— 1 min read

Typografi i T-banan

Read 1145 times

Varför är vissa skyltar i Stockholms tunnelbana lättare att läsa än andra? Här är förklaringen!

1955 började Stockholm Spårvägar använda skylttypsnittet SS-grotesk som skapades av konstnären Stig Åke Möller som Nya Skyltalfabetet speciellt för Stockholms tunnelbana. (I typsnittsvärlden är en ”grotesk” det tyska namnet för ett linjärt typsnitt, alltså utan seriffer.)

Möller influerades sannolikt av Edward Johnstons typsnitt Underground Letter från 1916 som användes i Londons tunnelbana. SL-grotesk tecknades smalt för att långa namn som Skogskyrkogården inte skulle ta för stor plats på skyltarna, men Möller gjorde också omfattande läsbarhetsprov. Med sina studenter på Konstfack åkte han tunnelbana och testade läsning i rörelse och ur sneda vinklar – det skulle vara lätt att läsa stationsnamnet redan när tåget var på väg in på en station.

När SL införde ett nytt designprogram 1986 gick man över till Helvetica Medium och 1996-97 till det snarlika SL Nova.

Mariatorget

På en del stationer, t.ex. Rådmansgatan, används det Futura-liknande typsnittet Tempo

Men ibland, ofta där skyltarna är integrerade i väggarnas kakel, till exempel på Hötorget och Medborgarplatsen, finns det lättlästa SS-grotesk kvar. 

Hötorget

Typografen och formgivaren Bo Berndal, pappa till över 300 typsnitt och skyltar som Åhlens, kompletterade Möllers typsnitt med gemener (små bokstäver) och skapade det digitala typsnittet Esseltub.