UX-humor i Skolplattformens recensioner

De är inte nådiga, recensionerna i Appstore av Stockholm stads Skolplattformen. Det slår det mesta som jag läst i form av mustiga beskrivningar av hur användarupplevelsen känns. Så svart humor! Saxat från några av de mest uttrycksfulla recensionerna:

”Värre än Corona. Den här appen fungerar sämre än mitt förra äktenskap och får mig att må sämre än när Snape dödade Dumbledore. 10 av 10 sadister rekommenderar.”

”Får mig att ångra att jag ens skaffat barn. Överväger att hemundervisa ungarna för att slippa ha med Skolplattformen någonsin att göra igen.”

”Öhhh. Jag kan se vilka barn jag har men inte mycket mer.”

”Ett tydligt, pedagogiskt och uppenbart exempel på hur ett hjälpmedel som detta INTE ska se ut”

”Man ska väl i regel inte skylla på individer utan processer när det kommer till utveckling. Men det här är utan tvekan det värsta gränssnitt jag sett”

”Jag blir hellre jagad a vargar än ägnar mer tid åt denna app”

”…kan driva någon till vanvettets rand. Klickar frenetiskt på vilka som helst länkar inklusive två sinnessjuka solrosor som fyller halva sidan…”

”Inga högskolestudier i välden hjälper en att hitta i denna app”

”UX:en är ungefär lika njutbar som att trampa på Lego eller skära sig på en papperskant”

”Rent användarfientlig”

”För folkhälsan bättre att låta bli att använda den.”

”Kan tänka mig att den blivit bättre om koden hade lämnats över för omarbetning till elever som valt programmering i sitt fria val ”

”Varje gång jag får en pushnotis från skolan drabbas jag av PTSD”

---

Ja, vad säger man? Tack till alla som så målande satte ord så att vi andra förstår. Jag har själv Schoolsoft, och jag trodde det var illa nog, men jag förstår nu att det är en välsignelse i jämförelse. Varför ska det vara så svårt (Och dyrt! En miljard har det kostat och sju år har de hållit på) att bygga en skolplattform?

Skolplattformen har varit en visa i media sen den lanserades 2018. Häromåret panikstängdes den en period, då det visade sig vara busenkelt att plocka ut både omdömen och kontaktuppgifter till andra elever.

Knappast är väl Stockholms stad så glad över hur det blev, och utredningar har gjorts för att försöka förstå orsaken. Saxat därifrån: ”Det handlar bland annat om att bygga in flexibilitet i avtal, säkerställa kompetens, involvera berörda parter och användare, ha god ordning på administration och dokumentation samt sträva efter en kultur präglad av öppenhet”.

Klokt sagt, inte minst det där med flexibilitet i avtalen. Jag väljer att tolka det som att man vill kunna granska värde man fått ut längs vägen och ha chans att avbryta eller ta en ny riktning när man ser att det går åt fel håll. För det är ju i princip omöjligt att skapa ett it-haveri om man skalar ner första leveransen till ett minimum, utvärderar hur det funkar i verkligen med riktiga användare och gå vidare endast om och då det fungerar. Det är väldigt sällan man inte kan "stycka elefanten" och minimera riskerna på det sättet.

UX-kompetens och tätt samarbete med verksamheten – goes without saying.

En rolig och ovanlig twist på detta: En grupp föräldrar (med it-bakgrund) har tröttnat och tagit sakerna i egna händer: De bygger en ny app själva! Gå in på Skolplattformen får ni se. Där beskriver de själva: Appen blev klar på 5 veckor och kostar 12 kronor att ladda ner. Till skillnad från Stockholms Stads Skolplattform som kostat 1000 000 000 och tagit sju år hittills.

Den nya Öppna skolplattformen byggd ovanpå Stockholms stads skolplattform. Du loggar in med bankid. All information du hittar i appen är sådan som redan finns tillgänglig i Skolplattformen. 

Den ser väldigt snygg ut – grattis till ett bra jobb! Jag tänker att det är hoppet för framtiden, öppna data och co-creation. Vi på inUse vill gärna bidra till detta och kommer därför att stötta Skolplattformen med design framöver! Det känns både roligt och spännande.