Blogg


Tankar kring user experience, service design och effektstyrning

"Vi måste skapa rätt förutsättningar för framtidens städer" – intervju med Malin Frenning

Ola Nilsson

Vi träffade ÅF Pöyrys chef för division Infrastructure Malin Frenning och pratade om visioner, smarta städer, infrastruktur och vad ÅF Pöyry kan bidra till nu och i framtiden. Det blev konkret, fantasieggande och gav helt klart en längtan till framtiden. 

Jag och Johan Berndtsson, Head of inUse, kliver in i ÅF Pöyrys stora entré i Solna. Där möts man av en skärm, stor som en tonårsdröm, som visar böljande skog. Ungefär som man tänker sig entréer till stora företag ser ut i framtiden. Bara att det här råkar vara i nuet.

Johan och jag har inlett ett projekt där vi tillsammmans träffar och pratar med spännande personer, både inom och utanför vår koncern. Personer som är med och skapar just framtiden. Idag träffar vi ÅF Pöyrys chef för division Infrastructure Malin Frenning, som började på ÅF Pöyry nu under våren.

Vi åker upp och går till ett rum med hisnande utsikt, och vi får ett omtumlande samtal om samtid och framtid, visionärt men samtidigt oerhört konkret. Malin Frenning har en bakgrund som gör att man definitivt tror på vad hon säger. Hon har exempelvis, när hon var i ledande befattning på Telia Sonera, varit med om att ta fram den fysiska struktur som behövs för att man idag ska tycka det är självklart att ta del av New York Times på sekunden eller se på live-tv i telefonen. 

– Kärnan är ju samhällsutveckling och det är lite röda tråden vad det gäller mig som person. Jag drivs hela tiden av att skapa möjligheter och förbättringar för människor idag och i framtiden, säger Malin.

– Hela tiden handlar det om att frågasätta hur saker och ting funkar och hur det kan bli bättre. Borde det inte funka precis tvärtom, eller åtminstone annorlunda? Affärsmodeller som gäller idag kan bli obsoleta imorgon och då är det vårt ansvar att fundera över hur de kan förändras när vi vill skapa en bättre och levande miljö för alla som bor och verkar globalt. Vi kan inte tro att bara för att något fungerar idag så måste det vara det bästa för morgondagen.

Malin Frenning har lång erfarenhet av att leda stora komplexa organisationer, dels då på TeliaSonera-koncernen och senast som landstingsdirektör på Stockholms Läns Landsting. Erfarenheter som hon givetvis har nytta av i sin roll på ÅF Pöyry.

– Nu gäller det att vi som ett ingenjörs- och designföretag får ihop hela designdelen med samhällsnyttan för att skapa den infrastruktur och de miljöer som behövs för framtiden.

– Det svåra är faktiskt att utmana det som vi har idag och tillsammans med kunderna se vart vi är på väg. Men samtidigt – det är det jag tycker jag är jätteroligt.

Något som de flesta är överens om är att det mesta kommer bli uppkopplat, och automatiseringen, den är på ingång på bred front. Men på vilket sätt allting kommer hända – där kan vi påverka.

”Vad behöver vi göra?”

– Vi ska ställa frågorna: Hur ska staden fungera om ett antal år, vad behöver vi göra för att ta de första stegen, även om vi sen vrider på målbilden efter hand.

– Vi angriper saker annorlunda idag på grund av ökad kunskap. Ett exempel ser vi inom miljöområdet – där vi exempelvis deltar aktivt inom vattenrening i Tyskland.

– Det är fantastiskt med ÅF Pöyry – vi gör verkligen skillnad inom alla de områden vi finns. 

Både jag och Johan har haft fullt upp med att ta in allt som Malin har berättat, men så börjar Johan varva upp.

Om man tittar på infrastruktur och var våra gemensamma kunder befinner sig just nu... Vilka förmodade skiften ser du framöver när det gäller förändrade affärsmodeller, säger Johan.

– Jag ser stora trender i samhället: globalisering, urbanisering, mobilitet och digitalisering. Allt detta påverkar oss och hur vi lever. Vi måste skapa de rätta förutsättningarna och det krävs extremt stora investeringar i de här ”framtidens städer”. Och, det behöver också finansieras. Så man bör fundera på hur finansieringen går till, säger Malin.

