— 3 min read

Design Thinking – en metod med fokus på användarna

Read 2545 times

Design Thinking är ett begrepp som ständigt återkommer när vi pratar om digital design. Det är både en metodik och approach till att lösa komplexa problem. Men metoden funkar även att använda utanför den digitala designvärlden -  för att utveckla en vägsträcka i Västerbotten eller i samband med din köksrenovering till exempel. Viktigast är att användarna står i fokus.

Design Thinking är en grundläggande metod att jobba utifrån som designer. Och även om arbetssättet har använts länge är det de senaste tio åren begreppet har hörts allt oftare.

—Jag kom i kontakt med det första gången när jag läste på Hyper Island 2015. Idag använder jag mig av Design Thinking hela tiden, säger Anna-Karin Johansson som är UX Designer på inUse.

Förenklat handlar det om att med användarna i fokus lösa komplexa problem. Men låt oss förklara det lite mer ingående.

— Det handlar mycket om empati, att använda kvalitativa metoder för att sätta sig in i användarnas behov för att sedan tratta ned till det problem man vill lösa. Efter det kan man idégenerera, prototypa och testa, säger Magnus Lif som är konsultchef och UX och Service Designer på inUse.

— Man utgår från sina kunder, de som använder tjänsten eller produkten. Vi skissar på lösningar, intervjuar användare och testar. Sen förfinar vi designen, bygger prototyper och gör nya tester. Istället för att bygga en stor lösning direkt provar man sig fram och går hela tiden tillbaka till användarna och undersöker vad de gillar, berättar Anna-Karin. 

Ett ständigt lärande - men finns många skräckexempel

Det finns olika modeller som illustrerar tillvägagångssättet och processen är alltså inte linjär utan man går ständigt ut och tillbaka in i de olika delarna. 

— Det finns fem steg; empatisera, definiera, idégenerera, prototypa, testa. För att få med flera perspektiv är det också viktigt att jobba tvärdisciplinärt genom hela processen, säger Magnus.

— Det gäller att sätta sig in i användarnas behov, ringa in huvudproblemet och fråga sig vad man vill lösa. Vilka utmaningar vill organisationen ta sig an? Genom att visualisera nuläget, till exempel genom att ta fram personas, kundresekartor eller effektkartor klarnar bilden. Men det spelar ingen roll hur man illustrerar det, man kan ibland använda sig av till exempel lego. Det viktigaste är att kunna skapa en gemensam förståelse och tydlig bild i arbetsgruppen av vad man vill prioritera och lösa. 
Vinsten är också att det går att utveckla produkter och tjänster relativt snabbt. Det ständiga lärandet är en viktig del i Design Thinking - att man löpande får värdefulla insikter både om vilka behov användarna har och vad den egna organisationen behöver, säger Anna-Karin.

Design Thinking kan låta som en självklarhet men det förekommer fortfarande tjänster och produkter där metoden inte tycks ha använts.

— Det finns flera skräckexempel inom mjukvaruutveckling där det byggts stora system utan man testat av dem på vägen och lyssnat på användarnas behov, säger Anna-Karin.

Funkar även vid köksrenovering

Även om Design Thinking framförallt används under utvecklingen av digitala tjänster och produkter nyttjas den allt oftare också i andra sammanhang, även på inUse.

— Vi använde oss till exempel av metoden i ett projekt där vi tittade på hur fler skulle kunna åka hållbart på en väg mellan Umeå och Ammarnäs. Det handlade då om glesbygdsproblematik och vi gjorde ett utforskande arbete och definierade problemet och tog fram prototyper och testade. Så metoden är inte enbart för digitala lösningar, säger Magnus Lif.

Också inom andra discipliner som till exempel management konsulting är metoden populär.

— Man behöver inte vara designer för att använda sig av Design Thinking. Du kan tänka och jobba som en designer när du leder och förnyar processer. Organisationer som vill bli bättre på innovation har mycket att lära av hur designers arbetar och tar sig an problem, menar Anna-Karin. 

Till och med på fritiden går metoden att tillämpa.

— Design Thinking går absolut att använda i vardagen. Jag tror man har nytta av det här tankesättet generellt, vid planerandet av en fest eller vad som helst. Vi byggde om  vårt kök och satte då upp ett kryddskåp och tyckte det var jättesmart att ha en dörr på det. Men dörren är nu i vägen hela tiden, nästa gång skulle jag tänka på det. Version nummer två, som man skapar efter verkliga tester, blir ofta mycket bättre, säger Anna-Karin och skrattar.

Hela tiden återkommer vi till det viktigaste när det gäller Design Thinking – att göra research och prata med sina användare.

— Det är en enkel grej som alla kan göra och som ger otroligt mycket om man använder rätt metodik. Att arbeta nära användarna är ju ingen rocket science. Det kan ge väldigt värdefulla insikter till hela din organisation, säger Anna-Karin

Vill du lära dig mer om Design Thinking? inUse har många kurser som berör metoden på olika sätt. Kolla in dem här!