Blogg


Tankar kring user experience, service design och effektstyrning

Ha en härlig sommar!

Ola Nilsson

Nu är det dags att ta det lite lugnare. Men den 5 augusti är de flesta av oss tillbaka!

Under veckorna 29 till 31 är de flesta av oss på inUse lediga. Därför kan det ta lite längre tid att svara på mejl. Bloggen tar också ett litet uppehåll. Den 5 augusti är de flesta av oss tillbaka på kontoret. Vi önskar en underbar sommar och ljuvlig semester till alla!

”AI är en annan sorts best”

Ola Nilsson

Det är viktigt och intressant för framtiden. Och intresset var såklart stort när inUse ordnade rundabordssamtal under Almedalsveckan med ÅF – kring AI och design. ”Design Thinking och AI: Är du AI-redo?”
– Det är en annan sorts best, säger Pontus Wärnestål om AI.

Pontus Wärnestål, Director of Service Design på inUse och docent i Informatik vid Högskolan i Halmstad höll i samtalet tillsammans med Fredrik Hofflander, Head of AI and Future Technologies på ÅF. Det kom fram många intressanta tankar kring bordet i ÅF:s hus under Almedalsveckan i Visby. Och det började med ett klargörande.

– Ett AI-system är inte ett vanligt deterministiskt system, det gör det till en ann an typ av system än dem vi jobbat med tidigare, AI är en annan sorts best, säger Pontus Wärnestål.

Det krävs en förnuftig grundsyn, runt bordet fanns en samsyn kring att det gällde att inte fastna i fällan att ”AI ska lösa allt”, ”Det är bara att hälla lite AI på det”. 

Det är viktigt att ta det i steg, och använda det på rätt saker.

Inte helt enkelt

– Vi kan se var vi kan få kraft, AI kan hjälpa med vissa delar. Vi kan i framtiden kanske exempelvis bortse från 90 procent som sköts automatiskt, men så sköter vi människor de övriga 10 procenten, säger Pontus Wärnestål.

Samtidigt som det finns en hajp kring AI, så är det ju samtidigt inte helt enkelt att få in användande i en organisation eller ett företag. 

– Man får i många fall höra “det är svårt nog i alla fall”, där finns ett motstånd. Men det håller på att ändras, för man inser att det behövs, säger Matti Ahlqvist, Astrazeneca.

Det finns mängder med områden det skulle vara en hjälp, och kanske en självklarhet. Förslagen haglade kring bordet på Odalgatan. Ett var kompetensutveckling.

– Det hade varit jättespännande att ta hjälp av AI för att kompetensutveckla och hitta behoven på en arbetsplats, säger Malin West från Bliwa.

Såklart ska allt göras med omdöme.

– Transparensen blir superviktig. När vi börjar använda AI i större skala, vi måste ha en kontrollfunktion som tittar på vad den gör, vad den lär sig, säger Matti Ahlqvist.

För visst finns det utmaningar, att AI inte ska lära sig ”fel” saker.

Att mata att AI

– Det vi matar en AI med blir ju hela dess värld, säger Lennart Waldenström, ÅF.

Om det nu gäller enbart AI…

– Vi människor är ju precis likadana, men det blir accelereat i en dator, säger Carl-Magnus Löfström, Collectum.

Sen kom man i samtalet in på när det egentligen händer. På ett sätt har det börjat hända och det finns i många sammanhang, men när det blir en del i varje organisation, i varje hörn.

– 2025 kan vi möjligen börja se det som allmängods, säger Pontus Wärnestål.

Då började budgivningen.

– 2030!

– 2040!

– Det borde redan vara det!

Det återstår att se. Men det var en realitet en måndag i Visby 2019.

Kontakta inUse om AI här!

inUse Award-vinnarna knappa året efteråt: ”Vi ska ta över världen”

Ola Nilsson

Förra inUse Award kammade Trine hem segern. När nu nomineringsfasen är i full gång för 2019 tog vi ett snack med Jennie Lindell, designer på Trine, som stod på scen i fjol och tog emot priset.