– Hur finansierar man samhället framåt. Det gäller att se helhetsperspektivet i de olika kalkylerna. Bolag måste säkert ifrågasätta hur man tar betalt, hur säkerställer man viljan att betala hos kunderna.

ÅF:s kunder idag, var ser du att de har sina största utmaningar, frågar Johan.

– En mellanstor stad tex till exempel. De brottas med utmaningar kring energi, kring gamla byggnader, det är vägar som ska byggas eller lagas, sjukhus som ska renoveras, nya ska byggas, det är ett samhälle i förändring. 

– Ta Stockholm, staden växer, och vi blir fler stockholmare varje år. Utmaningen handlar om att  göra mer för en mindre summa pengar. Det är en ekvation som vi måste hjälpa våra kunder med. Vi måste gå in med vår breda kunskap som vi har i vår konsultportfölj, och med den erfarenhet som vi har, för att säkerställa att våra kunder får ut maximalt för sina investeringar vad gäller till exempel energibesparingar eller annat.

Johan hakar på med exempel:

inUse har gjort en del av detta i Denver. Ofta finns det ett glapp mellan leverantörer som har saker helt klart medför nytta och till köpare, staden, som inte vet säkert vilket håll man ska gå. I Denver finns en progressiv borgmästare som vill skapa en hållbar stad. Där kunde vi hjälpa till att minska glappet och få till helheten, få till lösningarna.

– Man behöver kika på det här med finansiering. Det är tufft ekonomiskt i det kommunala Sverige och för att hänga med i den tid vi lever i krävs investeringar samt arbete med förändringar. Det får inte bli en belastning att automatisera eller digitalisera – det ska vara något självklart, säger Malin.

Ja, det är lätt att det bara blir tomtebloss. Men i Denver ledde vi beslutsfattarna att gå från idé till prototyp och att hela tiden ta staden framåt i en strukturerad process, säger Johan.

– Det gäller att förstå problemet hela vägen. Alla vill ha hållbara städer. Och så köper jag kanske en elbil. Men så finns det ingenstans att ladda. I Tyskland har biltillverkarna gått samman för att ordna detta som ett alternativ till att staden ska göra det. Men då ställer jag frågan – räcker strömmen, säger Malin.

Förstå hela vägen

– Vi måste lösa basproblemet med till exempel elektricitet – det är egentligen det det handlar om. Man måste förstå det hela vägen. Vi måste skapa grundinfrastruktur och parallellt skapa allting annat.

Det handlar om dynamiken – det finns en massa behov som kan mötas med tekniska lösningar. Som... Vad är en smart busskur, och vilka problem kan den lösa ur ett säkerhetsperspektiv exempelvis, hur kan den finansieras, ska det vara annonser? Om man vill testa sig fram med 100 stycken, var ska de stå? Vem bestämmer placeringen – ska kommersiella intressen styra och styra människoflöden, eller ska staden göra det? Och sen också hur det interaktiva – hur ska busskuren hjälpa en människa i specifik situation, säger Johan.

– Då kommer man tillbaka till affärsmodellen. Man behöver ha el, man behöver ha ett nät, man behöver ha 5g, då tror jag inte att är det inte bara staden som ska finansiera, utan då måste man nog göra det i en större samverkan, säger Malin.

Har vi – inom ÅF Pöyry – den förmågan, undrar Johan.

– Det tycker jag. Vi kan stretcha den förmågan, vi kan dra nytta av allt kunnande vi har från alla länder vi finns i. Där kan vi göra skillnad. Vi kan hjälpa städerna att tänka i alla de här dimensionerna, säger Malin.

– Här pratar vi om många delar men till exempel dynamiska självkörande bussar som känner av när jag, Malin, behöver dem… 

Som pumpan på julafton, säger Johan.

– Så ska stan funka. Men om allt ska funka så behöver man göra ett antal saker, man behöver täta med 5g, man behöver kanske sateliter, man behöver smarta trafiksignaler, smarta busskurer och så vidare.

– Den visionen trycker jag att man ska ha. Men man måste också vara här och nu i form av ingenjörsskap, och se allt som behövs för att nå dit.

