Bakom kulisserna på riksdagens API

inUse Experience

De senaste månaderna har kraven ökat på svenska myndigheter och statliga organisationer och företag att släppa sin data fri. En av de som parallellt med debatten har gått i bräschen för den här utvecklingen är riksdagen.

Under våren släppte riksdagen en första version av ett öppet gränssnitt till sin information (Riksdagens syndikeringstjänst). Via det gränssnittet kan vem som helst skapa egna tjänster baserat på informationen, vilket bland andra DN.se och Makthavare.se har gjort.

Efter detta första steg planerar nu riksdagen hur de ska tillgängliggöra all sin data.

– Vi jobbar med att ta fram en ny webbplats och som datakälla så kommer vi försöka använda den här datatjänsten. Det är ett strategiskt val hur vi jobbar med data.riksdagen.se. Data som vi själva kommer använda på vår egen webbplats ska också andra kunna använda.

I helgen startar Almedalsveckan och i går torsdag infördes den nya lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen så vi lär se fram emot fler debatter och fler applikationer att använda i vardagen.

Vi träffade Lars Brink, utvecklare på riksdagens informationsenhet, för att få veta mer om deras arbete.

Kan du berätta om riksdagens api? Vad är det och hur fungerar det?

– Just nu är det ganska rått och enkelt. I första steget har vi mer eller mindre bara exponerat all data som vi har på webbplatsen kring dokumenten. Så att det man kan få ut är alla dokument och status kring dokumenten. Vi jobbar i huvudsak med xml som utformat och till det kan man ladda ned bifogade pdf:erna och bilder.

Vad fick er att lansera tjänsten i vår?

– Vi har jobbat med det här en ganska lång tid. De här tankarna har vi haft i mer än tio år. Men vi har bytt ut många bakomliggande system som gjort att det har tagit längre tid för oss än önskat. Men nu inför valet valde vi att få till en snabbare lansering och släppte då tjänsten som en testversion. Det finns kanske vissa buggar och vi har inte allt på plats ännu. Men vi ville ge folk en möjlighet att kunna hämta ut datat inför valet.

Vilken data har varit mest efterfrågad?

– Det är två delar som man ser tydligt. Det ena är att hämta ut information om ledamöterna och det andra är omröstningar i kammaren. En del har även börjat använda vår rss-funktion kring dokumenten för bevakning.

Har användarna haft några problem med att använda tjänsten?

– Enligt breven som vi har fått så är den svåra delen att förstå riksdagens process. Tar man exempelvis voteringarna så måste man förstå att man voterar inte om dokument, man voterar om förslagspunkter i dokument. För att få ut de här delarna så måste man navigera från dokument till förslagspunkt till votering. Och det har varit svårt att förstå hur man gör det. Där har vi ett arbete framför oss, att sänka ribban så att det blir lättare att komma till det man söker.

Finns det någon tjänst som du önskar att någon annan bygger utifrån er data?

– Det är att vara innovativ och bygga nya tjänster. Att erbjuda funktioner som inte vi erbjuder på vår webbplats. Kanske mer smarta bevakningar och att bygga in vårt innehåll i andras system. Det är spännande att se vad andra kan göra.

Finns det andra aktörer i det offentliga Sverige som kan inspireras av det arbete som ni har gjort?

– Jag tror att många tänker liknande tankar redan. Det handlar nog bara om mognad i organisationerna. Hur långt man har kommit. Är det enkelt att rikta spegeln utåt? Men jag tror att vi har nått ungefär lika långt som andra inom myndigheterna. Vi har datan och vi håller nu på att vända den utåt.

Länkarna i artikeln:

Den 1 juli började lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen att gälla. Det här innebär att vi kommer se en ökning av arbete på det här området. Läs mer om lagen och önskemålen från användare och utvecklare:

Lämna en kommentar