Vad betydde det att vinna inUse Award?
– Det betydde mer energi i teamet och en bekräftelse på att vi gör något rätt. Vi är bra på att vara självkritiska. Dessutom fick vi komma på From Business To Buttons – som gav oss mycket inspiration!

Hur har det gått för er tjänst vidare, man har hört mycket positivt!

– Det går bra! Igen, vi är bra på att vara självkritiska så vi vill alltid göra mer och bättre, men vi är på väg åt rätt håll.

Vad har ni för planer framåt?

– Vi ska ta över världen ju! På ett bra sätt. Först vill vi etablera oss ordentligt i Sverige och Norden, sen kör vi resten av klotet. Vi vill visa att det går att vara lönsamma och göra nytta samtidigt.

– För att vi ska klara utmaningarna vi har framför oss behöver vi alla ställa om och bygga affärsmodeller där samhällsnytta är kärnan i vad vi gör. Hur bra det än går för Trine kan vi inte förändra världen själva. Vi behöver bli fler.

Vad är receptet för att nå så långt med användarvänligheten, att man till och med vinner priser för det?

– Jag tror inte att det finns bara ett recept. Vi jobbar väldigt mycket med A/B-test och ser till att verifiera våra hypoteser innan vi rullar ut nya ändringar. Det är lätt att tro att en känner sina användare, men de överraskar nästan alltid.
 

Vet ni någon tjänst som också förtjänar vinna inUse Award? Nominera här!

Foto: Pontus Wärnestål på FBTB18: Beatrice Bolmgren. Kajakmontage: Creative Commons.

Kajaken som tjänsteplattform

Pontus Wärnestål

Vad kan designers lära sig av en 4500-årig teknologi? Läs om hur vår Director Pontus Wärneståls jakt på en handgjord träsnidad kajakpaddel tar med oss på en betraktelse kring hållbar och flexibel Service Design i tusenåriga arktiska vatten.

När sommarledigheten kommer brukar jag ge mig ut och paddla havskajak. Det ger mig möjlighet att samla tankarna och bara fokusera på de rytmiska paddeltagen, vågorna, solen och horisonten – och bara låta tankarna flöda. Häromdagen gled jag längs den soliga Hallandskusten, och funderade över kajaken som en tjänsteplattform. Det hela började egentligen ännu tidigare – med min paddel. En vän till mig är nämligen en skicklig träsnidare som har konstruerat en traditionell havskajakpaddel enligt mina mått på klassiskt inuitmanér. I researcharbetet för att få fram mått, metod och mall lärde vi oss en hel del om inuitkulturer och deras förhållande till kajaken. Och om du bara håller ut några rader till så hoppas jag att du – precis som jag fick då min kajak gled längs kusten i solen häromdagen – får en insikt om hur tjänstedesign och den klassiska kajaken har mer gemensamt än man kanske först tror.

En långsmal båt

Även om du själv aldrig paddlat så gissar jag att du vet vad en kajak är. En långsmal båt med en sittbrunn placerad i mitten där paddlaren sitter med den klassiska tvåhövdade paddeln i båda händerna. Du känner säkert också till att kajaken är en inuitisk uppfinning och framtagen för arktiska vatten. Kajaken är en teknologi med en lång historia i de arktiska polartrakterna. Den var en mycket kritisk del av infrastruktur och överlevnad för i princip alla inuitgrupper från Sibirien, Skandinavien till Grönland. Baserat på arkeologiska fynd verkar det som att kajakens grunddesign sett likadan ut och att den använts på liknande sätt i minst 4400 år. Med andra ord är den en hyfsat robust och hållbar design.

