— 6 min read

Valkompasser och hur design kan påverka valet

Read 1306 times

Snart är det val och det är hög tid att bestämma sig för vad du ska rösta på. Ett sätt att ta reda på vilka partier du sympatiserar med är valkompasser. Inför årets val finns det en uppsjö av dem. Men hur bra är de egentligen? Och hur kan de påverka oss i rätt – eller fel – riktning?

I början av sommaren började mitt flöde fyllas av valkompasser.
”Är du osäker på vad du ska rösta på, testa vilket parti som tycker som du”.
”Här kan du på ett enkelt och roligt sätt ta reda på vilket parti som representerar dig bäst”. 

Det finns flera valkompasser inför årets val, skapade och distribuerade av några av våra största nyhetsaktörer: SVT, TT, Expressen, Sveriges radio med flera. Valkompasserna har funnits i många år nu, många av oss har mest troligt gjort en. Och att använda sådana är populärt. Så här skriver SVT om användningen av valkompasser:

Enligt SCB:s och Göteborgs universitets stora valundersökning 2014 var det nästa hälften (47 procent) av väljarkåren som gjorde någon form av valkompass och bland de unga väljarna under 30 år var det åtta av tio som hade gjort en valkompass.

Under tiden som jag läste på kring valkompasser stötte jag på ledord som:

  • Enkelt
  • Roligt
  • Till för förstagångsväljare
  • Positiv effekt för partipolitiken. 

Detta väckte mitt intresse. Här har vi en plattform som når ut till ungefär 50 procent av svenska folket (förutsatt att alla röstar). Det är en väldigt bra möjlighet att med design hjälpa människor att få förståelse kring poltik och hjälpa till i beslutsfattandet. Troligtvis påverkar det många människors väg till ett beslut. Så jag tänkte att det skulle vara mycket intressant att titta på hur årets valkompasser är designade. Dels ur ett design-perspektiv men också om årets upplagor skiljer sig mot hur de utformats tidigare år då vi ett annorlunda politiskt klimat. Med denna utgångspunkt testade jag de fyra största valkompasserna, SVT, Sveriges Radio, TT och Expressen. 

Jag blev så otroligt besviken. Kanske inte bara besviken utan också upprörd. Jag vet inte om ni någonsin hört det från en förälder, jag är besviken, jag är arg. Det är inget bra. 

Här följer 5 punkter för att summera mina tankar om varför Valkompasser inte fungerar. 

Avsaknaden av kontext och konsekvens

Valkompasserna utgår endast från specifika sakfrågor och baseras på att jag som användare ska ha en åsikt kring samtliga påståenden. Det finns ungefär 20-40 frågor i varje kompass och en majoritet av dessa är frågor som jag med många andra människor inte brukar läsa om, reflektera över eller kanske aldrig tidigare hört talas in. Frågor som politiker lägger månader och år, tom sina hela karriärer på att sätta sig in i och arbeta med. Kompasserna utelämnar helt information om ideologier och blockpolitik, något som jag tycker är minst lika viktigt att ta upp när vi pratar om svensk partipolitik.

Ytterligare ett stort problem med att sakfrågorna mer eller mindre helt saknar kontext och konsekvens. Som användare förväntas du kunna väldigt mycket eller på egen hand leta upp information om oftast komplicerade frågor. Exempelvis använder Sveriges Radio påståendet: Staten ska ta över huvudansvaret för skolan. Användaren får ingen politisk bakgrund eller nyansering av varför detta skulle behöva förändras eller vilka effekter detta skulle få.

På plussidan så har alla utom SVT någon typ av video- eller ljudklipp som kompletterar respektive fråga med några korta argument för och emot förslaget. Problemet är att detta förenklar de komplexa frågorna, jag förstår inte hur man kan förmedla alla sidor av exempelvis asylmottagande eller skattesystemet på 1 minut eller nedskrivna i 2–3 meningar. Det är en förminskning av det arbete våra politiker gör. 

Glöm inte bort målgruppen här. 8 av 10 som gör valkompasserna uppges vara under 30 år. Jag ingår själv i den gruppen och har mycket lite erfarenhet av asylpolitik, förmögenhetsskatt eller huruvida det borde vara tillåtet att bygga på strandnära tomter eller ej.

Ett löjligt sätt att uttrycka åsikter

Åsikterna ska i SVT och Expressens kompasser uttryckas i emojis. Något som för mig tolkas som ett oseriöst svar på en ytterst seriös fråga. Att svara på en fråga om asylsökande eller papperlösa med emojis ger ont i magen på mig. Min egen åsikt är att jag kan alldeles för lite för att kunna bedöma en sådan viktig och livspåverkande fråga.

Meningen är att du på ett lätt och roligt sätt kan testa var du står – och vilket parti som representerar dig bäst. Vi tror att sådana här verktyg är viktiga inför valet, inte minst för förstagångsväljarna, säger Christer El-Mochantaf, Kvällspostens redaktionschef.

