Historiografi, Wikipedia och det Digitala Nuet

Emil Björklund

Som invånare på webben lever vi i stor utsträckning i ett ”digitalt nu” – ett forsande flöde av information som varken blickar framåt eller bakåt, där minnesfunktionen utlämnas åt den omgivande infrastrukturen. Hur vi skriver historia påverkar vilken kultur vi lever i och vilken vi kommer att leva i. Hur hanterar vi vår digitala historia?

I september hölls konferensen dConstruct i Brighton, England. Detta endagarsevent om webben har ett specifikt tema varje år - i år var det design & kreativitet på schemat, och därmed ganska spretigt och brett utbud av ämnen från talarna. Bland de mer välkända kan nämnas Merlin Mann, John Gruber, Tom Coates, och Marty Neumeier — samtliga talare stod för riktigt bra och tänkvärda sessioner. En av de minst namnkunniga talarna var James Bridle, förläggare, webbutvecklare och skribent. Samtidigt stod han för en av de mest intressanta och väl genomförda sessionerna i ett redan högkvalitativt program. James Bridle Med avstamp i hur Yahoo avvecklade webbcomunityt GeoCities, och därmed avlivade i runda slängar 30 miljoner sidor med människors dagböcker, diskussioner, noveller, foton med mera pratade James om hur vi behandlar vår digitala historieskrivning. Vår fysiska historieskrivning har om och om igen råkat ut för samma brutala behandling, fast mycket mer märkbart: biblioteksbränder, religiös fanatism och krig har förstört ovärderliga tillgångar. När det händer i den digitala världen är det inte lika märkbart — information som material har ingen yta — till exempel rymmer arkiveringsprojektet "The Wayback Machine" sina ögonblicksbilder (av stora delar av internet) i ett datacenter som ryms i en container. I stället märks förlusten av information först i det ögonblick någon behöver den.

Förutom vikten av att skriva, och bevara, vår historia pratar James Bridle om historiografi: den vetenskap som behandlar hur historia skrivs. Här kommer Wikipedia in som exempel på ett sätt vår digitala värld kan hjälpa oss att synliggöra historieskrivningen och hjälpa oss förstå den. I varje artikel på Wikipedia kan vi gå till fliken ”Visa historik” och se hur siffror justerats, länkar till källor lagts till och tagits bort, eller hur hela artiklar vandaliserats.

Paradnumret kommer genom att James själv tog upp artikeln om det senaste Irakkriget, och skrev ut ändringshistoriken från artikelns skapande i december 2004 till nu. Resultatet: en hel serie böcker, tryckta och inbundna i tolv band, visades upp på scen. 12 000 ändringar som utgör lika mycket information som ett helt traditionellt uppslagsverk, men om bara ett ämne. Webben är fyrdimensionell — sidor, länkar, sajter och tid. Jag tror att James Bridle vill få oss att begrunda detta: är den sistnämnda dimensionen kanske både den mest bortglömda och den viktigaste? Hur kom vi hit?

Inbundna böcker i 12 band om artikeln på Wikipedia om irakkriget.

Du kan hitta alla podcasts från dConstruct på sajten Huffduffer eller på konferensens sajtslides från presentationen finns på Slideshare.

Foton från James Bridle och andreasdantz på Flickr.

Lämna en kommentar

1 kommentar

  • Tweets that mention Historiografi, Wikipedia och d

    [...] This post was mentioned on Twitter by Pelle Sten and Joakim Axelsson, inUse Sweden. inUse Sweden said: Hanterar vi vår digitala historia för dåligt? http://bit.ly/cNjHFU [...]