Effektkartläggning istället för Business Modeling i RUP-projekt?

Johan Berndtsson

HHäromdagen fick jag en fråga som jag misstänker att andra också kan undra över:

"Kan man inte använda Effektkartläggning istället för Business Modeling i RUP-projekt?"

Tanken med Business Modeling är att man ska beskriva, eller modellera, själva verksamheten. Om man gör en komplett ansats ska där finnas beskrivningar av verksamhetens byggstenar (informationsbegrepp, områden etc.), processer (aktiviteter, ansvar, roller, flöden etc.), samt regelverk. Inom RUP finns då stöd för att göra detta med formella språk.

Tanken med Effektkartläggning är att definiera en viss investerings bidrag till ovan nämnda verksamhet. Vi pratar oftast om IT-investeringar, men det kan också vara andra investeringar, som t.ex. i en förbättring av en process eller i en avdelning.

Det vi vanligtvis gör med Effektkartläggning är att beskriva det som inte beskrivs någon metod, varesig det handlar om RUP, Scrum, PROPS, eller vilka metoder som helst, nämligen:

  • Vilken verksamhetseffekt denna investering skall leda till
  • Vilka mått som bevisar att vi nått dit
  • Vilka människor (målgrupper) som kan hjälpa oss att åstadkomma dessa effekter
  • Dessa målgruppers drivkrafter och egenskaper
  • Vilka åtgärder vi måste vidta för att de önskade effekterna skall uppstå
  • Vilka åtgärder som är viktigare än andra för att vi ska lyckas

Ett tips till de som vill arbeta med Effektkartläggning i RUP-projekt är att lägga till Effektkartläggningen i Visionsdokumentet. Men om man verkligen vill Effektstyra ett RUP- projekt finns det annat som fattas, t.ex.:

  • Rollen interaktionsdesingner
  • Artefakten Interaktionsdesign
  • Aktiviteten Interaktionsdesign
  • Rollen Testledare
  • Artefakten Användingstestresultat
  • Aktivieteten Validering av designförslag
  • ..och lite till...

Om du är intresserad av detta - kommentera gärna - eller skicka ett mail.

Jag pratar gärna om det. :-)

/Ingrid Ottersten

Lämna en kommentar