— 4 min read

Så jobbar inUse för en snällhetskultur - Pratar om det redan vid rekryteringen

Read 622 times

Hur viktigt är en ”snällhetskultur” på framtidens arbetsplatser? Mycket viktigt menade för en tid sen flera ledarskapskonsulter i en artikel på DN Debatt. På inUse är det något som värdesätts högt och jobbas aktivt för. ”Det är ett arbete vi gör tillsammans och något vi pratar om redan vid rekryteringen. Och visst har även det arbetet varit en utmaning under pandemin”, säger Sara Doltz som sitter i ledningsgruppen och är regionchef för inUse Stockholmskontor.

Att ringa in vad snällhet handlar om kan vara svårt. Eller så är det enkelt och självklart men något alla i en organisation måste jobba för om det ska bli en utmärkande kultur. På inUse är värdeorden tydliga: Kompetens, engagemang, välvilja och mod. 

— Vi har alla stött på värdeord på en arbetsplats som bara är där. Men för att få det att verkligen genomsyra allt så handlar det om att få människor att förstå det och hur vi ska vara gentemot varandra. Man måste prata om det i sin vardag. Det är mitt ansvar att sätta värdeorden i en kontext som gör de lätta att ta till sig.  Jag som ledare kan bara styra mot målet, men det är allas ansvar att skapa det inUse vi vill arbeta på, säger Sara Doltz. 

Hur jobbar ni rent praktiskt för att det ska vara en sådan här kultur på inUse? 

— Redan vid rekryteringsprocessen frågar jag om vad som är personens drivkrafter. Varför jobbar man?, berättar Sara Doltz. 

— Sen behöver man prata om kultur och värderingar ofta och följa upp, ”Hur bidrar du till inUse kultur?”. Ett annat kraftfullt verktyg är ju att mäta. Vi mäter engagemang och mående i arbetsmiljöenkäten och skapar aktiviteter utifrån resultatet. 

– För mig personligen är jag noga med att lyfta fram exempel så att andra förstår. Jag har jobbat på bolag med värdeord tidigare, men det var först när de sattes i en kontext till mitt eget agerande som jag verkligen fattade galoppen. Överlag är ju en kultur något som ska kännas, inte berättas om med plakat på väggarna, säger hon.

Aktivt arbete

Även i den aktuella debattartikeln pekar skribenterna just på vikten av det aktiva arbetet för att få till en snällhetskultur och skriver ”Att välja snällhet i praktisk handling kräver fokus och hårt arbete, för både individer och organisationer”.

Och Julia Stuxgren som är tjänstedesigner och har arbetat på inUse drygt ett år, är inne på samma sak.  

— När jag var yngre trodde jag att snällhet var avsaknaden av elakhet, men så är det ju inte. Det kräver att man är aktiv och tänker, hur inkluderar jag fler? Hur stöttar jag folk? Att var ”bjussig” och dela med sig och göra det lättare för någon annan och också inse att någon dag kommer man själv få tillbaka det. På inUse känner jag att det är ingen som står själv. Vi stöttar varandra genom hela processen och det är ingen tävling. Vi hjälper varandra och det är viktigt, menar hon. 

Staffan Schröder har jobbat som UX-designer på inUse i 13 år och han märker också tydligt av en delningskultur på inUse. 

— Alla brinner för det man gör och alla vill hjälpa alla, vilket är annorlunda och skiljer sig från en del andra arbetsplatser. Ingen är rädd för att fråga något och man får snabbt svar om man behöver hjälp, menar han.

— Det är ingen som tycker man är en sämre designer bara för du frågar om något, om du till exempel inte har designat en app tidigare och behöver hjälp.  

Att hjälpa andra premieras

Att lyfta samarbete och hjälpsamhet borde vara en självklarhet, menar Sara Doltz.

— Om vi generaliserar, vad är det oftast som premieras på bolag? En enskild insats av en enskild individ. Men tänk om du istället blev premierad när du hjälpte andra? Stötta en kollega i hens utveckling? Eller kanske bidra till trivsel och kultur i en osjälvisk handling? Om vi nu har bestämt att i vår kultur ska vi hjälpa varandra och bidra till en ökad kompetensdelning, då blir det helt andra beteenden som premieras. 

Pedram Nayeri är UX-designer på inUse och tänker att det är ett gemensamt ansvar men att initiativet måste komma uppifrån.  

— En kultur hänger väldigt mycket på ledningen, vad de gör för val. Det måste komma uppifrån att vara snäll och hjälpa till, att visa omtanke. Om inte ledningen gör det så blir det svårt att ta den platsen. Jag känner att inUse alltid står bakom en och att de aldrig tvivlar. Och om man känner att man blir lyssnad på så vill man företaget det bästa, det blir en synergieffekt, menar Pedram Nayeri.  

Sårbarhet och tillit 

En annan viktig komponent för att få till en snällhetskultur på en arbetsplats är att vara sårbar och att låta människor få göra misstag. Och även där handlar det om att just aktivt visa det, menar Sara Doltz. 

— Det funkar inte att börja första dagen med att säga ”här ska du vara sårbar… ” utan vi måste prata om det i vardagen. Jag hoppas andra uppfattar mig som öppen och transparent. Att jag själv vågar vara sårbar, och dela med mig av utmaningar. 

Att ha en kultur där man ständigt jobbar för snällhet riskerar att tolkas av vissa som att det inte är okej att komma med kritik eller ifrågasätta ledningen. Men enligt Sara Doltz är det en missuppfattning. 

— Det handlar mycket om hur man ger kritik. På samma sätt som man inte ska ger kritik till en enskild person inför andra, så har alla ett ansvar lyfta kritik till företaget på rätt sätt. Har man något som man tycker är fel eller vill förändra ska man prata med närmaste chefen, inte slänga ut det i en stor grupp, menar Sara Doltz. 

— Där har alla har ett gemensamt ansvar. 

Även snällhet en utmaning under pandemin 

Då pandemin har förändrade förutsättningarna på de flesta arbetsplatser har även inUse fått utvecklat sina metoder. 

— Det har varit jätteutmanande och det finns flera saker vi har gjort för att utveckla arbetet. Vi har länge jobbat med att alla nyanställda får en fadder och det har vi jobbat mer med och fler har fått ett mer utpekat ansvar i det arbetet. Vi har ju kontor i Malmö, Göteborg och Stockholm och har nu haft gemensam kompetensutvecklingsdagar, berättar Sara Doltz. 

Även till synes små förändringar eller bevis på omtanke tycks också spela en större roll när det mesta sker digitalt.  

— Det är svårare att upprätthålla en snällhetskultur över nätet. Man har inte det spontana snacket. Man kan inte se att en kollega behöver hjälp till exempel utan man behöver aktivt fråga. Där behöver vi alla hjälpas åt. Ett emojihjärta i orange har länge varit som en inUse symbol när vi vill visa omtanke, i våra digitala kanaler. Och nu när vi inte kan ses lika ofta märker man att det används mer, det är fint att se, säger Pedram Nayeri.