En metod för att vara kreativ på beställning

David de Léon

Att vara kreativ, att hitta på nya saker, kan verka svårt. Men man behöver inte alls sitta och vänta på nån slags gudomlig inspiration. Det finns metoder. 
David de Léon ger er här ett handfast sätt att hitta kreativiteten – symbolsurfning.

Gå David de Léons kurs Designa för beteendeförändring!

Föreställ dig två olika situationer. Den första:

Du sitter med ett blankt paper eller ett tomt dokument på datorn. Du vet att du ska skriva en berättelse, men du vet inte var eller hur du ska börja. Det är som om dina tankar inte har något att ta tag i och halkar av den blanka ytan.

Den andra:

Någon du känner ställer fråga till dig, eller berättar om ett problem som de vill ha din hjälp att lösa. Genast dyker det upp tankar, idéer och följdfrågor i ditt huvud. Mycket av det sker omedelbart, nästan automatiskt och utan ansträngning.

Våra hjärnor kan inte värja sig mot yttre stimuli, men utan en liten knuff står de stilla. 

Jag tänker på en patient som Oliver Sacks berättar om sin bok Awakenings. Som jag minns fallet var patienten drabbad av Encephalitis lethargica, så kallad sömnsjuka. Tillståndet var så allvarligt att hon i princip stod helt stilla och orörlig. Men, om man ledde henne till en tröskel så kunde hon själv ta ett steg över tröskeln. Tröskeln utgjorde ett yttre hinder i världen som pockade på ett motdrag. Oliver Sacks testade sedan att ge henne en näve med hopskrynklade papperslappar. Hon kunde då släppa en lapp på golvet framför sig och sedan ta ett steg över lappen, sedan släppa en ny lapp och ta ett steg till.

Samma strategi kan vi använda när vi är i början av ett kreativt projekt. När vi inte vet vad, eller hur vi ska göra för något. Vi behöver ett hinder, eller en liten knuff i ryggen, så att vi får den mentala rörelseenergin som vi behöver för att sätta igång.

Vad har vi som motsvarar de hopskrynklade lapparna?

David de Léon.

Svaret är att precis vilken yttre stimuli som helst kan fungera. Man behöver bara ha en uppsättning redskap, metoder, eller ett ramverk för att ta till sig det och komma framåt.

Det kan vara bläckplumpar, teblad, slumpmässiga ord- eller bildkombinationer, eller självpåtagna regelsystem liksom de som surrealisterna eller författargruppen Oulipo ofta tillämpade.

Men, du behöver inte ens ha med dig något. Var du än råkar befinna dig så kan världen runt omkring dig fungera som stimuli. Som en igångsättande provokation.

Jag letar ofta utanför den gängse kreativtetslitteraturen efter metoder. Bland annat har jag hittat roliga och användbara saker inom såväl improvisationsteater som i modern ockult litteratur.

Många ockulta övningar kan, om man vill, läsas som en slags fantasilekar. I boken Postmodern Magic av Patrick Dunn beskrivs en övning som han kallar för att symbolsurfa, vilken inspirerat mig.

Övningen går ut på att du tolkar världen som du ser runt omkring dig som om universum försöker säga dig något. Föreställ dig att allt som du ser och allt som sker är en slags kod som du behöver knäcka.

Just nu sitter jag och ser ut över en parkeringsplats. Jag låter blicken spela fritt. 

Är det något som fångar min blick eller väcks en association inom mig? Jag kan också leta efter bakomliggande mönster och regelbundenheter. Finns det återkommande former, sekvenser eller relationer mellan saker?

En tanke som inte fanns för några minuter sedan

Närmast mig, utanför fönstret, står en rad med bilar. Några står vända mot mig och andra vända ifrån mig. Fronterna på bilarna som står vända mot mig påminner om arga ansikten. Jag associerar till människor som vänder sig mot eller ifrån mig och påbörjar en tankekedja om mitt behov av att tillhöra gruppen, och att vara folk till lags. Bilarna som vänder mig ryggen har påtagliga röda bromsljus och jag letar vidare efter andra saker som är röda. Och så vidare.

I det här fallet väcks alltså en tanke om sociala situationer, en tanke som inte fanns för några minuter sedan, och som jag kan gå vidare med.

Mitt blanka papper är inte längre blankt.

Det kan vara logiska övergångar

Jag kan också använda metoden och ställa en specifik fråga och sedan tolka världen runt omkring mig som om det var ett svar på just den frågan.

Det hjälper om man bygger upp en repertoar av olika tolkningsstrategier och grepp. Något som gör att du lätt och snabbt kan hoppa från en tanke till en ny.

Det kan vara logiska övergångar. Precis som i en viss typ av intelligenstest så kan man leta efter kvantiteter, sekvenser, relationer mellan saker. Betrakta saker runt omkring och se vad som är under, över, inuti, utanför, bredvid, eller vad som berör eller följer på vart annat. Titta på former och fysiska attribut.

Eller så kan du tolka det som du har framför sig, och det som händer, som om du var inne i en dröm. I drömmar är saker ofta symboler för andra saker. Lek med sakernas betydelser. Vad liknar en viss sak, vad påminner den dig om? Namnet på saken, vad låter det som? Eller vilka ord rimmar det på?

I en av Alejandro Jodorowskys självbiografiska böcker beskriver han en svår tid i livet då han tolkade tillvaron som om hans livssituation var en zenbuddistisk koan, en slags buddistisk gåta.

Eller tolka världen som om du var inuti en berättelse. Om det här var en scen i en film, vad betyder då det som du ser runt omkring och det som händer?

Jag tror att en bred repertoar av logiska och associativa tekniker – sätt att ta sig från en tanke till en annan – är av största möjliga bruk. Den här övningen som jag beskriver är både rolig och befriande.

Det spelar inte så stor roll vilka tekniker jag använda för att komma fram. Mitt blanka papper är i alla fall inte längre blankt. Nu kan jag spela in alla mina andra förmågor, som kritiskt och rationellt tänkande.


Vill du höra David de Léon medverkan i podcasten Designrymder på detta tema, lyssna här! 

Lämna en kommentar