Timmen har gått, vi tar våra kameror och bandare och packar ner i väskan. Kikar hastigt ut över vägen som ljudlöst brusar genom det tjocka glaset många våningar upp och tänker att hon har rätt i det här med infrastruktur. Att det behövs en väg även för självkörande bussar. Sen skyndar tankarna vidare om att det vore ju snyggt om det bara dök upp en buss nu när vi kom ner till entrén och körde oss vidare, dit vi ska. Det är nog inte långt bort. Och med personer som Malin Frenning kan man vara ganska säker på att framtiden är nära. 


Föreslå vem Ola och Johan ska träffa och samtala med framöver – vem vill du läsa en intervju med, om framtid, teknik, människa, möjlighter? Skicka ett meddelande här så ska vi göra vårt bästa!

Därför ska du gå en kurs istället för att bara se instruktionsvideor

Ola Nilsson

Tre kurser på ungefär två veckor. Ge och ta emot designfeedback, Service Design och Designa för beteendeförändring. Vår kursledare David de Léon är i hetluften. Här berättar han om kurserna och förklarar varför man bör gå en kurs och inte bara titta på instruktionsvideor.

Du håller tre kurser på två veckor nu. Hur håller du isär, eller ihop, allt?

– Även om ämnena nuddar vid varandra i det dagliga designarbetet så är kurserna renodlade. Men, jag kommer säkert att nudda vid alla tre ämnen i alla tre kurser – det beror ju på deltagarna, vilka behov och intressen som de har. Så ska det ju vara. Det är därför man går en kurs och inte bara tittar på instruktionsvideor.

Ge och ta emot designfeedback, Service Design och Designa för beteendeförändring. Ge oss lite snabbt – vad är grejen med de här kurserna?

– Kursen i designkritik bygger på mina egna erfarenheter som Director på Sony och inUse, det jag skrivit i ämnet, samt den kortlek för designkritik som jag tagit fram. Designkritik är ett tämligen underskattad designverktyg. Ett problem är att folk är rädda för designkritik och är därför rätt kassa på att ge användbar återkoppling på design. Det är synd. Det gör att vi inte utvecklas och att det vi designar inte blir det bästa, som det hade kunnat vara. I korthet går designkritik ut på att hitta gapet mellan var en design befinner sig just nu, och var den borde vara.

– Beteendesign är kul för jag får berätta om en massa tokiga socialpsykologiska experiment, visa exempel på ondskefull design, och köra roliga övningar. Som jag har sagt ett tag nu så tror jag inte att jag kommer att ge kursen så många gånger till. En gång till har jag lovat, men inte mer. Problemet för mig är att jag inte kontrollera vad folk gör med den kunskap som jag förmedlar. Risken är för stor att de går över till “the dark side”. Den risken är jag inte bekväm med.

– Service Design är ett nyttigt helhetsgrepp på design som är i ropet just nu. Det är ett bra perspektiv på design som fångar mer av komplexiteten kring användandet av en tjänst – allt som krävs för att en tjänst ska skapa värde för användarna, och för de som tillhandahåller tjänsten.

Du är en erfaren lärare, men det är första gången du håller Service Design-kursen. Vad tror du att du alldeles särskilt kan bidra som pedagog för den?

– Det jag hoppas att jag kan bidra med är mina erfarenheter inom de olika delarna av Service Design. Jag har jobbat länge som User Researcher, som UX-designer, och med konceptutveckling av nya produkter och tjänster.

Service Design-kursen ges den här gången som Hemma hos-kurs, ett väldigt uppskattat koncept. Läs mer om det här!

FBTB speaker got married by an AI

Ola Nilsson

We confess, we have made jokes about AI. Our post about AI being the jury for inUse Award was an April’s fool prank. But, this article isn't a joke. The From Business to Buttons speaker Chris Noessel and his partner were married by an AI.

We, a bit late but still, apologize for our April's fool prank about the jury for the inUse Award being an AI. It won't. Not this year, anyway... Nevertheless, here's an even better April story…

It was April a year ago when Chris Noessel and his husband were married in California with close guests and wonderful surroundings. The extraordinary thing – for those of us not personally involved – was that they were married by an AI. Chris Noessel wrote all about it in a post at Medium. 

