Uppdrag: digitalisera det offentliga Sverige

Ola Nilsson

Stötta och driva på digitaliseringen i det offentliga Sverige. Låter det i princip som ett omöjligt uppdrag? Vi träffade generaldirektören för den nya myndigheten DIGG som har just detta som huvudsyfte.
– Det var mycket som hände när vi startade, det var bara några dagar innan valet… Vi gjort fantastiskt mycket de första tio månaderna, säger Anna Eriksson.

Johan Berndtsson, Head of inUse, och jag Ola Nilsson, editor på inUse, fortsätter vår serie där vi träffar spännande personer och samtalar med dem under en hel timme. Efter en del pusslande får vi till en sittning på deras Stockholmskontor med Anna Eriksson, generaldirektör för nystartade DIGG – Myndigheten för digital förvaltning

Anna möter upp oss i lobbyn och vi får gå genom en lång, lång korridor där semesterläget verkar ha brett ut sig, det är lugnt och stilla. Men DIGG:s generaldirektör är full av energi och kraft och samtalet har hunnit etablera sig långt innan vi sätter oss runt ett bord för att egentligen inleda pratet. Vi inser att det är så det varit hittills för den nya myndigheten som satte igång verksamheten den 1 september förra året, det har gällt att få igång saker och ting med en gång, att hitta ingångar och kicka loss.

Detta trots att man hamnade mitt i post-val-kaoset. Det fanns ingen regering på plats under hösten, det fanns ingen att prata löpande med. Dessutom var förberedelsetiden innan starten också pressad.

Hur gick starten till, frågar Johan.

– Man tillsatte en organisationskommitté som började jobba den första januari 2018 med målet att myndigheten skulle vara på plats den 1 september. Och åtta månader är väldigt väldigt kort tid, säger Anna Eriksson.

– Jag tycker att de gjorde ett väldigt bra jobb utifrån det. De hade en ordförande och några personer som jobbade fram förslag på alla styrandedokument, satte upp en organisation, rekryterade personal och ordnade ändamålsenliga lokaler som behövdes för myndigheten.

Johan: Det måste vara ungefär ett år sedan som du satt och funderade på om du skulle ta jobbet. Vad var det som fick dig att tacka ja?

– Jag har i hela mitt yrkesverksamma liv jobbat med hur ny teknik kan skapa nytta för människor.

– Som när jag var med och byggde gsm-nät i början på 1990-talet. Eller när jag jobbade med Electrolux och Ericssons satsning på intelligenta hem vid millennieskiftet och när jag var på Ica och arbetade med hur it kan stötta affären i livsmedelskedjan. 

– Ny teknik och nytta har liksom hela tiden intresserat mig. Åh, tänk att få göra det för hela offentliga Sverige.

Det närmar sig ettårsdagen för DIGG. 40 personer har jobbat stenhårt med en mängd olika saker.

– Exempelvis inom e-handelsområdet har vi tagit fram föreskrifter inom den nya e-fakturalagen, likaså för den nya lagen om tillgänglighet för digital offentlig service.

– I två regeringsuppdrag har vi samarbetat med flera myndigheter. Båda uppdragen ska leda till att offentlig sektor blir effektivare genom att vi i större utsträckning kan återanvända den information som finns i våra respektive system. Arbetena har resulterat i två rapporter med förslag till regeringen. 

– inom e-legitimationsområdet har vi arbetat med att införa eIDAS-förordningen där vi bland annat satt upp processer för att godkänna de olika ländernas e-id, speciellt för att utbyta e-legitimation över gränserna.

– Även om du har ett svenskt personnummer ska du kunna använda ett spanskt e-id om du bor i Spanien. Målet är att man ska kunna använda sitt svenska e-id i annat land.

”Hur kan jag känna mig trygg?”

Johan kommer att tänka på en annan sida av digitaliseringen. 

Det var en kollega som nyligen bytte telefon, och då slutar ju Bank-id:t att funka. Man upptäcker hur sårbar man är, i princip kan man ju inte göra någonting alls längre…

– Det är en viktig fråga, en förutsättning för att vi ska lyckas är ju att man kan lita på det digitala.

