Kundskärm på apotek med texten "Holy Guacamole, the settings are wrong".

Holy Guacamole! UX-copyn är galen!

Jonas Söderström

UX-copy – ord som hjälper och guidar läsarna och sätter tonen på din sajt eller tjänst – har kommit mer och mer i fokus. Jonas Söderström skriver om små texter kan göra stor skillnad utifrån sin nya bok "Inte så jävla krångligt!"

Det skramlar glest i pillerburken. Medicinen håller på att ta slut. Bäst att ta sig till apoteket för att fylla på.
Men när jag ska betala läkemedlet ser jag något märkligt på skärmen som är vänd mot mig, mot kunderna. Vad står det egentligen?

närbild på skärmen

”Holy Guacamole, the settings are wrong”?!? Det är inte riktigt i linje med den grad av förtroende jag vill känna för dem som ska ge mig mina läkemedel. 

Inte heller resten av texten känns särskilt förtroendeingivande. Prova att trycka lite var som helst, kanske löser det problemet, kanske inte. Holy guacamole, du kanske har en sjukdom? Prova att svälja någonting, kanske hjälper det, kanske inte!

Små ord kan göra stor skillnad: alla de texter som hjälper och guidar läsarna på din sajt, din tjänst eller ditt system. De kan direkt påverka hur användarna uppfattar dig som avsändare, och  påverka till exempel din försäljning eller din trovärdighet.

Här är två exempel till: från norska och svenska järnvägen, NSB respektive SJ (den tidigare sajten).

skärmklipp med texter från nsb respektive sj som visas när sökning pågår

”Vänligen vänta – vi söker efter avgångar” eller ”Systemet arbetar ... Sökning pågår”. Vilken text hjälper dig att förstå vad du kan vänta dig? Vilket tilltal tycker du är bra?

Det här är några exempel på vad vi kan kalla ux-copy eller interaktionstexter. (Tidigare namn för samma sak har varit microcopy).  

Sådana texter kan vara av flera slag. Många guidar läsaren/användaren genom att beskriva vad som pågår, vad hon kan eller bör göra, eller förklarar vilket resultatet  blir i nästa steg. 

Men som du ser har texterna också ett känslomässigt innehåll. De bestämmer till stor del det som ofta kallas tonalitet, men som jag hellre vill kalla ton och tilltal. Av mina tre exempel här är ett alldeles för tekniskt och formellt till tonen; ett annat alldeles för lättsinnigt. Men det tredje är, rimligen – just som i sagan om Guldlock  och de tre björnarna – precis lagom. ;)

Är du intresserad av en kurs i ux-copy och att skriva för digitala medier? Hör av dig till Jane Murray på inUse Academy!

Grovt sett finns det interaktionstexter eller ux-copy av två typer. Den första kategorin är dynamiska texter. Texterna här i början är sådana. De visas bara under en viss tid eller dyker bara upp under vissa förutsättningar.  

De dynamiska texterna är i sin tur av flera slag. En del är "vänta"-besked, en del är felmeddelanden, andra kan vara uppmaningar som ”Bara tre kvar i lager! Beställ nu!”. 

Andra interaktionstexter är mer statiska. Det är texter som ”Du väljer betalsätt på nästa sida” eller liknande, som vi ofta ser intill en knapp eller i ett formulär. De förklarar som regel hur man ska göra något, eller vad som är nästa steg. Men de syftar också ofta till att bygga skapa förtroende. 

Interaktionstexter borde skrivas av kommunikatörer

Trots att interaktionstexter är så viktiga finns de sällan med bland den professionella kommunikatörens arbetsuppgifter. De dynamiska interaktionstexterna skapas inte sällan av utvecklare som skriver ner någonting – ofta ur systemets synvinkel, inte användarens. 

Ibland skrivs de inte alls. En del av dem kan vara standardmeddelanden som kommer med programvaran, till exempel publiceringssystemet. De kan förmodligen ­ändras, men det kanske inte har blivit någons utpekade arbetsuppgift. Och det beror nog i sin tur ofta på att man inte tänkt på att de finns!

Det skulle vara bra om myndigheter och företag insåg hur viktig ux-copy är, och att de i organisationen som har utbildning i och ansvar för kommunikation får ta hand om dem.

I en del organisationer är det självklart, men  långt ifrån alla. Om det inte är det i där du jobbar – ta gärna första steget. Ta kontakt med it- eller utvecklingsavdelningen. Förklara att du bör vara med i arbetet, och varför. Många utvecklare eller systemansvariga blir glada när någon som kan skriva löptext avlastar dem.

Sätt upp riktlinjer

Det är kanske inte möjligt att vara med hela tiden, när system ska byggas och texter skrivas. En bra idé är då att sätta upp några språkliga riktlinjer som utvecklarna kan hålla sig till. Ett sådant dokument kan innehålla några övergripande principer, och ett antal konkreta exempel. Kanske, till en början, så här:    

  • Använd ett neutralt men modernt och ledigt språkbruk för begrepp och funktioner i systemet, och för allmänna ledtexter. 
  • Välj aktiva konstruktioner före passiva. 
  • Hjälptexter och instruktioner som riktar sig direkt till användaren ska ha ett direkt tilltal med ”du”. ”Du” skrivs med stor bokstav bara i början av en mening. 
  • Felmeddelanden ska vara på svenska, och innehålla en förklaring om vad användaren kan göra för att lösa problemet eller vad hon kan göra i stället. 
  • Exempel: Skriv ”vi kan inte hitta sidan du sökte” – skriv inte ”sökningen gav inga resultat” 

 

omslag på boken med titeln inte så jävla krångligtDen här texten är ett utdrag ur kapitlet Texter med ton och för interaktion ur Jonas Söderströms bok Inte så jävla krångligt! Praktisk handbok i att skriva för digitala medier. I ett följande blogginlägg kommer exempel på statisk ux-copy.

Behöver du stöd kring innehåll – text och bild – på din sajt? Hör av dig till Jane Murray på inUse Academy!

 

Lämna en kommentar