025 kan vi möjligen börja se det som allmängods, säger Pontus Wärnestål.

Då började budgivningen.

– 2030!

– 2040!

– Det borde redan vara det!

Det återstår att se. Men det var en realitet en måndag i Visby 2019.

Kontakta inUse om AI här!