– Det finns mycket kopplingar till säkerhet, integritet och robusthet. Hur kan jag känna mig trygg med att detta alltid fungerar så att jag inte behöver ha de här kontanterna eller liknande.

– Det är viktigt att förstå att det inte finns några manuella rutiner att falla tillbaka på, allt sker ju digitalt nu. Frågan blir istället, hur gör vi det så robust att det alltid fungerar? 

Dessutom ska det göras så att det fungerar för alla. Anna tar upp ett exempel som kanske inte är det första man tänker sig att det finns problem med. 

– De som har svårast att hantera digital post är tonåringar. Det är inte för att de inte kan hantera det digitalt utan det är konceptet ”post från myndigheter” som upplevs krångligt, de kommunicerar ju på andra sätt?

– Vi behöver lära oss av ungdomarna. Och förstå deras sätt, framtidens sätt.

Så, vi lyfter blicken framåt i tid. Vad behöver Sverige för att bättre nyttja digitaliseringens möjligheter, frågar Johan. 

– Vi behöver bland annat en nationell gemensam digital infrastruktur i Sverige. Om vi kunde skapa en sådan skulle myndigheter, kommuner och regioner snabbare kunna byta information mellan varandra. 

– I praktiken skulle detta innebära att handläggarna får den information de behöver, när de behöver den. På ett enkelt, snabbt och säkert sätt. Något som skulle minska ledtiderna i deras handläggningsprocess och i slutändan gynna våra medborgare. 

Det handlar om att bibehålla medborgarnas integritet men ändå kunna göra det smidigt i användningen.

– Jag tänka mig något liknande som de har i Estland. Man talar om ”My Data”, och hur jag som medborgare är ägare till min personliga data.

– Det vore ju bra om det fanns hos det offentliga, men att ägandeskapet finns hos dig, och att du sedan får godkänna att man får tillgång till det. Du får kanske en fråga “nu vill de komma åt vissa delar av din data” då kan du verifiera det med din e-legitimation.  Sen behöver man titta på hur man löser det juridiskt och tekniskt.

Bank-id kan kännas sårbart. Borde inte staten stå för e-legitimation, frågar Ola.

– Vissa menar att staten det enda som borde finnas är statens e-legitimation men då skulle det kanske vara väldigt sårbart om det bara fanns en enda lösning. Bank-id är stort men i de valfrihetssystem som DIGG ansvarar för så finns det andra leverantörer, som Verisecs Freja eID, som nu börjar fungera hos olika myndigheter, vi jobbar för att det ska finnas fler.

Regeringsuppdrag för AI

– Det finns ett förslag i id-kortsutredningen att det ska finnas ett statligt id-kort med e-legitimation på kortet.

När man pratar framtid inom teknik så kommer man såklart in på AI. Där har DIGG, som så många andra, mycket framför sig.

– Vi har ett nytt regeringsuppdrag. Som handlar om öppna data, datadriven innovation och att främja offentlig förvalting att använda AI. Hur kan vi stödja de offentliga aktörerna att använda öppna data, hur kan vi främja Govtech-industrin och hur ser läget ut kring AI och vad borde göras, i det offentliga. Det finns många intressanta frågeställningar att fundera på. 

Johan: Överlag, i allmänhet, vilka länder inspireras ni av?

– Generellt så inspireras jag av Finland och den tydlighet de har kring vad de vill åstadkomma med digitalisering. De är något som jag ser att DIGG kan bidra till i Svergie. 
– Det är för lite politisk debatt på området här. Samtidigt som digitalisering och AI är en nödvändig del för att kunna bedriva politik. Man skulle ju kunna använda det för att lösa samhällets problem på nya smartare sätt.

Det blir några av orden vi tar med oss när intervjun är över. Att det finns nya smartare sätt att lösa problem på. Kanske kan man tycka det är pressande och stressande, men vi får göra som när man startade DIGG, ta tag direkt och på ett knappt år komma ganska långt, och sen också fortsätta lika nytt och smart.


Föreslå vem Ola och Johan ska träffa och samtala med framöver – vem vill du läsa en intervju med, om framtid, teknik, människa, möjligheter? Skicka ett meddelande här så ska vi göra vårt bästa!

Lämna en kommentar