Interaktion här, interaktion där, interaktion överallt

Johan Berndtsson

Vi jobbar hemma, spelar spel på jobbet, chattar under affärsmöten, skickar jobbmejl mellan spelrundorna på helgen, tittar på podTV i livsmedelsaffären, tittar på DVD filmer på vår bärbara dator på flyget, bara för att nämna några redan befintliga beteendemönster. Gränsen mellan jobb, fritid och underhållning börjar suddas ut på allvar och med den följer det också nya utmaningar för hur användarupplevelsen ska fungera och designas.

Förändringen kommer från två håll.

Å ena sidan är det teknikföretagen och tjänsteleverantörerna som har gjort det möjligt att samma applikation accessas via fleratal olika apparater, t.ex. CRM-applikationen som kan köras via PCn, mobiltelefonen, webterminalen osv. alla med olika storlekar, skärmar och upplösning. Dessutom är det nu möjligt att samma innehåll (data) accessas i olika kontexter, t.ex. mail läses på via Outlook i PCn, via WebOutlook och på mobiltelefonen eller ifrån den omåttligt populära Blackberryn här i USA.

Å andra sidan är det användarna som vill att innehållet ska bete sig på ett likartat sett mellan applikationer. De förväntar sig t.ex. att en kontroll för att välja datum i kalendern ska se ut och bete sig på samma sätt oavsett i vilket sammanhang de använder den. Och användarna vill i en allt större utsträckning att det ska finnas en sömlös integration av upplevelsen mellan olika användningskontexter, vare sig man har pyjamas, slips eller träningsjacka på sig.

Utmaningarna för alla som ansvarar för den totala användardupplevelsen är följaktligen många:

  • Vilka är användingsscenariorna för att interagera med samma innehåll över flera apparater?
  • Vilka aspekter av interaktionen bör vara enhetlig över användningskontexterna?
  • Hur skapar vi en skalbar interaktionsmodell som behåller vitala element av interaktionen med ändå tar tillvara på de speciella egenskaperna som olika apparater och kontexter har?

Detta är bara ett axplock av frågor som på relativt kort tid blivit aktuella i den nya världsordningen av användarupplevelse. Och trenden är tydlig; interaktionsramverk håller på att etablera sig i den digitala världen.

Tydliga exempel är det nya gränssnittet i Office 2007 och Yahoos design patters. Men vad betyder egentligen interaktionsramverk för oss som jobbar med användarupplevelse?

Under många år har vi jobbat med att göra användarupplevelsen konsekvent, ändamålsenlig och tydlig inom en applikation eller en website. Utmaningen nu är att skapa användarupplevelsen över applikations- kontext och innehållsgränser. Kostnaden och komplexiteten för att ta fram sådana interaktionsramverk är enorma, minst sagt. Men fördelarna är också stora i en tid där en konsolidering inom interaktionslandskapet sakta har påbörjats.

Självfallet faller en stor del av ansvaret för att skapa interaktionsramverk på producenterna av mjukvara, vare sig den kommer i form av produkter eller tjänster. Men en hel del av jobbet måste också göras av interna IT-avdelningar i organisationer samt av expertkonsulter som alla måste se till att användarorganisationer börjar tänka i banor av interaktionsramverk och tar ett bredare, och samtidigt djupare, grepp i sin syn på användarupplevlesen på ett sett som de aldrig tidigare gjort.

Det kallar jag en utmaning för framtiden!

/Christer Garbis, fd. inUse, numera Microsoft, Redmond WA

Lämna en kommentar