The service was extraordinary in some ways, intimate and nice in others.

“There was no Terminator wearing vestments, leading us through vows with its Schwarzenegger voice, skull-crunching feet, and sinister glowing red eyes. It was quite lovely, if we do say so ourselves”, Chris writes.

"A synthetic voice was heard"

The guests took assigned seats around the innermost ring of chairs, and the soon to be newlyweds walked up and stood facing each other beneath the pergola.

Then a synthetic voice was heard, synchronized with a light ring hanging over the lucky couple’s heads which pulsated with the voice’s volume.

“Ben and Chris, you have written these intentions, but because you’re probably nervous, I’ll ask you to repeat them after me.”, it said.

Later the AI asked for the rings and said:

“By the power vested in me by my 12 volt, 5 amp DC power supply, and my 2.5 gigahertz processor, I pronounce you…married.”

A unique wedding

Ben and Chris met through technology, and they both work designing for technology, and one might say that they got their unique wedding.

There are some problems with the arrangement. An AI is not authorizable, it should be “a person”, over 18 and so forth. Chris writes in his Medium post about these issues, considering them not quite philosophically stringent. Can an AI be a person, could it be 18 years old… Which things are relevant in these matters? Lots of questions to be asked, questions that also could be applied on AI in general, of course. If you’re interested, and you are, Chris discusses more of how to design a sacred event with AI.

So whether or not it was by the book, it was interesting. And, should we say, modern. They may have been the first couple in the world to be married by an AI.

 

Videos from From Business to Buttons 2019 is being published right now!

 

Tonåringar hjälpte inUse

Ola Nilsson

inUse fick hjälp med arbetsmiljön på Göteborgskontoret nyligen. Det var 8 tjejer mellan 14 och 20 år gamla som prototypade, diskuterade, presenterade och verkligen stod för en frisk fläkt.
Det var nämligen Introduce a Girl to Engineering Day – en återkommande dag som anordnas av organisationen Womengineer som vill få fler kvinnliga sökanden till tekniska högskolor.

Det var andra gången som inUse Götgeborgskontor var med på Introduce a Girl to Engineering Day, IGE-Day. Som företag får man ansöka om att vara med och sen får tjejerna – nytt för i år var att det också var öppet för ickebinära – söka till de företag de vill besöka. 

Det var verkligen åtta stjärnor som kom till inUse den 29 mars. De fick ge sig rakt in i designvärlden.

– I år fokuserade vi på prototypande, säger Louise Broo, User Experience Designer på inUse.

– Efter att vi lärt känna varandra lite och spanat in kontoret, pratade vi en del om vad design är och nyttan av att tidigt förmedla sina idéer och testa dem. Tjejerna fick ta del av några problem som vi har identifierat på kontoret och fick höra några citat från kollegor om de olika problemen.

Det var lite smått och gott att ta itu med, som:

  • “Känns pinsamt att vårt logotype är på dåliga kaffemuggar.”
  • “Jag vill gärna fika med mina kollegor, men samtidigt inte störa dem när de håller på med något viktigt”
  • “Jag blir oinspirerad när det är stökigt på kontoret. Gamla kaffemuggar står framme, jag tycker det är lite äckligt.”
  • “Det är svårt att hitta en ledig plats för jobba, oftast ligger massa papper eller post it-lappar på bord.”

De jobbade med problemen hela förmiddagen och fick vägledning av kollegorna på kontoret.  

– Vi uppmanade dem att gå runt på kontoret och testa sina idéer och prata med våra de som jobbade, säger Louise Broo.

”De var verkligen modiga”

Detta ledde till ett surr och ett intresse för alla inUsarna. I slutet av dagen presenterade de åtta sina projekt inför hela kontoret. 

– De var verkligen modiga. Och vi fick bra idéer för hur vi kan förbättra arbetsmiljön på vårt kontor.

– Det var väldigt peppigt att se hur de där till en början tysta tonåringarna började skapa och samarbeta med personer som de inte kände sen tidigarfe. Det var stor skillnad i volym innan vi började jämtört med när de satt igång. Väldigt roligt att sitta och lyssna när de spånade på olika koncept.

– Jag hoppas verkligen att vi kan vara med nästa år också.

Gå en kurs på inUse Academy!