Stoppa motorcyklisten!

Jonas Söderström

Motorcycle

Motorcyklisten är ute och kör igen. Den här gången är det socialminister Göran Hägglund som lockat fram  honom. Hägglund inledde en debattartikel i DN nu i början av sommaren med den här oroande berättelsen:

"En ung man kör omkull på sin motorcykel sent en kväll. Han skadas mycket allvarligt och förlorar medvetandet. Han förs i ilfart till sjukhus, där personalen snabbt väljer att ge honom smärtstillande läkemedel och antibiotika. Först efter flera timmar lyckas man få tag i hans journaler, som faxas från hans hemort. Där upptäcker man att han är allergisk mot just det läkemedel som valdes, och att det är det som gjort att han fått svår andnöd under natten.
Varje år skadas 100.000 patienter på grund av felbehandlingar i vården. Det är en av de saker som framkommer i en undersökning från Socialstyrelsen i dag ..."
(DN 3 juni 2008)

Man kan lätt få intrycket att denne motorcyklist är ett av de fall som Socialstyrelsens upptäckt. Men då tar man miste.

I mer än tio år har nämligen den stackars motorcyklisten åkt runt och råkat ut för samma olycka, igen och igen. Den inträffar lägligt varje gång någon ska argumentera för att bygga upp ett jättelikt, nationellt datasystem där alla patient- eller vårdjournaler ska finnas omedelbart tillgängliga, vare sig de är från vårdcentraler, sjukhus, företagshälsovård eller andra kliniker - kort sagt, alla medicinska data om alla invånare.

Så här skrev brittiska Guardians medicinreporter Michael Cross redan för tre år sedan:

"In the 1990s, we sat through countless PowerPoint scenarios featuring an NHS patient being run over far from home and her life being saved because the emergency crews were able to call up the fact that she was allergic to penicillin.

No one knows where this idea sprang from, but the finger must point at IT companies (...) peddling their 'death of distance' philosophy at anyone who would listen."
(The complications of a botched operation, 24 nov 2005)

Och Göran Hägglund använder också mycket riktigt sin text till att framhålla vilka fantastiska fördelar ett sådant jättelikt datasystem skulle ge.

"Det finns stor potential att bland annat utveckla IT-tekniken för att förbättra vårdens kvalitet och höja patientsäkerheten. ... Den positiva utvecklingen bygger i princip enbart på den till synes enkla åtgärden att gå över från pappersjournaler till IT-baserad dokumentation  ... Risken för att den behandlande läkaren ska missa rutinåtgärder, uppföljningar eller information som är avgörande för att kunna ge rätt behandling minskar dramatiskt."

Att britten Michael Cross inte låter lika entusiastisk som Göran Hägglund beror på att man i Storbritannien sedan ett antal år försökt bygga upp just ett sådant här system. Kostnaden för det "i princip enkla" systemet för National Heatlth Care (NHS) beräknas nu till svindlande minst 150 miljarder kronor.

Projektet ligger många, många år efter tidtabellen. De viktigaste delarna fungerar inte på långa vägar. De få delar som har tagits i bruk är i praktiken oanvändbara eller förfelade. "It really isn't usable" erkände IT-chefen nyligen om en enhet (Fresh trouble for NHS IT system, Guardian 5 jun 2008). "To see how frustrating the wrong kind of e-government can be, look at 'Choose and Book', the flagship project of Britain's £12.4 billion programme Connecting for Health", konstaterade Economist om en annan del  (Notional Health Server - A flagship service adrift, 14 feb 2008).

I Sverige har ett försök i mindre skala också havererat: det så kallade GVD-systemet (Gemensam Vårddokumentation) i Stockholms landsting. Projektet las ner i början av 2008 efter förseningar på flera år, för att förhindra galopperande kostnader.

Men ... det kanske inte är fel på idén, även om försöken hittills gått rakt ner i ån?

Nja. Som Michael Cross påpekar: när folk blir påkörda långt hemifrån

"... in the real [world], outside the world of IT consultants' PowerPoint presentations (...) accident and emergency medicine has evolved relatively effective ways of coping without information".

Men Socialstyrelsens rapport då, den som Göran Hägglund åberopar i sin artikel?

Laddar man ner Vårdskador inom somatisk slutenvård finner man att den är snabbt läst - hela studien är på bara 24 sidor.

Socialstyrelsen har granskat knappt 2000 slumpvis utvalda journaler. Man hittade totalt 169 fall där människor drabbats av skador av felaktig vård. Det är förstås är alldeles för mycket. Är det representativt för vården totalt sett, betyder det mycket riktigt att omkring 100 000 personer skadas av vården per år, precis som Hägglund skriver.

