Gradvis introduktion: Exempel på bra spelmönster i Super Mario Galaxy

Johan Berndtsson

Smg

Super Mario Galaxy är redan höjt till skyarna (galaxerna?) av hela spelvärlden, så jag tänker inte ägna tid åt att hylla det ytterligare. Däremot tänkte jag beskriva ett mönster som återkommer i många bra TV-spel, och använda Galaxy som exempel.

Det jag tänker på är den gradvisa introduktionen till både handling, karaktärer, och inte minst till hur man styr sin avatar. 

I inledningen av Galaxy är Mario på väg till sin älskade, lätt i stegen, och utan ett bekymmer i världen. Som spelare är man begränsad till att springa runt, hoppa, och skjuta små ädelstenar. Den värld man rör sig i är styrd, och man kan egentligen bara gå framåt.

Syftet med detta är naturligtvis att man som spelare skall bekanta sig med hur Mario rör sig och hur man styr honom.

Efter någon minut, halvvägs påväg mot princessan Peach, dyker så skurken Bowser upp, och i en liten film börjar själva historien utvecklas. Utan att några nya rörelser eller möjligheter dyker upp ökas tempot en aning, och som spelare får man en försmak av hur det känns att använda kontrollerna när det flyger eldklot omkring en, och med en princessa som skriker på hjälp.

Efter en dramatisk kidnappning av Princessan vaknar så Mario upp på en liten ofarlig planet där de viktigaste komponenterna introduceras, och spelaren får ytterligare övning i att styra Mario. Där finns kaniner som skall fångas, gräs som man kan springa i för att hitta ädelstenar, och hål man kan hoppa ner i för att komma till andra sidan av planeten.

Successivt ökas sedan frihetsgrad och svårighetsgrad i spelet, och från att ha varit fullständig novis förvandlas man till ett fullblodsproffs (nåja) på ett par timmar.

Tänk om man skulle få samma effekt vid införandet av ett nytt ekonomisystem. Från att man inte ens vet vilken knapp man skall trycka på, till att man tar ut rapporter som ger bättre överblick över verksamheten än man någonsin haft - allt detta efter ett par timmars användande.

Sap

Naturligtvis är drivkraften för användande en annan. Det är helt enkelt roligare att spela spel än att registrera fakturor. I arbetslivet försöker vi kompensera för detta genom att ge folk betalt för att göra ett visst arbete. Vi lyckas till viss del, men verklig lust kan inte köpas för pengar. Och lust är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för att något skall bli gjort. Framför allt för att det skall bli gjort på ett bra sätt.

Icke desto mindre så är jag övertygad om att vissa av de väl fungerande designmönster som finns i TV-spel, som t.ex. gradvis introduktion, skulle fungera utmärkt också i en betydligt gråare vardag.

Så, frågan är hur vi kan överföra dessa mönster till andra typer av IT-system. Dina tankar och idéer mottages med tacksamhet.

/Johan Berndtsson

Lämna en kommentar

7 kommentarer

  • Thomas

    Många program brukar ju ha introduktioner och tips när man för första gången installerar ett program, tyvärr tror jag det är ganska ofta som människor inte bryr sig om att ta sig tid att använda sådana tillfällen till att prova på program. Lite grann kanske som att strunta i att läsa manualen, åtminstone fram till att man ger upp hoppet och man inte vet hur man ska använda programmet/manicken. Frågan blir ju då hur man ska implementera en slags "träningsrunda" i ett program, som kanske är något nedskalad i komplexitet, för att få användare att prova på dessa träningsrundor.

  • Jonas Söderström

    Det fanns i några av Kai Krauses bildbehandlingsprogrammet i mitten/slutet av 90-talet: Kai's Power Tools och Bryce, om jag minns rätt. När man körde proigrammet de första gångerna fanna en begränsad uppsättning av filter och funktioner. Efter att man använt dessa ett visst antal gånger, dök nya knappar och kontroller upp - precis som en belöning! På Wikipedias sida om KK hittar jag det här citatet: "An interface is about hiding complexity from the user, It's about guiding a process, without cognitive understanding of what goes on beneath. Interface design is the art of enveloping the observer in an enticing, "try this" exploration with ever-new elements and designs as the tools to triumph in new territories." Se http://en.wikipedia.org/wiki/Kai_Krause

  • Anders Fougstedt

    Jag tror helt klart man kan skapa ett introduktionsläge i program som gradvis introducerar funktionalitet medan man använder det. De program som Jonas Söderström skrev om i kommentaren ovan låter ju som ett bra steg på den vägen. Det funkar säkerligen bättre än dagens alla Wizards och de där fönstren med tips som dyker upp (och som de flesta klickar bort utan att läsa). Det man kan fråga sig där är ju då ifall det ska vara så att man ska kunna göra vad som helst med den begränsade uppsättningen funktioner, eller om man måste använda sakerna till en viss uppgift. Ska t.ex. nya funktioner visas när man använt en existerande ett visst antal gånger eller när man uppnått ett visst mål? Det andra alternativet blir ju som en tutorial fast inbyggt i interfacet. Om jag inte minns fel så hade 3D-programmet ZBrush en sådan. (Det har å andra sidan ett interface som i övrigt är så bisarrt ovanligt att man ändå inte lärde sig så mycket ;) ) Det jag tror är viktigast här är dock det här: "Och lust är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för att något skall bli gjort." Koppla användandet av ditt program till utsöndringar från hjärnans njutningscentrum och du har vunnit. Hur man gör det för t.ex. ett revisorprogram... är ju en intressant fråga... :)

  • Jon Karlsson

    Revisorer har väl sina perversioner också ... gäller bara att hitta och anspela på dem i designen ;)

  • Mikael Sköld

    Jag snubblade över en trevlig artikel med bra webbexempel på hur man kan utbilda och guida användare, både för att göra rätt och för att upptäcka dolda funktioner. http://www.smashingmagazine.com/2008/01/16/evolve-your-user-interface-to-educate-your-users/ Smashing Magazine verkar över huvud taget vara ett webbmagasin att kolla in då och då. Hittade nåt annat intressant där härom veckan.

  • jonas

    man kanske kunde ha någon form av karaktär, kanske ett gem? den här karaktären skulle kunna ställa lite frågor då och då, typ "behöver du hjälp" osv. kanske kunde den även försöka gissa vad man gör, och tvi.. styra.. en åt det hållet? ;)

  • Johan Berndtsson

    Gööörbra Jonas! Ett gem! Lysande. Så gör vi! Jag känner en kille som heter Bill som säkert vill vara med och finansiera!