Jag undrar om emojisen var hur designers checkade av ”roligt” på kravlistan. Kanske också något ungdomligt som ska tilltala förstagånsväljarna? Jag är ledsen, Expressen och SVT, emojis blir allt annat än roliga i detta sammanhang. 

Föväntan på att användaren ska ha en åsikt om allt

Om du väljer att hoppa över frågor du inte kan något om eller inte vill ta ställning blir du meddelad att du behöver svara på alla frågor för att få ett så bra resultat som möjligt.

Sover du? frågar TT. Ne,j det gör jag inte, men jag känner mig väldigt dum som inte kan något om dessa frågor! 

Hur de döljer den information som finns

SVT har gjort ett stort jobb med att vara ensamma om att ha valkompass som sträcker sig ända ner på kommunnivå. Ett stort plus, att kunna gå in och se vilka som är aktuella frågor i sin kommun och landsting är positivt, det är information som inte är så lätt att hitta annars. I sitt pressmeddelande i samband med att kompassen lanserades i juni deklarerade de stolt att de samlat in denna data kring kommunpolitiken genom att prata med tusentals politiska representanter runt om i landet, från varje parti i varje kommun. Det är ett omfattande och imponerande arbete. 

Min fråga till er, SVT, pratade ni med en enda användare?

Det finns mer information till frågan, nödvändig information för att användaren ska kunna läsa mer om frågan. Informationen finns bakom i-ikonen samt under dragspelet ”Vad tycker partierna”. Inte ett helt och hållet tydligt designmönster.  

Det går att säga mycket om interaktionsdesign men det största problemet här är hur information har skrivits mycket förenklat och kortfattat för att sedan döljas för användaren. Det är som att SVT inte vill att användarna ska läsa någon mer information, som att det viktigaste är att klicka sig igenom kompassen snabbt snarare än att få förståelse och bilda sig en uppfattning om frågorna. 

Sättet att visa resultat

Eftersom kompassen endast bygger på sakfrågor och användaren blir pressad att fylla i svar blir resultatet (i alla fall för mig) otroligt spretigt. Många av frågorna är formulerade för att passa in på ett visst partis agenda, vilket gör att ett starkt svar om miljön gör att du får ett poäng till MP, ett starkt svar om invandring ger ett poäng till SD och ett starkt svar om vinster i välfärden ger ett poäng till V eller M. Det är ju helt möjligt att trycka allt detta men ideologiskt inte tillhöra något av nämnda partier.

I exemplet nedan har jag tryckt i lite svar på måfå, inte helt orealistiska svar och motsättningar och får följande resultat. 65 procent Sverigedemokraterna, 62 Centerpartiet och 60 Miljöpartiet. Det intressanta här är att jag vet att både dessa partier är varandras motpoler på den politiska skalan. Egentligen så säger ju detta resultat mig ingenting, det ger ingen indikation på var jag står politiskt, vilket parti jag sympatiserar mest med. Syftet med denna kompass var att hjälpa mig bilda en uppfattning kring vilka partier jag sympatiserar med. De minutrar det tog mig att fylla i kompassen var mest en källa till frustration, totalt slöseri med tid.  


För att sammanfatta

– Design is the intentional solution to a problem within a set of constrains, sa Mike Montario på From Business to Buttons 2017.

Design är alltid politik. Bakom varje design finns politiska influenser och bakom politik finns påverkande design. Efter denna granskning är jag väldigt nyfiken på de bakomliggande besluten att utforma valkompasserna på detta sätt. Vad jag känner till finns det ingen annan oberoende politik sammanställning/test tillgängligt inför detta val. Varför är de alla mer eller mindre designade på samma sätt? Varför har ingen designat något nytt?

Med design har vi möjlighet att påverka vårt samhälle. Med god design kan vi i detta fall skapa intresse, engagemang och visa information på ett sätt som gör att målgrupperna kan ta till sig den. Med en så etablerad och välanvänd plattform som valkompasser finns det möjlighet att designa något riktigt kraftfullt.

I framtiden drömmer jag om en valkompass som är mer användarcentrerad, som hjälper användarna att navigera bland ideologier, blockpolitik och aktuella politiska kärnfrågor. En tjänst som tar in olika perspektiv från samhället och låter användaren problematisera och reflektera. En kompass som inte får användaren att känna sig dum och oinsatt utan snarare upplyst och hjälpt att navigera i det snåriga politiska landskapet. Den skulle inte heller ta några minuter att klicka sig igenom utan kräva lite tid och engagemang av användaren som återspeglar vikten av det beslut hen behöver ta. 

Hur påverkar designen av valkompasserna årets val? Om 50 procent av väljarna (alltså ungefär 5 miljoner svenskar) gör dessa kompasser med löftet om att testa sin politiska ståndpunkt kommer det troligtvis att påverka många. Hur det i sig kommer att påverka valet låter jag stå osagt men det lämnar en eftersmak av obehag hos mig.