Hand som bygger med legobitar och drömslottet i en tankebubbla.

Frustrerad över att ni borde jobba smartare? Så löser du det!

Sarah Larsson

Händer det att du tänker ”det här kunde göras smartare” men ändå väljer den enkla och snabba vägen framåt? Så här gör du för att genomföra dina smarta idéer – utan att gå under av stress.

För att lyckas i arbetet med digitala tjänster behöver de önskade effekterna av lösningen vara satta så det finns tydliga mål att styra mot. Mätbar verksamhetsnytta hänger sedan via användarnas behov och beteenden ihop med hur lösningen behöver designas för att matcha både verksamhet och användare. Allt det här visualiseras ofta i en Effektkarta. 

Men begränsa inte approachen att styra mot önskade effekter till själva resultatet av ditt projekt, utan låt den också hjälpa dig att jobba smartare på vägen dit.

Det blir enklast att förklara med ett exempel. Tänk dig att du får i uppdrag att ta fram ny design för en digital tjänst, kort sammanfattat ett antal flöden, formulär och listvyer. Du ser dig omkring och upptäcker att verksamhetens digitala tjänster spretar både när det kommer till användarupplevelsen och det visuella formspråket.

Du ser också att projekten ibland saknar UX-kompetens, eller så saknas specifik kompetens inom research, interaktionsdesign eller visuellt. Dessutom ser du att nivån varierar inom gränssnittsutveckling ute i projektgrupperna. På flera håll saknas kunskaper om hur man bygger flexibla och förvaltningsbara gränssnitt med modern gränssnittsteknik som fungerar för alla oavsett utrustning eller funktionsvariation.

Verksamhetsnytta utanför omfattningen

Så hur kan man tänka verksamhetsnytta även utanför uppdragets egentliga omfattning? I exemplet jag beskrev skulle det kunna vara en god idé att passa på att lägga en grund som kan ge önskade effekter i fler sammanhang, i form av effektivare arbete för både designers och utvecklare, minskat beroende av specialistkompetens samt givetvis en förbättrad användarupplevelse.

En lösning i form av en färdig verktygslåda med gränssnittskomponenter som kan varieras och kombineras enligt dokumenterade mönster skulle kunna spara värdefull tid för viktigare saker – istället för att uppfinna ett nytt hjul varje gång. Lite extra användarresearch och smartare gränssnittssbyggande bidrar ofantligt mycket mer till en positiv användarupplevelse än vad återuppfinnande av det där hjulet gör. Mer konsekvent interaktion, tonalitet och visuell upplevelse för användarna kommer på köpet.

Gränssnittskomponenter och kod trollas fram ur en magisk hatt med trollspö.

”Ett helt designsystem!”, kanske du tänker, ”Det är ju ett jättestort jobb!”. Men vänta lite. Sikta på att tänka smart på den nivå som funkar för dig just nu. Rom byggdes inte på en dag och så vidare. Så börja i liten skala och testa om det skapar nytta i ditt eget sammanhang. För att sen bygga om, eller bygga på, och testa i fler situationer och projekt. 

I vårt exempel kan det handla om att du börjar med att bara designa de komponenter du ser att just ditt projekt behöver. Visst, du behöver ta höjd för att det ska komma mer och gå att skala upp, men lägg inte mer jobb på detaljer än det som behövs just nu. Hitta ett format och en ambitionsnivå för dokumentationen som passar i ett första steg. När du testat och kommit längre kommer du hitta nästa nivå, men allt behöver inte vara på plats direkt. 

En knapp, en sökbar lista eller ett felmeddelande

En första version kan vara att komponenter samsas med beskrivningar och tips i en designfil med en sida per kategori. Det kan vara en typ av knapp med plats för både ikon och text, en sökbar vallista för filtrering eller ett tydligt formgivet felmeddelande – där dokumentationen intill komponenten stöttar i att formulera texten på ett bra sätt. Designfilen kan förstås exporteras som en PDF för överblick, men viktigast av allt är att den kan länkas till andra designfiler och dela gemensamma färger, stilar och komponenter. Fler komponenter och mer information kan läggas till i takt med att designsystemet växer och utvecklas.

Glöm bara inte att jobba ihop med utvecklarna för att hitta den smartaste och smidigaste processen för er när det kommer till kodspecifikationer och komponenter. Det finns smidiga verktyg  – till exempel Zeplin – som både är lätta att komma igång med men som går att skala upp om ni längre fram vill kunna ta steget ifrån designspecifikationer till färdiga kodkomponenter i olika ramverkstekniker.

Som konsult hamnar jag ofta i nya sammanhang med nya människor. Därför är det inte konstigt att jag lägger märke till saker som skulle kunna förbättras, utöver det jag plockats in för. Det bästa jag vet i ett uppdrag är när jag har chans att ta mig an utmaningar på delvis nya sätt. Oftast handlar det om att lära mig nya saker för att situationen kräver det. Men ibland handlar det också om att uppgradera uppdraget till att göra något smartare än vad som var tänkt från början – något som ger bättre effekt både på kort och lång sikt. 

Jag hoppas att jag lyckats inspirera dig att sätta dina idéer i verket med den här artikeln. Älskar du också utmaningar och är nyfiken på hur det skulle vara att jobba på inUse? Kolla in vår jobbsida här.

Lämna en kommentar