Forma vägen till hållbar tillväxt med design och förändringsledning

För några år sen lyssnade jag på en inspirationsföreläsning inom digitalisering och IT. Där använde föredragshållaren en metafor för hur han såg på sitt arbete med programmering. Han utgick från att programmering är det material han ska använda för att skapa något, att bearbeta, forma, utveckla, designa, så han föreslog att se på programmering som en klump lera, och han jämförde sitt jobb med keramikerns. Keramikerna formar leran och designar den på olika sätt och med olika verktyg – dreja, pressa, skära, rulla etc. Och det är många personer involverade för att få till bra keramik. De som bryter materialet till leran, blandar den, förpackar den, skickar den till keramikern och sedan kanske andra glaserar, bränner, förpackar, skickar och säljer verket. Och sedan ska den användas, förvaras och till sist slängas eller återbrukas.

Jag tyckte det var en befriande och beskrivande metafor som gett mig en bra förklaringsmodell, så jag har fortsatt tillämpa den i mitt arbete sedan dess.

En designers byggmaterial

Om vi fortsätter metaforen kan vi inom designområdet se att vi kan utgå från olika sorters lera, genom att alltid utgå från människors behov, jobbar vi med digitala interface, tjänster och erbjudanden, webbsidor eller kanske hur kundtjänstbemötandet är på en supportavdelning. Jag jobbar med design – med lite extra fokus på Business Design – vilket för mig innebär att jag jobbar med hållbar tillväxt, på flera plan. Min lera är ofta verksamheter, och inom verksamheter finns mycket material att greppa tag i för att skapa nya former – gemensamt utifrån det en har. Min fundering är hur jag med design kan jobba med verksamheter som min lerklump. Hur drejar vi och utformar på bästa sätt och vilka verktyg vill vi använda? Hur skapar vi tillsammans tillväxt som inte skadar? Och med vilka andra skapar vi gemensamt nya former? Några av de viktigaste komponenterna är samskapande, användarinvolvering, förankring och användarstudier.

För jag tänker att om en verksamhet vill skapa förflyttning, växa, ändra sig eller på något vis forma om sig så får vi, med människors behov som utgångspunkt, börja med att se på systemet där verksamheten befinner sig ur ett holistiskt perspektiv. Vi behöver göra detta för att kunna förstå dess plats och funktion i systemet, dvs vilken påverkan den har i förhållande till människor, affär och planeten. Genom att titta på verksamheten som ett designmaterial vill jag hitta nya sätt och nya möjligheter för verksamheten att skapa en förflyttning, som leder till förbättrad tillvaro för människor på något sätt. En verksamhet kan i det här fallet vara en organisation, ett företag, en offentlig verksamhet eller en ideell verksamhet.

Nya ekonomiska modeller för att lyckas

Jag inspireras av alternativa sätt att tänka på ekonomi, att inte enbart hålla oss till begränsningen av att öka ekonomisk linjär tillväxt, utan se på fler variabler. Ekonomi kommer alltid vara en del, men den behöver inte vara den enda och den kan fungera som möjliggörare för nya sätt. Vi måste hitta nya sätt att forma vår lera för att bidra med nytta till alla planetens invånare och utan att utarma planeten.

Ett av de ekonomiska mått, som i nuläget har en väldigt betydande plats, är BNP. BNP beskriver storleken på ett lands ekonomi genom beräkningar av summan av värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under en viss period. Dock har inte beräkningsmetoden ändrats speciellt mycket sedan 30-talet, även om mycket annat i samhället har ändrats. BNP (bruttonationalprodukt) togs fram i USA under depressionen då man letade efter ett sätt att mäta ekonomisk tillväxt för att undvika att det händer igen utan beredskap, eller så det åtminstone kom en förvarning. Beräkningsmodellen utvecklades (av Simon Kuznets) utifrån ett koncept som hade uppfunnits i slutet av 1800-talet. Men det som BNP missar är allt obetalt värde, allt som görs i hemmen, som görs i support, som görs i skolan, som görs i vården. Att detta inte var inkluderat i beräkningarna var känt redan då och Kuznets själv poängterade att BNP enbart mäter konsumtion. Det mäter inte de negativa aspekterna, vad är det som kostar och hur jorden, samhällen etc. påverkas.

Förändringsledning i ett cirkulärt samhälle

Så därför vill jag undersöka och arbeta genom att mixa de modeller som tänker nytt och ansvarsfullt, det är dags för oss alla att ta ansvar och agera. Vi som bor i tillväxtländer lever på andras bekostnad, det måste vi sluta med. Vi måste sluta förbruka mer än vi tillför och tänka än mer cirkulärt. Vi behöver sluta förbruka och börja bruka och återanvända. Så, genom att jobba med design vill jag samverka och arbeta med företag som har intresse av att förändras. Som själva har en drivkraft att förflytta sig och är nyfikna på cirkularitet och hur en kan växa på nya sätta och lyfta flera värden än de ekonomiska. Där vill jag sätta händerna i leran och börja titta på nya former och verktyg för att nå nya slutresultat som möter människors behov utan att utarma planeten.

Det vi tittar på är vad verksamhetens egentliga erbjudande är. Vad är det som är det unika? Vad är det för värde vi tillför världen och användaren? Och varför finns vi? Ur detta funderar vi på hur kan vi utöka värdet, utan att förbruka jordens resurser, och om vi kan skapa flera och andra värden än de ekonomiska som kan skapa långsiktig hållbarhet för verksamheten.

Som Kate Raworth (the doughnut economy) säger:

We are trying to design the economy to meet the needs of all people within the means of the planet.

Patagonia tar täten

För att läsa om äkta och sann inspiration och handlingskraft från förra veckan då Patagonias ägare Yvon Chouinard gick ut med att han ger bort sitt företag för att bekämpa klimatkrisen. "Från och med nu är jorden vår enda aktieägare – ALL vinst, i all evighet, kommer att gå till vårt uppdrag att "rädda vår hemplanet".”

"Istället för att "going public", kan man säga att vi "going purpose", sa Chouinard. "Istället för att utvinna värde från naturen och omvandla det till rikedom för investerare, kommer vi att använda rikedomen Patagonien skapar för att skydda källan till all rikedom."

Spännande, och ett steg på vägen för fler att följa efter?

Hur ser dina tankar ut om detta? Håller du med? Jobbar du redan såhär, är du intresserad av att utveckla samtalet, samverka eller veta mer? Hör gärna av dig till mig, Mia Leterius..

Är du nyfiken på att läsa mer om detta? Börja med att utforska:

Doughnut economics: https://www.kateraworth.com/doughnut/
Per Espen Stoknes böcker, tex: https://tomorrows-economy.com/

Vill du ha inspiration inom området? Lyssna på poddar och titta på TED talks:

Ramverk och metoder du kan utgå ifrån i ditt design- och verksamhetsarbete: