Armbrott ger korn på miljonslöseri

Jonas Söderström

Johan berättade igår om hur sjukhusbesöket för sonens brutna arm blev onödigt långt på grund av det krånglande datasystemet på röntgenavdelningen (se Jag skäms för att jobba med IT-system, 5 juli 2007).

Utöver det upprörande att barn och vuxna med ont ska behöva vänta flera timmar i onödan, kan man ju fråga sig vilken kostnaden är för detta nya datasystem? Under sex månader har väntetiderna förlängts med flera timmar för patienterna, berättade sjuksköterskan. Johan skriver att det fanns "en handfull patienter" under tiden han var där.

Låt säga att de kanske röntgar 30 personer om dagen. Två timmar extra per patient gör 60 bortslösade timmar per dag. Gånger 165 dagar (ett knappt halvår), ger 10 000 (tio tusen) timmar.

Vad är det värt? Om månadslönen för patienterna ligger på, säg, 24 000 kronor i snitt, blir timkostnaden (inklusive sociala avgifter) om jag räknar rätt 200 kronor. Då skulle man kunna säga att 2 miljoner slösats bort.

En del av det får vi alla vara med och betala som skatt eller försäkringsavgifter, när det betalas ut av försäkringskassa eller försäkringsbolag. I en del fall måste kanske de skadades arbetsgivare ta in ersättare om personer är borta. Kostnaden för en ersättare är oftast högre än den normala lönen. Det blir en onödig kostnad för företaget (som i slutändan också drabbar konsumenterna).

Ett mer samhällsekonomiskt sätt att räkna förlusten är att räkna på det förlorade värdet av vad de här personerna inte producerade, under den tid de satt på akuten i onödan. (Förlusten uppstår även om företaget tar in vikarier, för då är det det som vikarierna kunde ha gjort istället som inte blir producerat.) Ett sådant värde är svårt att beräkna men utan tvekan är det värdet flera gånger större än lönekostnaderna. (Det är liksom poängen med allt lönearbete.)

Vidare kan man gissa att personalen också är tröttkörd. Dåliga datasystem ökar stress och frånvaro; personalens frånvaro är en extra kostnad. Om personalen vantrivs så mycket att de säger upp sig, måste nya röntgensköterskor rekryteras. Det kostar och tar tid. Problemen med det krångliga systemet har efter ett halvår kanske hunnit ge arbetsplatsen dåligt rykte, och röntgensköterskor väljer kanske andra jobb om det går. Kanske måste man kanske erbjuda högre löner för att få intresserade. När nya sköterskor kommer ska de dock läras upp, och eftersom systemet är så svårt att lära, tar det onödigt lång tid.

Till slut kommer man säkert att byta ut systemet. Om man tvingas göra det i förtid, just för att det fungerar så illa (och det är långt ifrån ovanligt) gör vi en ytterligare en förlust, när en investering måste tidigareläggas. Det är en kapitalförlust. Men den verkliga kostnaden är att pengarna kunde ha spenderats på något, som innebar ett verkligt värde för kunderna (patienterna).

Dessutom kan man fundera på om man kan bestämma en kostnad för lidandet för patienterna som väntar onödigt länge? I princip ja; till exempel genom att titta på vad människor är beredda att betala för privata sjukvårdsförsäkringar som lovar snabb vård.

Men om vi inte spekulerar för mycket, utan bara utgår från det vi har någorlunda information om - väntetiden och värdet av utebliven produktion - verkar det inte orimligt att anta att den samhällsekonomiska kostnaden för att systemet är krångligt ligger på uppåt tio miljoner per år. Vi kanske kan gissa att systemet körs i fem år. Alltså 50 miljoner. Och då vet vi inte om det här är ett hembyggt system som bara finns på just detta sjukhus. Ska vi möjligen multiplicera med några sjukhus till?

Jag är verkligen inte ekonom (bara sömnlös denna natt när det redan börjat ljusna utanför fönstret). Men det är i princip inte svårt att göra överslagsberäkningar av denna typ. Så vi har kostnader som kan räknas i miljoner, per år. Det intressanta är, att inga av dessa kostnader belastar budgeten för dem som utvecklade eller köpte in systemet. De som avstod från att låta interaktionsdesigner utforma gränssnittet, avstod från koppla in användbarhetsexperter för att testa; och som skar ner utbildningen för sköterskorna. Har jag räknat fel? Rätta mig gärna.

Lämna en kommentar

1 kommentar

  • Krångliga IT-system kostar ännu mer än Unionens up

    [...] brottas med systemet. (En uppskattning utifrån ett verkligt fall kan du läsa här: Armbrott ger korn på miljonslöseri, inuseful 6 juli 2007. Samma fenomen finns naturligtvis också utanför [...]