Skip to main content

  — 1 min read

Etnocentrisk tankevurpa

Read 189 times
Adressändring.se gör ju flitig reklam i media för att man ska komma ihåg att flytta sin post när man flyttar. Så att man inte konsumerar några lustiga svampar utan förvarning. Eller nåt. Har man e-legitimation är det jättesmidigt att ändra sin adress på nätet, bara att logga in med lösenord så får man upp sitt personnummer, sitt förnamn och efternamn. Dessutom kommer namn och personnummer på sina barn upp. Bara att uppdatera med ny adress. Sagt och gjort, jag uppdaterar och klickar på Nästa steg. Systemet svarar att det minsann är någonting som inte stämmer. Dessutom ramar den in personnumret. Efter att ha skärskådat mitt personnummer ur alla möjliga vinklar visade det sig att det saknades en (1) bokstav i mitt efternamn. Den sista. Fältet rymmer maximalt tjugo tecken. Systemet kan alltså hämta namn och personnummer och identifiera dem som tillhörande samma person men inte, eftersom det trunkerar bort alla tecken efter de tjugo första tecknen, skicka in formuläret. Ok, jag är medveten om att tjugo tecken räcker för de allra flesta namnen, men man förväntar sig trots allt att systemet borde kunna hantera alla som bor i Sverige. adressändring.se Här lyckas man med två formidabla tankevurpor. Förutom det uppenbart etnocentriska att det finns andra, och längre, namn än de vanliga svenska namnen så missar man den fascinerande paradoxen i att det går bra att leverera ett trunkerat namn men inte att skicka tillbaka formuläret med samma information som man fick. Känslan av att få sitt namn förvanskat av ansiktslösa myndighetssystem skulle man också kunna tänka sig att reflektera över... Så dagens designråd är att alltid skapa tillräckligt långa inmatningsfält, och tillhörande databasposter, för att hantera namn som råkar vara längre än Svensson eller Johansson.