Men de absolut vanligaste orsaken till skador av felaktig vård är slarv och dålig hygien vid ingrepp och operationer (sid 17). 151 av de 169 fallen var infektioner, blödningar eller organskador. Vårdskador som inga journaldata i världen rår på.

Man har å andra sidan hittat exakt 1 fall där en patient - som den internationellt kringresande  motorcyklisten! - drabbats av en onödig allergisk eller immunologisk reaktion. (Sidan 16, tabell IV, Skadetyper hos patienter med skador respektive vårdskador.)

Förhållandet är alltså ungefär 150 mot 1 - eller 0,6 procent av vårdskadorna.

Patientsäkerhet är viktigt. Men inget tyder på att stora journaldatasystem är lösningen. Ingenstans i Socialstyrelsens rapport förespråkas heller något sådant. Det är uppenbart att det finns andra, mycket enklare åtgärder som skulle ge bättre effekt till en bråkdel av kostnaderna.

Ultrasnabba motorhojar. Jättestora datasystem. Båda är våta drömmar för teknikentusiaster - och för säljarna. Men ibland är till och med en vanlig enkel cykel (eller en miniräknare) ett bättre köp.

Låt motorcyklisten rulla tillbaka hojen i garaget!

Bild: Blentley / Flickr under Creative Commons-licens

Lämna en kommentar

8 kommentarer

  • Rasmus

    Jonas, jag kan tipsa om följande artikel som beskriver hur ett sjukhus i USA drastiskt minskade skadorna som uppstod i samband med vården med hjälp av en betydligt enklare teknologi: checklistan. http://www.newyorker.com/reporting/2007/12/10/071210fa_fact_gawande

  • Peter

    Jag tror att den stora vinsten med mer och bättre IT i vården, är inte patientsäkerhet, utan att man kan minska administrationen, så att läkare kan vårda istället för att skriva papper. Det säger iaf de läkare jag känner. Vården i Sverige har två stora problem som motverkar både patientsäkerhet och ett (eller flera) bättre journalsystem. För det första är vården primärt inte privat, vilket gör att man han en fantastiskt stor och stel apparat som dras igång så fort man vill köpa något, eller skapa något gemensamt. För det andra finns det en kultur i vården som motverkar förändring, där individerna som jobbar inte belönas för bättre vård, och där det viktigaste är att vara ansvarsfri.

  • olof

    Kan man inte använda fejan på något sätt då?

  • DavidR

    Har själv erfarenhet av en 'lösning' till detta problem: Jag var tvungen att besöka vårdcentralen nära sommarstugan, men läkaren ville inte ge mig den behandling som brukar vara bäst, eftersom han inte hade tillgång till min journal, och därför ville inte riskera ev allergier. Jag var inte medvetslös, men mitt ord räknas inte som trovärdigt, när läkaren måste hålla sig ansvarsfri. Stugan är endast 5 mil hemifrån, men i en annan region. Jag tror dock, Peter, att ett rikstäckande organisation är nödvändigt för utveckling av ett gemensamt journalsystem, och att fragmentering i små privata bolag skulle motverka detta.

  • Pella

    Jag tror inte heller att privatiserad vård är lösningen. Tvärtom verkar det ju som att nu när läkarna får betalt per antal mottagna patienter så prioriteras de enkla snabba fallen medan de svåra får vänta... I vilket fall som helst - ett av de största problemen med journaler överhuvudtaget är att många läkare tvekar att skriva i dem - de är rädda att de ska påverka patienternas möjlighet att få försäkringsskydd, och liknande... Och det problemet kan inget IT-system i världen lösa!

  • Anna

    Någon som vet hur det går med den Nationella Patientöversikten i Sverige då? Verkade som att Tieto Enator ska utveckla det nu. Undra om de har med användbarhetskonsulter där?

  • ”We should not forget that there’s a p

    [...] Schneier skrev i en fortfarande läsvärd essä redan 2005 om begränsningarna med data mining: Why Data Mining Won’t Stop Terror. Då ska man veta att hälsa är nästa bransch på tur för försöken att sälja in prediktions-system, som redan misslyckats inom handel och terroristbekämpning. Jag skrev för några år sedan på inuseful om hur den enkla storyn om motorcyklisten användes för att sälja teknologi i vårdsektorn. [...]

  • NPÖ läggs ner. Joråmensåatteh … « inUs

    […] att visa att projektet vilade på lösan grund: jag skrev här på Inuseful om det under rubriken Stoppa motorcyklisten! redan 2008. (Även andra enstaka röster påpekade att det saknades en ordentlig nyttoanalys och […]