Process- och effektkartläggning

Johan Berndtsson

Vid flera tillfällen har jag fått frågan om effektkartläggning ersätter behovet av processkartläggning i utvecklings- eller upphandlingsprojekt. Så är det inte. Om det finns ett behov av att beskriva verksamhetens processer så görs det bäst genom traditionell processkartläggning.

Effektkartläggingen syftar till att:

  • Beskriva de effekter för verksamheten som investeringen skall leda till.
  • Beskriva de framtida användarnas situation, mål, behov, och vad de måste göra för att de avsedda effekterna skall uppstå.
  • Beskriva de egenskaper och funktioner hos IT-produkten som antas tillfredsställa användarnas behov och förväntningar, och därmed leda till de avsedda effekterna.
  • Beskriva andra åtgärder som är nödvändiga för att de avsedda effekterna skall uppstå, t.ex. organisations- och processförändringar, marknadsförings- och utbildningsinsatser etc.

Processkartläggningen syftar till att beskriva hur en verksamhet bedrivs, och ger en helhetssyn på en verksamhet och dess informationsförsörjning. Denna kunskap är ofta en viktig utgångspunkt i arbetet med effektkartläggningen, framför allt om de effekter man vill åstadkomma kräver förändringar av verksamhetens processer.

Utifrån effektkartan kan man då i nästa skede ta fram en processmodell som beskriver ett "börläge" för verksamheten, och därmed detaljera de åtgärder i effektkartan som handlar om vilka förändringar av processen som krävs för att den önskade effekten skall uppstå tydliggörs.

Effektkartan_och_aretefakter

Processkartan som beskriver situationen före förändringarna fungerar därför som underlag till effektkartläggningen, och processkartan som beskriver börläget blir ett resultat av det fortsatta arbetet. Precis som de andra artefakterna som handlar om hur de kartlaggda effekterna skall realiseras.

/Johan Berndtsson

Lämna en kommentar