 

Foto: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fangerkajak.jpg

Genom muntlig tradition och etnografiska studier av inuitkulturer är det tydligt att kajaken inte bara var en farkost viktig för säljakt – den var en central del av liv och samhälle. Kajaken konstruerades av drivved, hudar och ben och det krävdes stor skicklighet för att både bygga och använda kajaken. Man jagade inte bara säl, utan även några av jordens största bytesdjur såsom valar jagades. Om du någonsin suttit i en rank kajak så inser du hur imponerande det är att lasta upp ett stort bytesdjur på kajaken utan att kantra… Men det slutar inte med jakt. I modernt språkbruk skulle kajaken antagligen kallas för “mobilitetslösning”, eftersom kajaken som tjänsteplattform möjliggör transport av både personer och gods, samt möjliggör olika typer av aktiviteter som utforskning, transport och jakt. Kajaken påverkade även dem som inte själva använde kajaken. Exempelvis påverkade kajaken hastigheten med vilken människor rörde sig i naturen – även på land. Takten och vilka geografiska landmärken som kunde nås, och värdesättas, vilka djur som blev viktiga för kultur och religion sattes av kajakens möjligheter och begränsningar.

Värdeskapande processer

En central del av Service Design är ju att vi inte fokuserar på en enskild isolerad produkt, utan ser saker och ting utifrån värdeskapande processer och aktiviteter i användning. På det viset kan man välja att se kajaken som lite olika saker, och som en del i en “tjänsteplattform”. Låt mig förklara: När kajaken figurerar i jaktsammanhang används den – och skapar värde – på ett särskilt sätt. Kärnplattformen består av själva ramen, däcket som är täckt av sälskinn, sittbrunn med tillhörande anorack (även den ursprungligen i behandlat sälskinn som höll tätt). På denna kärna kan man sedan lägga en “jakttjänst”. Denna tjänst består förutom av själva kärnplattformen (kajaken) även av: fångstlina, harpun och en särskild lastplattform att frakta bytet på, samt en släde ifall man behövde färdas landburet vissa delsträckor. Dessa “tilläggsmoduler” är kompatibla med kärnplattformen och kan tas bort om andra tjänster (som till exempel en ren “transporttjänst”) krävs.

Men själva tjänsten står aldrig helt för sig själv, som sagt. Så om vi går vidare så blir det tydligt att det också finns tydliga kunskapskrav kopplade till tjänstedesignen: alla jägare kunde rolla från tidig ålder. Att rolla innebär att man kan ta sig upp på rätt köl utan att lämna kajaken ifall man skulle slå runt. Väldigt få kunde simma, och dessutom är vattnet ofta så kallt att det inte hade spelat så stor roll om man hade kunnat simma ändå. Hamnade man i vattnet så dog man. Rollning tränades därför ofta och tidigt. Små barn tränade rörelsemönstret hängades upp och ned i kajaker på land och fick sedan öva på rollen i grunda vatten. Denna dimension visar hur viktigt det är att plattform och användarens kompetens designas tillsammans. All användning kräver olika grad av kunskap, vilket man ibland förbiser när man implementerar nya tjänsteplattformar i dagens IT-miljöer exempelvis.

Kunskap av hög kvalitet är flexibel och generaliserbar. Det som tjänstedesignen tränar dina användare för, ska helst kunna återanvändas i andra sammanhang. För inuiternas del var rollningskunskapen av sådan typ. I nödsituationer (om man t ex har tappat eller brutit sin paddel) behövde man kunna enhandsrolla med bara harpunen. För dig som provat att rolla så inser du att det krävs väldigt förfinad teknik, sinnesnärvaro och ordning på utrustningen för att klara av att rolla med en harpun i iskallt polarvatten.

Användarcentrerad design

Nästa del gäller vikten av skräddarsydd och användarcentrerad design. Kajak, paddel och anorack var alltid skräddarsytt och måttbeställt efter den som skulle använda det. Det var ju så det här äventyret började för min del. Min armlängd, handbredd och diameter på mitt tumgrepp sätter proportionerna för just min paddel. I dagens digitala tjänstelösningar kanske vi inte alltid kan skräddarsy på individnivå, men vi kan definitivt göra ett bättre jobb än att designa för en generell och därmed “ansiktslös användare”. Genom att exempelvis ta ett beteendemönsterperspektiv enligt effektkartläggningsmetodiken, eller ta fram en uppsättning korrekta och autentiska designpersonor enligt goal-directed design, kan vi i viss mån skräddarsy och måttbeställa tjänsteplattformen så att vi får ut de eftersökta effekterna. I takt med att vi dessutom får större möjlighet till personalisering i och med AI och adaptiva system så blir förfiningen i individuell användning och upplevelse dessutom ännu starkare.

