Hur mäter man omvårdnad?

Sara Lerén

Quantified self-rörelsen går framåt med stormsteg, och det finns nu en uppsjö av produkter och tjänster för att mäta och analysera data om sig själv. Men mäter vi verkligen det som är mest intressant och som vi kan ha mest nytta av? 

Chris Dancy

Chris Dancy

Personer som Chris Dancy är i nuläget en extrem, men han inspirerar till att samla data för att förbättra livskvaliteten och välmåendet. Som kontrast känns Amelia Abreus text om att mäta andra aspekter viktig, hon menar att vi behöver prata om vad som mäts och varför innan vi kan börja prata om datastyrda liv. När majoriteten av Quantified self-anhängarna är välbeställda män blir urvalet inte särskilt representativt för mänskligheten i stort.

Vi har ett historiskt arv där omvårdnad länge värderats lågt, och det är generellt aktiviteter som inte analyseras eller kvantifieras. Men när du tar hand om en annan person, oavsett om det är ditt barn eller någon annan, så fungerar du som en mänsklig datainsamlare. Du följer och analyserar hur de rör sig, vad de äter, rutiner, behov och begär. Dataanalys i affärsverksamheter är vetenskap, hemma är det en fungerande praktik.

Amelia Abreus frågar sig om man genom mätning och analys av omvårdnad och andra mellanmänskliga aktiviteter skulle kunna se dem på ett annat sätt, kanske till slut lyckas höja deras status? Och vad som skulle hända om datamätningen började användas t.ex på arbetsplatser för att göra arbetet säkrare och se ansträngningen som krävs.

Jag hoppas att hennes visioner blir verklighet, och att Quantified self går från att vara självcentrerat till att fokusera på interaktionen mellan människor.

Lämna en kommentar

1 kommentar

  • Evert

    Verkligen intressant detta. Det är förmodligen något som kommer att komma men vad blir effekterna, blir vi bara bättre eller vad? Lite läskigt också