En högkvalitativ och robust tjänsteplattform tillåter sömlös integrering med nya typer av tjänster i takt med att omkringgivande samhälle förändras. Som alla goda tjänsteplattformar kunde man även bygga andra tjänstelager på kajaken. Exempelvis krävde Kongelige Grønlandske Handel, som verkade 1776-1950, en fungerande postgång på Grönland trots att infrastrukturen inte var byggd efter sådana krav. Tack vare flexibiliteten och en minst sagt mogen (4500 år gammal!) plattform, så blev kajaken lösningen även för postgången. Och precis som när det gäller Service Design idag, så krävs det att affärsmodell och tjänsteplattform designas tillsammans så att de är i synk. Betalningsmodellen för posttjänsten blev därför kilometerbaserad. “Portot” var enligt vissa uppgifter 5 öre per kilometer och postleveranser per kajak upp till 80 kilometer blev stommen i det grönländska postsystemet under lång tid.

Så låt flexibilitet och lång hållbarhet bli ledstjärnan för designen av din tjänsteplattform. Tillhandahåll möjlighet till skräddarsydda egenskaper och anpassningar för olika användartyper, och inse att både robust kunskapsbyggande och affärsmodell är lika viktiga pusselbitar som själva teknologin bakom. Slutligen, även något så specifikt som en IT-tjänst påverkar även andra. Som designer har du därför ett ansvar för alla de ringar på vattnet(!) som dina lösningar ger upphov till – även utanför organisationen du arbetar för. Kanske har du nytta av att låta kajaken bli en visuell påminnelse om vikten av användarcentrerad design. För om det finns någon produkt som så konkret satt människan i centrum så är det kajaken!

Gå en kurs i Service Design – föranmäl intresse till kurstillfällena som kommer i höst, få 10 procent rabatt.

inUse håller rundabordssamtal på Almedalsveckan – var med!

Ola Nilsson

​Vi på inUse och ÅF Pöyry kommer hålla ett rundabordssamtal måndagen den 1 juli under Almedalsveckan på Gotland. Om hur vi med design kan bidra till en mänsklig och hållbar värld mitt i AI och digitalisering. På bästa sätt.

Vil du vara med?

Du är kanske ändå på Gotland då. Dina tankar, dina åsikter och din närvaro skulle kunna höja samtalet ännu mer.

Läs om vad samtalet handlar om och svara sen via en av maillänkarna om du vill vara med. Du anmäler ditt intresse och så återkommer vi med besked och med detaljerna.

Platserna begränsade – så anmäl ditt intresse så fort som möjligt!

Anmäl dig här!

MÅNDAG 1 JULI 15.45, ÅF-huset, Odalgatan 3 Visby, nära St. Nicolaikyrkan (inomhus)

Rundabordssamtal med Pontus Wärnestål, Director of Service Design på inUse och docent i Informatik vid Högskolan i Halmstad.

Design Thinking och AI: Är du AI-redo?

Precis när ni börjat få koll på digitaliseringsstrategin, byggt en roadmap för nya tjänster och fått en fungerande IT-organisation som synkar med affärssidan, så sveper ”AI” in och sätter en hel del saker på ända. Och en sak är säker: AI kommer att spela en allt större roll för digital tjänsteutveckling framöver, och kräver en hel del omställning vad gäller er organisations kompetenser, process och inte minst kultur.

inUse presenterar konkreta steg och råd för att skapa värde genom strategisk tjänstedesign och AI-teknologier. Vi reder ut vad dagens AI kan och inte kan göra, hur man sätter upp team och kompetenser och hur strategisk datainsamling och människocentrerad designmetodik kan göra er verksamhet AI-redo.

Facilitator: Pontus Wärnestål, Director of Service Design på inUse och docent i Informatik vid Högskolan i Halmstad.

Anmäl dig här!